2016-08-12 06:00

2016-08-12 06:00

Kan kommunen tvångsköpa bruket?

KOPPOM: Finns stöd i lagstiftningen menar jurister

Kan kommunen tvångsköpa gamla bruket i Koppom för att bli av med den illegala verksamheten?
Det kan finnas stöd i lagstiftningen för det, menar jurister. Men det skulle vara en lång och svår process.

För några år sedan polisanmälde Eda kommun fastighetsägaren vid bruket för miljöbrott, nedskräpning och otillåten miljöverksamhet. Förundersökningen lades ner.

Kan kommunen göra något mer?

Ja, säger flera jurister som Arvika Nyheter har varit i kontakt med.

Kommunen kan bland annat utfärda vitesförelägganden att åtgärder måste vidtas.

Risig fastighet

Vad AN erfar är fastigheten i risigt skick och det förefaller rasrisk vid flera ställen. Även det kan kommunen utfärda vitesförelägganden för, eftersom det utgör fara för allmänheten,

Om inte det hjälper kan kommunen ta till storsläggan – att försöka tvångsköpa fastigheten.

Men det skulle vara en lång och svår process. Först och främst måste regeringen ge tillstånd och sedan ska en domstolsprocess genomföras.

Det är expropriationslagen som ger kommun och stat möjlighet att tvångsköpa fastigheter. Expropriation ska dock vara av viktig samhällsnytta – som sjukhus, järnväg och motorväg.

Men i lagens andra kapitel lyder sjunde paragrafen: ”Expropriation får ske för att försätta eller hålla fastighet i tillfredsställande skick, när grov vanvård föreligger eller kan befaras uppkomma.”

– Om fastighetsägaren inte följer upprustningsförelägganden kan kommunen försöka gå den vägen, säger Leif Lönnqvist som är adjunkt i juridik vid Karlstads universitet.

Få kontroll

Kommunen kan alltså få kontroll över fastigheten genom expropriation och därmed få bort kriminaliteten.

– Att det pågår kriminell verksamhet är inget skäl för expropriation, men kommunen kan ta en omväg genom att attackera miljöbrotten och att fastigheten förfaller, säger Leif Lönnqvist.

En annan jurist som är expert på expropriationslagen säger så här:

– Det skulle kunna vara en väg, men man tar ogärna den vägen om det kan finnas andra verktyg som fungerar. Det skulle vara en väldigt lång och svår resa, säger han.

Samhällsutveckling

Kommunen skulle också kunna förhandla direkt med fastighetsägaren. Men som AN tidigare har skrivit har en död man lagfarten på fastigheten. Nuvarande fastighetsägaren har ännu inte fått igenom lagfarten eftersom kompletterande uppgifter inte skickats in till Lantmäteriet. Lagfarten har varit vilande sedan 2010.

Anna Marcusson, förbundsjurist på Sveriges kommuner och landsting, har stor erfarenhet av expropriationslagen.

– Expropriation ska ha betydelse för samhällsutvecklingen. Det är ingen enkel sak och det sker extremt få fall, säger hon.

Så här säger hon om den sjunde paragrafen i andra kapitlet:

– Den har använts väldigt sparsamt.

Svår väg

Grov vanvård är dock ett av skälen för tvångsköp, säger hon. Men brister måste konstateras och kommunen måste först försöka lösa problemet genom vitesföreläggande.

– Expropriation ska användas när inget annat fungerar.

Men kommunen skulle kunna prova denna väg?

– Ja, men det är ingen enkel åtgärd. Även om det finns teoretiska möjligheter tror jag inte kommuner använder sig av det, säger Anna Marcusson.

Expropriation på grund av vanvård har skett vid ett flertal tillfällen – då har det gällt bostadsfastigheter.

Anna Marcusson har dock inte hört talas om något fall där kommunen exproprierat en fastighet för att få stopp på en kriminell verksamhet.

