2017-07-14 06:00

2017-07-14 06:00

Synar vårt inre för att rädda liv

ARVIKA: Röntgenavdelningen

Röntgenavdelning på Arvika sjukhus blir allt viktigare för sjukhuset, fler och fler diagnosen ställs med hjälp av röntgenbilder.

Med hjälp av datortomografi, magnetkamera, ultraljud och mer konventionell röntgenstrålning gjordes det cirka 25 000 röntgenundersökningar på Arvika sjukhus under 2016. Att understödja dessa undersökningar och att tolka dess resultat blir en allt viktigare del av sjukhusets verksamhet. Röntgenundersökningar är bokstavligt talat livsviktiga i många fall när diagnoser ska ställas.

Teknikutvecklingen går därtill hela tiden framåt, det är dock ett grannlaga arbete att granska och tolka röntgenbilderna, en uppgift som kräver kunskap och stor erfarenhet.

– När jag var nyexaminerad läkare, tyckte jag att röntgen inte handlade om läkararbete. Det tycker jag inte längre. Det är jätteintressant och spännande yrke och jag har fastnat för det. Det gäller att vi måste kunna olika specialistområden som medicin, kirurgi, ortopedi och så vidare. Dessutom ständig teknisk utveckling som vi skall behärska. Det är mycket att göra. Arvika sjukhus är en bra arbetsplats. Jag gillar att jobba på ett litet ställe, här är lätt att kommunicera med kollegorna från andra kliniker, man känner varandra. Att röntgenavdelningen finns på sjukhuset är dessutom väldigt bra för Arvikas befolkning, säger röntgenläkaren (radiologen) Maria Andersson.

Prägel

Namnet är visserligen svenskklingande men rötterna finns i Ryssland. Överlag är den utländska prägeln stor på denna för sjukhuset så viktiga avdelning. Alla fem röntgenläkare har utländsk bakgrund samtidigt som hälften av de tio röntgensjuksköterskorna kommer från Norge och en från Holland. Av läkarna kommer två från Ryssland, två från Ungern och en har sitt ursprung i Libanon.

Influenserna utifrån har löst många bekymmer.

– Vi har haft stora problem med rekryteringen. Att vi är fullt bemannade på läkarsidan är fantastiskt, säger enhetschefen Carola Wretling. På sjuksköterskesidan finns fortfarande vakanser men vi arbetar för att täcka dessa.

Bildskärmar

Den digitala världen öppnar stora möjligheter att tolka röntgenbilder, bildskärmarna är således många på röntgenavdelningen och de används från morgon till kväll och även nattetid.

Maria Andersson tolkar röntgenbilderna via två bildskärmar där den tredje är nog så viktig, där finns bakgrundsuppgifter om patienten. Om läkarna på de olika avdelningarna är beroende av röntgenläkarnas bedömning behöver röntgenläkarna å sin sida ett bra underlag från sina kollegor att utgå utifrån.

– Röntgenläkarna träffar som regel inte patienterna utan det viktigt är att läkarna som verkligen träffar patienten får med det väsentliga i röntgenremissen. Remisskvalitén är jätteviktig, säger Wretling. Den har röntgenläkaren framför sig på den tredje skärmen när hon eller han granskar bilderna.

Magnetfält

Flera undersökningsmetoder finns. Sjukhusets magnetkamera är sponsrad av Westra Wermlands Sparbank inte bara en gång utan två gånger då ”den förstfödda” uppgraderades för två år sedan. Enkelt utryckt används magnetfält och radiovågor. Det är egentligen fel att kalla den för en röntgenkamera då det inte förekommer några röntgenstrålar. Därmed är den säkrare för patienter och personal även om det trånga utrymmet i ”tunneln” kan upplevas som obehagligt.

– Med magnetkameran undersöker vi bland annat om det föreligger neurologiska sjukdomar eller skador. Vi undersöker ryggar men även tunntarmen, levern och gallgångar med mera.

En undersökning med magnetkameran kan ta mellan 20 minuter och upp till 1,5 timme. Magnetfältet runt om är mycket starkt och här gäller det för både personal och patienter att undvika att ta med sig eller att ha på sig material som dras till magnetfältet. Olycksfall har skett om inte i Arvika.

