2016-10-03 06:00

2016-10-03 06:00

Träning ett bra skydd

ARVIKA: Denna vecka genomförs kampanjen Balansera mera för att minska fallolyckor

Tre personer söker vård varje dag på akutmottagningen i Arvika för att de ramlat och skadat sig. Men det går att förebygga fallskador med ganska enkla åtgärder.

Främst är det äldre som drabbas av fallolyckor. Varje år skadas omkring 240 personer i Arvika så allvarligt att de måste läggas in på sjukhus. Det berättar Alexandra Ejner som är säkerhetssamordnare i Arvika kommun.

Denna vecka pågår en nationell kampanj, Balansera mera, kring fallolyckor och lokalt blir det också en del aktiviteter.

Det finns rätt mycket man kan göra. Både som enskild person och med stöd från samhället för att förebygga fallolyckor, och för att minska skadorna om olyckan ändå är framme. Det vill man uppmärksamma under kampanjen.

Aktivitetsdag

På sjukhuset arrangerar landstinget en informations- och aktivitetsdag på tisdag och det kommer att finnas information med tips och råd tillgängligt på biblioteket och på vårdcentralerna.

Träning som stärker muskler och förbättrar balansen, bra matvanor med näringsrik mat som stärker muskler och skelett är bra skydd mot fallolyckor. Sen ska man också vara uppmärksam på att vissa mediciner kan göra en trött och yr och påverka balansen.

Arvika kommun deltar i ett regionalt projekt som leds av länsstyrelsen ”Tryggt och säkert län”, där det sker en samverkan kring säkerhetsarbete. Ett av de områden som man arbetar med är fallolyckor.

Har ökat

I den lokala arbetsgruppen sitter representanter för flera kommunala verksamheter, som på olika sätt inom sitt respektive område jobbar med att förebygga fallolyckor, samt Friskvården i Värmland.

– Vi inom vård och omsorg har de senaste åren sett att fallolyckor och fallskador har ökat och därför ville vi från vår sida titta närmare på hur vi kan minska riskerna, säger Annika Ode, avdelningschef inom vården och omsorgen.

Inom kommunens särskilda boenden inträffar mellan 1000 och 1100 fall per år. Inom hemvården är motsvarande siffror 1400-1500. Av dem leder 1,6 respektive 2,3 procent till så stora skador att det kräver större insatser av sjukvården.

Men även hos de som klarar sig lindrigare undan, utan några allvarligare skador, kan ett fall skapa en rädsla efteråt som passiviserar och begränsar dem i vardagen.

– De kanske inte vågar röra sig som de vill, det är viktigt att ta hänsyn till dem också, säger Inga-Lena Schütz, chef för kommunens rehabenhet.

På rehabcentret har kommunen grupper med styrke- och balansträning för äldre. Två viktiga faktorer för att minska risken för fallolyckor. Starka muskler kan också bidra till att skadorna inte blir lika allvarliga om man ramlar.

– 80 procent får bättre balans efter träningen, säger sjukgymnasten Krystyna Karlsson.

Friskvården i Värmland kommer att börja med ett projekt som vänder sig till personer i 80-årsåldern som inte har tränat tidigare, och som ska få pröva på att träna på gym, berättar hälsokonsulent Monika Henner.

– Det vi vill är att de ska få motivation och sen börja träna själva. Hitta egna arenor, det finns många ställen där man kan träna. Det behöver inte vara så komplicerat, det finns många enkla övningar för att träna muskler och balans.

Hälsosamtal

Maria Ingman jobbar med hälsosamtal inom kommunens äldreomsorg. Alla som fyller 80 år får erbjudande om ett hembesök. Även då tar man upp det här med fallolyckor och vad man kan göra för att minska riskerna för att ramla.

Vad kan man göra hemma för att skydda sig?

– Inga lösa sladdar (som man kan snubbla på), ha bra belysning, halkskydd under mattor, bra tofflor så man står stadigt, ha en stol i hallen så man kan sätta sig ner och ta på sig skorna.

Fysiska miljön

Det kommunala fastighetsbolaget ingår också i den lokala arbetsgruppen för projektet ”Tryggt och säkert län”. Då handlar det om att göra den fysiska miljön säkrare och mer tillgänglig genom olika åtgärder. Det gör man i samband med att bolaget gör rotrenoveringar eller utför andra arbeten i sitt bostadsbestånd.

Kenneth Ollenberg ger några exempel på hur man jobbar.

