2017-04-26 22:32

2017-05-04 10:15

Nu ifrågasätts polisens utredning av Kevinmordet

STOCKHOLM/ARVIKA: Nitton år sedan fyraårige Kevin mördades i Arvika

Den 16 augusti 1998 hittades fyraårige Kevin död vid Glafsfjorden i Arvika.
Den 26 oktober samma år erkände två bröder – fem och sju år gamla – att de tillsammans dödat Kevin genom att kväva honom med hjälp av en pinne.
Nu har Dagens Nyheter granskat fallet och funnit flera anmärkningsvärda omständigheter.

Tidningen konstaterar bland annat att de två bröderna pressats under långa förhör och att polisen ställt ledande frågor till dem, vilket strider mot hur förhör med barn ska genomföras.

Rättssäkerhet

Anna Kaldal, docent i processrätt vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, väcker frågan om polisutredningen i sin jakt på svar kan ha förbisett rättssäkerheten.

– Att förhöra barn så många gånger och dessutom valla dem på brottsplatsen skulle man varit otroligt försiktig med, säger hon till DN.

Det finns enligt DN heller ingen teknisk bevisning som kan binda de två bröderna till mordet och inga vittnen som sett mordet begås.

Trots detta pekar polisen ut de två bröderna som skyldiga till mordet och båda två överlämnas till socialtjänsten.

Även Sara Landström, expert på barnförhör och docent vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, är kritisk till hur förundersökningen har genomförts.

– Det är väldigt svårt för barn att hålla isär källorna till olika minnen – vad man hört av andra, sett på tv, drömt, säger hon bland annat.

Ifrågasatt psykolog

DN:s artikel tar också upp Sven Å Christianson roll i utredningen. Christianson var vid tidpunkten för mordet biträdande professor i psykologi vid Stockholms universitet och den som hjälpte Thomas Quick/Sture Bergwall att minnas mord han inte hade begått.

Christianson lanserade på ett tidigt stadium teorin om att de två bröderna kunde vara skyldiga till mordet.

Sara Landström är kritisk till att Christianson gett polisen råd om vilka spår de ska släppa och kallar förfarandet ”mycket vanskligt”.

Tidningen konstaterar bland annat att de två bröderna pressats under långa förhör och att polisen ställt ledande frågor till dem, vilket strider mot hur förhör med barn ska genomföras.

Rättssäkerhet

Anna Kaldal, docent i processrätt vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, väcker frågan om polisutredningen i sin jakt på svar kan ha förbisett rättssäkerheten.

– Att förhöra barn så många gånger och dessutom valla dem på brottsplatsen skulle man varit otroligt försiktig med, säger hon till DN.

Det finns enligt DN heller ingen teknisk bevisning som kan binda de två bröderna till mordet och inga vittnen som sett mordet begås.

Trots detta pekar polisen ut de två bröderna som skyldiga till mordet och båda två överlämnas till socialtjänsten.

Även Sara Landström, expert på barnförhör och docent vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, är kritisk till hur förundersökningen har genomförts.

– Det är väldigt svårt för barn att hålla isär källorna till olika minnen – vad man hört av andra, sett på tv, drömt, säger hon bland annat.

Ifrågasatt psykolog

DN:s artikel tar också upp Sven Å Christianson roll i utredningen. Christianson var vid tidpunkten för mordet biträdande professor i psykologi vid Stockholms universitet och den som hjälpte Thomas Quick/Sture Bergwall att minnas mord han inte hade begått.

Christianson lanserade på ett tidigt stadium teorin om att de två bröderna kunde vara skyldiga till mordet.

Sara Landström är kritisk till att Christianson gett polisen råd om vilka spår de ska släppa och kallar förfarandet ”mycket vanskligt”.