– Jag vet att kommuner köpt fastigheter eftersom möjligheten dykt upp. Men jag vet ingen kommun som exproprierat en vanvårdad fastighet. Tanken är att expropriation bara ska förekomma i nödfall och att området ska användas för annat ändamål.

För några år sedan polisanmälde Eda kommun fastighetsägaren vid bruket för miljöbrott, nedskräpning och otillåten miljöverksamhet. Förundersökningen lades ner.

Kan kommunen göra något mer?

Ja, säger flera jurister som Arvika Nyheter har varit i kontakt med.

Kommunen kan bland annat utfärda vitesförelägganden att åtgärder måste vidtas.

Risig fastighet

Vad AN erfar är fastigheten i risigt skick och det förefaller rasrisk vid flera ställen. Även det kan kommunen utfärda vitesförelägganden för, eftersom det utgör fara för allmänheten,

Om inte det hjälper kan kommunen ta till storsläggan – att försöka tvångsköpa fastigheten.

Men det skulle vara en lång och svår process. Först och främst måste regeringen ge tillstånd och sedan ska en domstolsprocess genomföras.

Det är expropriationslagen som ger kommun och stat möjlighet att tvångsköpa fastigheter. Expropriation ska dock vara av viktig samhällsnytta – som sjukhus, järnväg och motorväg.

Men i lagens andra kapitel lyder sjunde paragrafen: ”Expropriation får ske för att försätta eller hålla fastighet i tillfredsställande skick, när grov vanvård föreligger eller kan befaras uppkomma.”

– Om fastighetsägaren inte följer upprustningsförelägganden kan kommunen försöka gå den vägen, säger Leif Lönnqvist som är adjunkt i juridik vid Karlstads universitet.

Få kontroll

Kommunen kan alltså få kontroll över fastigheten genom expropriation och därmed få bort kriminaliteten.

– Att det pågår kriminell verksamhet är inget skäl för expropriation, men kommunen kan ta en omväg genom att attackera miljöbrotten och att fastigheten förfaller, säger Leif Lönnqvist.

En annan jurist som är expert på expropriationslagen säger så här:

– Det skulle kunna vara en väg, men man tar ogärna den vägen om det kan finnas andra verktyg som fungerar. Det skulle vara en väldigt lång och svår resa, säger han.

Samhällsutveckling

Kommunen skulle också kunna förhandla direkt med fastighetsägaren. Men som AN tidigare har skrivit har en död man lagfarten på fastigheten. Nuvarande fastighetsägaren har ännu inte fått igenom lagfarten eftersom kompletterande uppgifter inte skickats in till Lantmäteriet. Lagfarten har varit vilande sedan 2010.

Anna Marcusson, förbundsjurist på Sveriges kommuner och landsting, har stor erfarenhet av expropriationslagen.

– Expropriation ska ha betydelse för samhällsutvecklingen. Det är ingen enkel sak och det sker extremt få fall, säger hon.

Så här säger hon om den sjunde paragrafen i andra kapitlet:

– Den har använts väldigt sparsamt.

Svår väg

Grov vanvård är dock ett av skälen för tvångsköp, säger hon. Men brister måste konstateras och kommunen måste först försöka lösa problemet genom vitesföreläggande.

– Expropriation ska användas när inget annat fungerar.

Men kommunen skulle kunna prova denna väg?

– Ja, men det är ingen enkel åtgärd. Även om det finns teoretiska möjligheter tror jag inte kommuner använder sig av det, säger Anna Marcusson.

Expropriation på grund av vanvård har skett vid ett flertal tillfällen – då har det gällt bostadsfastigheter.

Anna Marcusson har dock inte hört talas om något fall där kommunen exproprierat en fastighet för att få stopp på en kriminell verksamhet.

– Jag vet att kommuner köpt fastigheter eftersom möjligheten dykt upp. Men jag vet ingen kommun som exproprierat en vanvårdad fastighet. Tanken är att expropriation bara ska förekomma i nödfall och att området ska användas för annat ändamål.