– Vi håller på med ett projekt nu i kvarteret Dragspelet, där vi tar bort trösklar till kök och badrum, jämnar ut nivåskillnader i golven, breddar wc-dörrar på nedersta plan, förbereder för tvättmaskin så äldre kan tvätta hemma och slipper gå till källaren till exempel.

Främst är det äldre som drabbas av fallolyckor. Varje år skadas omkring 240 personer i Arvika så allvarligt att de måste läggas in på sjukhus. Det berättar Alexandra Ejner som är säkerhetssamordnare i Arvika kommun.

Denna vecka pågår en nationell kampanj, Balansera mera, kring fallolyckor och lokalt blir det också en del aktiviteter.

Det finns rätt mycket man kan göra. Både som enskild person och med stöd från samhället för att förebygga fallolyckor, och för att minska skadorna om olyckan ändå är framme. Det vill man uppmärksamma under kampanjen.

Aktivitetsdag

På sjukhuset arrangerar landstinget en informations- och aktivitetsdag på tisdag och det kommer att finnas information med tips och råd tillgängligt på biblioteket och på vårdcentralerna.

Träning som stärker muskler och förbättrar balansen, bra matvanor med näringsrik mat som stärker muskler och skelett är bra skydd mot fallolyckor. Sen ska man också vara uppmärksam på att vissa mediciner kan göra en trött och yr och påverka balansen.

Arvika kommun deltar i ett regionalt projekt som leds av länsstyrelsen ”Tryggt och säkert län”, där det sker en samverkan kring säkerhetsarbete. Ett av de områden som man arbetar med är fallolyckor.

Har ökat

I den lokala arbetsgruppen sitter representanter för flera kommunala verksamheter, som på olika sätt inom sitt respektive område jobbar med att förebygga fallolyckor, samt Friskvården i Värmland.

– Vi inom vård och omsorg har de senaste åren sett att fallolyckor och fallskador har ökat och därför ville vi från vår sida titta närmare på hur vi kan minska riskerna, säger Annika Ode, avdelningschef inom vården och omsorgen.

Inom kommunens särskilda boenden inträffar mellan 1000 och 1100 fall per år. Inom hemvården är motsvarande siffror 1400-1500. Av dem leder 1,6 respektive 2,3 procent till så stora skador att det kräver större insatser av sjukvården.

Men även hos de som klarar sig lindrigare undan, utan några allvarligare skador, kan ett fall skapa en rädsla efteråt som passiviserar och begränsar dem i vardagen.

– De kanske inte vågar röra sig som de vill, det är viktigt att ta hänsyn till dem också, säger Inga-Lena Schütz, chef för kommunens rehabenhet.

På rehabcentret har kommunen grupper med styrke- och balansträning för äldre. Två viktiga faktorer för att minska risken för fallolyckor. Starka muskler kan också bidra till att skadorna inte blir lika allvarliga om man ramlar.

– 80 procent får bättre balans efter träningen, säger sjukgymnasten Krystyna Karlsson.

Friskvården i Värmland kommer att börja med ett projekt som vänder sig till personer i 80-årsåldern som inte har tränat tidigare, och som ska få pröva på att träna på gym, berättar hälsokonsulent Monika Henner.

– Det vi vill är att de ska få motivation och sen börja träna själva. Hitta egna arenor, det finns många ställen där man kan träna. Det behöver inte vara så komplicerat, det finns många enkla övningar för att träna muskler och balans.

Hälsosamtal

Maria Ingman jobbar med hälsosamtal inom kommunens äldreomsorg. Alla som fyller 80 år får erbjudande om ett hembesök. Även då tar man upp det här med fallolyckor och vad man kan göra för att minska riskerna för att ramla.

Vad kan man göra hemma för att skydda sig?

– Inga lösa sladdar (som man kan snubbla på), ha bra belysning, halkskydd under mattor, bra tofflor så man står stadigt, ha en stol i hallen så man kan sätta sig ner och ta på sig skorna.

Fysiska miljön

Det kommunala fastighetsbolaget ingår också i den lokala arbetsgruppen för projektet ”Tryggt och säkert län”. Då handlar det om att göra den fysiska miljön säkrare och mer tillgänglig genom olika åtgärder. Det gör man i samband med att bolaget gör rotrenoveringar eller utför andra arbeten i sitt bostadsbestånd.

Kenneth Ollenberg ger några exempel på hur man jobbar.

– Vi håller på med ett projekt nu i kvarteret Dragspelet, där vi tar bort trösklar till kök och badrum, jämnar ut nivåskillnader i golven, breddar wc-dörrar på nedersta plan, förbereder för tvättmaskin så äldre kan tvätta hemma och slipper gå till källaren till exempel.