– Här råder särskild försiktighet. Och apropå bank, tar man med sig bankkortet in i magnetkameran fungerar inte bankkortet sedan...

Skiktröntgen

Datortomografi är skiktröntgen där röntgenstrålning används. Stråldosen är relativt hög vid datortomografiundersökningar.

– Hit kommer de svårast sjuka. Datortomografi används i mycket för att hitta eller utesluta förekomsten av tumörer eller stroke. Olika kontroller görs dessutom och den används även vid misstankar om akuta sjukdomar eller skador vid bland annat trafikolyckor. Fast också vid ryggundersökningar och annat.

Mest bekanta användning av ultraljudet är förmodligen när man tittar in i mammors magar och ser det efterlängtade fostret, sådana kontroller görs inte i Arvika men mycket annat. Ultraljud används enkelt uttryckt genom att ljud sänds ut och sedan studsar tillbaka.

– Vi utför ultraljud på bukorgan, på mjukdelsförändringar, på blodkärl i benen för att leta efter proppar. Dessutom använder vi ultraljud för bland annat vätsketappningar.

Vid mera konventionell röntgenundersökning undersöks bland annat misstänkta benbrott.

– Vi röntgar skelettet men även lungor, urogenitala organ och mag- och tarmkanalen.

Berättigande

Nyttan av röntgen ska vägas mot de risker strålningen för med sig, en så kallad berättigandebedömning görs. Samtidigt måste strålskyddsarbetet vara på topp för att undanröja riskerna med strålningen.

– Vi har bland annat blyskydd för oss själva och för medföljande och vi försöker begränsa området vi röntgar så mycket som möjligt.

Norge

Den utländska prägeln är som nämnts stor på denna avdelning och slutar inte med röntgenläkarna. Även bland röntgensjuksköterskorna återfinns många med andra medborgarskap än det svenska. Fem av tio röntgensjuksköterskor kommer som nämnts från Norge och dessutom en från Holland.

– Överlag har det varit svårt att rekrytera röntgensjuksköterskor men tack vare närheten till Norge har vi kunnat rekrytera därifrån, säger Carola Wretling.

Orsaken är framför allt att det har utbildats för många röntgensjuksköterskor i Norge vilket lett till arbetslöshet. Lönen är visserligen lägre i Sverige men å andra sidan är flera viktiga levnadskostnader också lägre i Sverige. Dessutom är trivseln ett konkurrensmedel för Arvika sjukhus.

– Arvika sjukhus skickade ett brev till vår skola och på den vägen är det, säger Marte Kristoffersen, röntgensjuksköterska från norska Gjövik som arbetat och bott i Arvika sedan 2014. Jag trivs jättebra här, ska jag flytta hem till Norge är det till Gjövik men där finns inga jobb i dag.

Trivsel

I takt med att hon hittat vänner även utanför sjukhuset har trivseln ökat ännu mer. En annan skillnad sett till det yrkesmässiga är längre arbetsdagar i Sverige, men inte heller det avskräcker Marte från att jobba i Arvika.

– Jag är på olika röntgenlab varje vecka, det gör att det blir variation. Överlag är det intressant att vara på ett sjukhus med akut verksamhet och patienter med olika behov av vård.

Enhetschefen är nöjd med det norska inslaget.

– De vi har här är också goda ambassadörer, de åker till Norge på gästföreläsningar och utbildningsdagar och berättar hur det är att jobba som röntgensköterska i Sverige. Vi skulle inte klara oss utan dem.

Hemarbete

Röntgenläkarna på Arvika sjukhus finns på plats mellan 7.30-16.00 och har därefter beredskap i hemmet, varannan dag till 18.00 och varannan dag till 22.00. På plats på röntgenavdelningen fram till 21.00 finns dessutom röntgensjuksköterskor och röntgenundersköterskor.

Ett av hoten mot bemanningen på Arvika sjukhus är hemmaarbetande röntgenläkare, det vill säga läkare som tolkar bilderna i det egna hemmet. Något som ju är mycket görligt, röntgenbilder går ju att tolka i princip var som helst och detta lockar många. Samtidigt är detta en möjlighet.

Redan i dag tolkas röntgenbilderna från Arvika sjukhus på andra platser än på själva sjukhuset. Även här handlar det om utländska influenser även om själva granskningen görs av svenskar.

