2016-10-03 06:00

2016-10-03 14:32

Stora bryggor banar väg för damm i sundet

ÖSTRA SUND: Nu är dammbygget i gång på allvar

Som en utgångspunkt att bygga huvuddammen ifrån byggs nu två pålbryggor i sundet mellan Glafsfjorden och Kyrkviken.

Två bryggor av storlek större håller på att uppföras i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden. Det rör sig om två pålbryggor, vilka är lika med arbetsbryggor och en passage över sundet som ska användas när själva huvuddammen byggs. Pålbryggorna är uppbyggda av balksystem, har stockar som bärande underlag och klarar var för sig av en belastning på 80 ton.

– Härifrån ska en stor maskin, en pålkran, slå ner spontplankorna i järn i sundets bott så att det blir en tät spontlåda. Därefter ska huvuddammen byggas i lådan, i den då torrlagda dockan, säger Lars Andersson, arbetsledare på entreprenörerna Segermo AB.

Liten påverkan

Balkarna som bryggorna vilar på är slagna runt fem meter ner i sundets moränfyllda bottenskick. Pålbryggorna är dessutom förankrade i land så att de inte ska komma i rörelse. Pålbryggorna kommer att sträcka sig över hela sundet, från Östra Sund till Västra Sund, varav den norra beräknas nå Västra Sund under den här veckan.

När det gäller båttrafiken är målet att den ska påverkas så lite som möjligt.

– Just nu håller vi på och samtalar med Sjöfartsverket om en öppen passage för båttrafiken, det är Sjöfartsverket som bestämmer sådant. Vi räknar dock med att vi tvingas hålla stängt åtminstone vissa perioder. Viktigt är också att vi kommer att märka ut farleden förbi bygget. Och avstängningar kommer att annonseras i god tid.

Norra först

Den södra pålbryggan kommer således att färdigställas sist, det var också den södra pålbryggan som stod i fokus för de meningsskiljaktigheter som nyligen uppkom mellan närboende och Arvika kommun där tre tallar hamnade i stormens öga. Nu har tallarna fällts, visst berg sprängts bort och Segermo AB betalat ett vite på 600 000 kronor till kommunen för de fällningar som underlättar anläggningsarbetet men som inte ingick i de ursprungliga planerna.

– Anslutningsvägen dras nu rakt mot denna pålbrygga, varvid transporterna till och från pålbryggan underlättas. Det andra alternativet hade varit att göra en slags s-kurva till pålbryggan, det hade blivit dyrare och logistiken hade försvårats, säger Elin Alsterhag, chef tekniska staben Arvika Teknik AB.

Bryggor, inte pontoner

Att två bryggor uppförs gör att Segermo AB kan arbeta från just två håll. Att Segermo valt pålbryggor som utgångspunkt för arbetena och inte pontoner, vilket den andra anbudsgivaren, NCC, ville jobba med, har flera skäl: NCC:s anbud var för övrigt 21 miljoner kronor dyrare än Segermos.

– Får vi stopp på ena sidan kan vi gå på på den andra sidan, säger Lars Andersson. Vi tycker därför att vi får större rörelsefrihet för att parera under arbetets gång och för oförutsedda händelser. Även när vi ska gjuta anser vi att det här är det bättre alternativet.

Tiotal

Just nu jobbar ett drygt tiotal personer med dammbygget. När arbetet med pålbryggorna är avslutat går arbetet in i ett ny fas, nämligen att skapa en torrdocka genom att slå ner spontplankorna i sundets botten och därefter pumpa läns, schakta och gjuta dammens betongfundament.

– Det är skönt att arbetena är i gång på riktigt nu, säger Elin Alsterhag.

Arvika Teknik AB kommer på onsdag eftermiddag att informera allmänheten om dammbygget, vilket sker på Arvika bibliotek.

Två bryggor av storlek större håller på att uppföras i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden. Det rör sig om två pålbryggor, vilka är lika med arbetsbryggor och en passage över sundet som ska användas när själva huvuddammen byggs. Pålbryggorna är uppbyggda av balksystem, har stockar som bärande underlag och klarar var för sig av en belastning på 80 ton.

– Härifrån ska en stor maskin, en pålkran, slå ner spontplankorna i järn i sundets bott så att det blir en tät spontlåda. Därefter ska huvuddammen byggas i lådan, i den då torrlagda dockan, säger Lars Andersson, arbetsledare på entreprenörerna Segermo AB.

Liten påverkan

Balkarna som bryggorna vilar på är slagna runt fem meter ner i sundets moränfyllda bottenskick. Pålbryggorna är dessutom förankrade i land så att de inte ska komma i rörelse. Pålbryggorna kommer att sträcka sig över hela sundet, från Östra Sund till Västra Sund, varav den norra beräknas nå Västra Sund under den här veckan.

När det gäller båttrafiken är målet att den ska påverkas så lite som möjligt.

– Just nu håller vi på och samtalar med Sjöfartsverket om en öppen passage för båttrafiken, det är Sjöfartsverket som bestämmer sådant. Vi räknar dock med att vi tvingas hålla stängt åtminstone vissa perioder. Viktigt är också att vi kommer att märka ut farleden förbi bygget. Och avstängningar kommer att annonseras i god tid.

Norra först

Den södra pålbryggan kommer således att färdigställas sist, det var också den södra pålbryggan som stod i fokus för de meningsskiljaktigheter som nyligen uppkom mellan närboende och Arvika kommun där tre tallar hamnade i stormens öga. Nu har tallarna fällts, visst berg sprängts bort och Segermo AB betalat ett vite på 600 000 kronor till kommunen för de fällningar som underlättar anläggningsarbetet men som inte ingick i de ursprungliga planerna.

– Anslutningsvägen dras nu rakt mot denna pålbrygga, varvid transporterna till och från pålbryggan underlättas. Det andra alternativet hade varit att göra en slags s-kurva till pålbryggan, det hade blivit dyrare och logistiken hade försvårats, säger Elin Alsterhag, chef tekniska staben Arvika Teknik AB.

Bryggor, inte pontoner

Att två bryggor uppförs gör att Segermo AB kan arbeta från just två håll. Att Segermo valt pålbryggor som utgångspunkt för arbetena och inte pontoner, vilket den andra anbudsgivaren, NCC, ville jobba med, har flera skäl: NCC:s anbud var för övrigt 21 miljoner kronor dyrare än Segermos.

– Får vi stopp på ena sidan kan vi gå på på den andra sidan, säger Lars Andersson. Vi tycker därför att vi får större rörelsefrihet för att parera under arbetets gång och för oförutsedda händelser. Även när vi ska gjuta anser vi att det här är det bättre alternativet.

Tiotal

Just nu jobbar ett drygt tiotal personer med dammbygget. När arbetet med pålbryggorna är avslutat går arbetet in i ett ny fas, nämligen att skapa en torrdocka genom att slå ner spontplankorna i sundets botten och därefter pumpa läns, schakta och gjuta dammens betongfundament.

– Det är skönt att arbetena är i gång på riktigt nu, säger Elin Alsterhag.

Arvika Teknik AB kommer på onsdag eftermiddag att informera allmänheten om dammbygget, vilket sker på Arvika bibliotek.