2016-09-29 16:05

2016-09-29 16:05

Pulspass ska höja resultaten

ARVIKA: Taserudsgymnasiet satsar på ny träning

Tre pulspass i veckan kör elever på Taserudsgymnasiet i Arvika utöver de vanliga idrottslektionerna. Förebilden är en skola i Valdemarsvik, där man sett att det gett goda resultat på skolarbetet.

– Forskningen talar alltmer om att ju mer rörelse i skolan, desto bättre prestationer, säger idrottsläraren Caroline Sjöstedt Nerbye som kom i kontakt med pulsprojektet i samband med ett seminarium för idrottslärare.

Två klasser

Efter det har man haft kontakt och varit på studiebesök på skolan i Valdemarsvik som jobbat på det här sättet i sex år. Taserudsgymnasiet startade i samband med höstterminen i år.

– Det här är första gänget. Det är två klasser som deltar, förstaårseleverna på fordonsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet.

Vad är erfarenheterna från Valdemarsvik?

– Man har sett att eleverna presterar bättre. De gör bättre ifrån sig på lektionerna och får bättre resultat. Det fanns många elever som inte fick betyg i alla ämnen i skolan. Men de har fått det efter att de börjat med pulsträningen.

Målet är detsamma för Taserudsgymnasiets del.

Arbetspuls

Tre pass i veckan på vardera 20 minuter. Under den tiden ska eleverna träna så de kommer upp i 65-75 procent av sin maxpuls, och där ska de helst ligga kvar under träningen.

Pulsen mäts hela tiden via ett pulsband som eleverna bär runt bröstet och som är kopplat till ett dataprogram. Med hjälp av det kan de följa hur de ligger i puls under passet. Men de kan också gå tillbaka och se hur resultaten varit över tid.

Signalprotein

– Ligger man på rätt arbetspuls i mellan 20 och 40 minuter bildas det ett signalprotein i hjärnan som gör att du blir mer alert och kan koncentrera dig bättre. Det är det proteinet som man vill åt med pulspassen.

Tre olika träningsalternativ brukar eleverna få under ett pass. Under torsdagen kunde eleverna välja mellan fotboll, innebandy och en styrkecirkel med olika övningar.

De två första aktiviteterna lockade mest. Tempot varierar lite, men för många är det full fart under 20 minuter.

Mer energi

I ett kortare perspektiv ska pulspassen bidra till bättre kondition och ökad koncentration på lektionerna.

– Man märker att man får mer energi till att studera efter att man har rört på sig, säger Emma A. Rosenkvist, en av eleverna på barn- och fritidsprogrammet.

I ett längre perspektiv hoppas man se samma positiva effekter på skolresultaten som man gjort i Valdemarsvik enligt Caroline Sjöstedt Nerbye. Fler elever som får godkänt i alla ämnen.

– Det dröjer mellan ett och ett och ett halvt år, innan man börjar se effekt på skolresultaten.

Utvärdering

Under oktober ska man göra en första utvärdering av projektet och då handlar det om hur elevernas kondition och koncentration har påverkats av träningen.

Nästa höst är tanken att ytterligare två klasser ska starta med pulspassen.

– Forskningen talar alltmer om att ju mer rörelse i skolan, desto bättre prestationer, säger idrottsläraren Caroline Sjöstedt Nerbye som kom i kontakt med pulsprojektet i samband med ett seminarium för idrottslärare.

Två klasser

Efter det har man haft kontakt och varit på studiebesök på skolan i Valdemarsvik som jobbat på det här sättet i sex år. Taserudsgymnasiet startade i samband med höstterminen i år.

– Det här är första gänget. Det är två klasser som deltar, förstaårseleverna på fordonsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet.

Vad är erfarenheterna från Valdemarsvik?

– Man har sett att eleverna presterar bättre. De gör bättre ifrån sig på lektionerna och får bättre resultat. Det fanns många elever som inte fick betyg i alla ämnen i skolan. Men de har fått det efter att de börjat med pulsträningen.

Målet är detsamma för Taserudsgymnasiets del.

Arbetspuls

Tre pass i veckan på vardera 20 minuter. Under den tiden ska eleverna träna så de kommer upp i 65-75 procent av sin maxpuls, och där ska de helst ligga kvar under träningen.

Pulsen mäts hela tiden via ett pulsband som eleverna bär runt bröstet och som är kopplat till ett dataprogram. Med hjälp av det kan de följa hur de ligger i puls under passet. Men de kan också gå tillbaka och se hur resultaten varit över tid.

Signalprotein

– Ligger man på rätt arbetspuls i mellan 20 och 40 minuter bildas det ett signalprotein i hjärnan som gör att du blir mer alert och kan koncentrera dig bättre. Det är det proteinet som man vill åt med pulspassen.

Tre olika träningsalternativ brukar eleverna få under ett pass. Under torsdagen kunde eleverna välja mellan fotboll, innebandy och en styrkecirkel med olika övningar.

De två första aktiviteterna lockade mest. Tempot varierar lite, men för många är det full fart under 20 minuter.

Mer energi

I ett kortare perspektiv ska pulspassen bidra till bättre kondition och ökad koncentration på lektionerna.

– Man märker att man får mer energi till att studera efter att man har rört på sig, säger Emma A. Rosenkvist, en av eleverna på barn- och fritidsprogrammet.

I ett längre perspektiv hoppas man se samma positiva effekter på skolresultaten som man gjort i Valdemarsvik enligt Caroline Sjöstedt Nerbye. Fler elever som får godkänt i alla ämnen.

– Det dröjer mellan ett och ett och ett halvt år, innan man börjar se effekt på skolresultaten.

Utvärdering

Under oktober ska man göra en första utvärdering av projektet och då handlar det om hur elevernas kondition och koncentration har påverkats av träningen.

Nästa höst är tanken att ytterligare två klasser ska starta med pulspassen.