– Vi köper tjänster utifrån. När det gäller undersökningar med magnetkamera och datortomografi på ”vanliga” tidsbokade patienter på dagtid kan de i vissa fall granskas i Barcelona av svenska radiologer genom företaget TMC, Telemedicine Clinic.

– Dessutom granskas alla röntgenundersökningar som görs akut nattetid efter 22.00 och hela natten av röntgenläkare som sitter i Sydney i Australien. På kvällstid fram till 22.00 finns dessutom ett joursamarbete med Torsby sjukhus där vi hjälps åt att titta på röntgenbilderna.

Ingrepp

På dagtid försöker man göra röntgenundersökningar som kräver närvaro av radiolog. När läkarna, sjuksköterskorna och undersköterskorna gått hem för dagen har dock de två sistnämnda yrkesgrupperna beredskap i hemmet under den kommande natten och läkarna fram till kl 22.00 när TMC tar över.

Behövs akuta röntgenundersökningar på Arvika sjukhus nattetid kontaktar akutläkaren radiologen i Sydney och talar om vad han vill ha gjort för form av undersökning. Röntgenläkaren i Sydney ringer sedan i sin tur röntgensjuksköterskan i Arvika som får instruktioner vad som ska göras.

– När undersökningen sedan är gjord får akutläkaren i Arvika svar från Sydney. På det här viset behöver inte våra få röntgenläkare störas på natten, vilket varit ett arbetsmiljöproblem tidigare.

Allt annat

Viktiga för röntgenavdelningens verksamhet är också vårdadministratörerna, även bland dessa finns det påverkan från vårt västra grannland genom Nina Kvale Strandberg, född och uppväxt i Arvika men medborgare i Norge.

– Vi gör allt det som doktorerna och sjuksköterskorna inte gör, allt administrativt och praktiskt, säger Nina. Vi skickar kallelser, svarar i telefon, skriver journaler och skickar svar till patienter med mera. Ett väldigt varierande jobb.

Akutsjukhus

Det övergripande målet för röntgenavdelningen är att hålla i gång akutverksamheten på Arvika sjukhus.

– Vi servar ju i grunden sjukhuset avdelningar och mottagningar (även primärvården) för att de ska kunna utreda och behandla patienter. Vi är ju ett akutsjukhus och ska så förbli.

Med hjälp av datortomografi, magnetkamera, ultraljud och mer konventionell röntgenstrålning gjordes det cirka 25 000 röntgenundersökningar på Arvika sjukhus under 2016. Att understödja dessa undersökningar och att tolka dess resultat blir en allt viktigare del av sjukhusets verksamhet. Röntgenundersökningar är bokstavligt talat livsviktiga i många fall när diagnoser ska ställas.

Teknikutvecklingen går därtill hela tiden framåt, det är dock ett grannlaga arbete att granska och tolka röntgenbilderna, en uppgift som kräver kunskap och stor erfarenhet.

– När jag var nyexaminerad läkare, tyckte jag att röntgen inte handlade om läkararbete. Det tycker jag inte längre. Det är jätteintressant och spännande yrke och jag har fastnat för det. Det gäller att vi måste kunna olika specialistområden som medicin, kirurgi, ortopedi och så vidare. Dessutom ständig teknisk utveckling som vi skall behärska. Det är mycket att göra. Arvika sjukhus är en bra arbetsplats. Jag gillar att jobba på ett litet ställe, här är lätt att kommunicera med kollegorna från andra kliniker, man känner varandra. Att röntgenavdelningen finns på sjukhuset är dessutom väldigt bra för Arvikas befolkning, säger röntgenläkaren (radiologen) Maria Andersson.

Prägel

Namnet är visserligen svenskklingande men rötterna finns i Ryssland. Överlag är den utländska prägeln stor på denna för sjukhuset så viktiga avdelning. Alla fem röntgenläkare har utländsk bakgrund samtidigt som hälften av de tio röntgensjuksköterskorna kommer från Norge och en från Holland. Av läkarna kommer två från Ryssland, två från Ungern och en har sitt ursprung i Libanon.

Influenserna utifrån har löst många bekymmer.

– Vi har haft stora problem med rekryteringen. Att vi är fullt bemannade på läkarsidan är fantastiskt, säger enhetschefen Carola Wretling. På sjuksköterskesidan finns fortfarande vakanser men vi arbetar för att täcka dessa.

Bildskärmar

Den digitala världen öppnar stora möjligheter att tolka röntgenbilder, bildskärmarna är således många på röntgenavdelningen och de används från morgon till kväll och även nattetid.

Maria Andersson tolkar röntgenbilderna via två bildskärmar där den tredje är nog så viktig, där finns bakgrundsuppgifter om patienten. Om läkarna på de olika avdelningarna är beroende av röntgenläkarnas bedömning behöver röntgenläkarna å sin sida ett bra underlag från sina kollegor att utgå utifrån.

– Röntgenläkarna träffar som regel inte patienterna utan det viktigt är att läkarna som verkligen träffar patienten får med det väsentliga i röntgenremissen. Remisskvalitén är jätteviktig, säger Wretling. Den har röntgenläkaren framför sig på den tredje skärmen när hon eller han granskar bilderna.

Magnetfält

Flera undersökningsmetoder finns. Sjukhusets magnetkamera är sponsrad av Westra Wermlands Sparbank inte bara en gång utan två gånger då ”den förstfödda” uppgraderades för två år sedan. Enkelt utryckt används magnetfält och radiovågor. Det är egentligen fel att kalla den för en röntgenkamera då det inte förekommer några röntgenstrålar. Därmed är den säkrare för patienter och personal även om det trånga utrymmet i ”tunneln” kan upplevas som obehagligt.

– Med magnetkameran undersöker vi bland annat om det föreligger neurologiska sjukdomar eller skador. Vi undersöker ryggar men även tunntarmen, levern och gallgångar med mera.

En undersökning med magnetkameran kan ta mellan 20 minuter och upp till 1,5 timme. Magnetfältet runt om är mycket starkt och här gäller det för både personal och patienter att undvika att ta med sig eller att ha på sig material som dras till magnetfältet. Olycksfall har skett om inte i Arvika.

– Här råder särskild försiktighet. Och apropå bank, tar man med sig bankkortet in i magnetkameran fungerar inte bankkortet sedan...

Skiktröntgen

Datortomografi är skiktröntgen där röntgenstrålning används. Stråldosen är relativt hög vid datortomografiundersökningar.

– Hit kommer de svårast sjuka. Datortomografi används i mycket för att hitta eller utesluta förekomsten av tumörer eller stroke. Olika kontroller görs dessutom och den används även vid misstankar om akuta sjukdomar eller skador vid bland annat trafikolyckor. Fast också vid ryggundersökningar och annat.

Mest bekanta användning av ultraljudet är förmodligen när man tittar in i mammors magar och ser det efterlängtade fostret, sådana kontroller görs inte i Arvika men mycket annat. Ultraljud används enkelt uttryckt genom att ljud sänds ut och sedan studsar tillbaka.

– Vi utför ultraljud på bukorgan, på mjukdelsförändringar, på blodkärl i benen för att leta efter proppar. Dessutom använder vi ultraljud för bland annat vätsketappningar.

Vid mera konventionell röntgenundersökning undersöks bland annat misstänkta benbrott.

– Vi röntgar skelettet men även lungor, urogenitala organ och mag- och tarmkanalen.

Berättigande

Nyttan av röntgen ska vägas mot de risker strålningen för med sig, en så kallad berättigandebedömning görs. Samtidigt måste strålskyddsarbetet vara på topp för att undanröja riskerna med strålningen.

– Vi har bland annat blyskydd för oss själva och för medföljande och vi försöker begränsa området vi röntgar så mycket som möjligt.

Norge

Den utländska prägeln är som nämnts stor på denna avdelning och slutar inte med röntgenläkarna. Även bland röntgensjuksköterskorna återfinns många med andra medborgarskap än det svenska. Fem av tio röntgensjuksköterskor kommer som nämnts från Norge och dessutom en från Holland.

– Överlag har det varit svårt att rekrytera röntgensjuksköterskor men tack vare närheten till Norge har vi kunnat rekrytera därifrån, säger Carola Wretling.

Orsaken är framför allt att det har utbildats för många röntgensjuksköterskor i Norge vilket lett till arbetslöshet. Lönen är visserligen lägre i Sverige men å andra sidan är flera viktiga levnadskostnader också lägre i Sverige. Dessutom är trivseln ett konkurrensmedel för Arvika sjukhus.

– Arvika sjukhus skickade ett brev till vår skola och på den vägen är det, säger Marte Kristoffersen, röntgensjuksköterska från norska Gjövik som arbetat och bott i Arvika sedan 2014. Jag trivs jättebra här, ska jag flytta hem till Norge är det till Gjövik men där finns inga jobb i dag.

Trivsel

I takt med att hon hittat vänner även utanför sjukhuset har trivseln ökat ännu mer. En annan skillnad sett till det yrkesmässiga är längre arbetsdagar i Sverige, men inte heller det avskräcker Marte från att jobba i Arvika.

– Jag är på olika röntgenlab varje vecka, det gör att det blir variation. Överlag är det intressant att vara på ett sjukhus med akut verksamhet och patienter med olika behov av vård.

Enhetschefen är nöjd med det norska inslaget.

– De vi har här är också goda ambassadörer, de åker till Norge på gästföreläsningar och utbildningsdagar och berättar hur det är att jobba som röntgensköterska i Sverige. Vi skulle inte klara oss utan dem.

Hemarbete

Röntgenläkarna på Arvika sjukhus finns på plats mellan 7.30-16.00 och har därefter beredskap i hemmet, varannan dag till 18.00 och varannan dag till 22.00. På plats på röntgenavdelningen fram till 21.00 finns dessutom röntgensjuksköterskor och röntgenundersköterskor.

Ett av hoten mot bemanningen på Arvika sjukhus är hemmaarbetande röntgenläkare, det vill säga läkare som tolkar bilderna i det egna hemmet. Något som ju är mycket görligt, röntgenbilder går ju att tolka i princip var som helst och detta lockar många. Samtidigt är detta en möjlighet.

Redan i dag tolkas röntgenbilderna från Arvika sjukhus på andra platser än på själva sjukhuset. Även här handlar det om utländska influenser även om själva granskningen görs av svenskar.

– Vi köper tjänster utifrån. När det gäller undersökningar med magnetkamera och datortomografi på ”vanliga” tidsbokade patienter på dagtid kan de i vissa fall granskas i Barcelona av svenska radiologer genom företaget TMC, Telemedicine Clinic.

– Dessutom granskas alla röntgenundersökningar som görs akut nattetid efter 22.00 och hela natten av röntgenläkare som sitter i Sydney i Australien. På kvällstid fram till 22.00 finns dessutom ett joursamarbete med Torsby sjukhus där vi hjälps åt att titta på röntgenbilderna.

Ingrepp

På dagtid försöker man göra röntgenundersökningar som kräver närvaro av radiolog. När läkarna, sjuksköterskorna och undersköterskorna gått hem för dagen har dock de två sistnämnda yrkesgrupperna beredskap i hemmet under den kommande natten och läkarna fram till kl 22.00 när TMC tar över.

Behövs akuta röntgenundersökningar på Arvika sjukhus nattetid kontaktar akutläkaren radiologen i Sydney och talar om vad han vill ha gjort för form av undersökning. Röntgenläkaren i Sydney ringer sedan i sin tur röntgensjuksköterskan i Arvika som får instruktioner vad som ska göras.

– När undersökningen sedan är gjord får akutläkaren i Arvika svar från Sydney. På det här viset behöver inte våra få röntgenläkare störas på natten, vilket varit ett arbetsmiljöproblem tidigare.

Allt annat

Viktiga för röntgenavdelningens verksamhet är också vårdadministratörerna, även bland dessa finns det påverkan från vårt västra grannland genom Nina Kvale Strandberg, född och uppväxt i Arvika men medborgare i Norge.

– Vi gör allt det som doktorerna och sjuksköterskorna inte gör, allt administrativt och praktiskt, säger Nina. Vi skickar kallelser, svarar i telefon, skriver journaler och skickar svar till patienter med mera. Ett väldigt varierande jobb.

Akutsjukhus

Det övergripande målet för röntgenavdelningen är att hålla i gång akutverksamheten på Arvika sjukhus.

– Vi servar ju i grunden sjukhuset avdelningar och mottagningar (även primärvården) för att de ska kunna utreda och behandla patienter. Vi är ju ett akutsjukhus och ska så förbli.