2016-08-09 18:28

2016-08-10 11:33

Misstänkt kräftpest i älv

EDA: "Kommer inte till ett vatten av sig själv"

När fiskarna i Vrångsälven skulle vittja sina kräftfällor i början av månaden gapade de tomma.
Nu misstänker man att vattnet drabbats av kräftpest.

Älven, som börjar i Norge och vandrar över gränsen, är känd som ett av de bästa flodkräftsfiskevattnen i länet.

– En fiskare får ha fem burar på en fiskerätt och i fjol kunde man få upp 200 kräftor på en natt utan problem, säger Daniel Nilsson, ordförande i Vrångsälvens Fiskevårdsområdesförening.

Och man hade fått indikationer på att det var ett gynnsamt år för kräftor även 2016. Men på högst ett år har något hänt i vattnet. Det var i samband med föreningens kräftpremiär den 5 augusti som fällorna skulle vittjas på fångst.

– Den första som synade ringde mig och sa att det var helt tomt. Vi gick och lyste med ficklampor, men kunde inte hitta en enda kräfta.

På analys

Därefter droppande rapporterna in – inte en kräfta i hela älven.

– Vi tänkte direkt att det var kräftpest, för det är den enda sjukdom som kan sprida sig så snabbt.

Senare under helgen hittade man två döda flodkräftor i ett strömparti. Dessa har nu skickats på analys till Statens veterinärmedicinska anstalt och svar väntas inom några veckor.

Från Länsstyrelsens håll har man valt att, från och med i måndags, pestförklara älven. Man tycker också att det är tragiskt det som skett.

– Fiskevårdsföreningen har arbetat hårt för dessa kräftor och lagt ner ett stort arbete och det är angeläget att så snart som möjligt sätta in åtgärder för att om möjligt stoppa pesten från att spridas vidare, skriver Jonas Andersson, ansvarig för fiskefrågor på Länsstyrelsen i Värmland, i ett mejl till NWT.

Jävelskap?

Kräftpesten sprids i huvudsak genom att människor sätter ut signalkräftor skriver Jonas Andersson, men den kan även spridas genom att vatten med pestsmitta släpps ut i ett område med flodkräftor. Att sätta ut signalkräftor är olagligt i Sverige.

– Men i Värmland har mer än 200 illegala utsättningar av signalkräftor konstaterats, enligt Jonas Andersson som kallar problemet oroande.

– I Värmland har vi fortfarande relativt många flodkräftsvatten kvar, så om de illegala utsättningarna skulle upphöra har vi goda förutsättningar för flodkräftorna här i länet.

Hur den eventuella smittan kan ha hamnat i Vrångsälven är inte klart, men:

– Kräftpest kommer inte till ett vatten av sig själv. Det kan vara oaktsamhet eller så har någon varit jävlig, men det hoppas vi inte, säger Daniel Nilsson.

Miljonförlust

Skulle smittan ha uppstått via oaktsamhet finns en chans att starta om med flodkräftor i vattnet. Men det tar tid.

– Det kan ta tio år att få tillbaka stammen så vi kan fiska, så det är bara att hålla gnistan uppe, säger Daniel Nilsson och berättar att man sökt efter signalkräfta på en del ställen i vattendraget.

– Men skulle det finnas en enda eventuell signalkräfta kvar så lever pesten vidare.

Ekonomiskt handlar det om en förlust på ett antal miljoner, då en kräfta kostar runt 30 kronor.

– Det är en katastrof, men inte det stora problemet för mig. Utan det handlar om att vi måste bevara den svenska flodkräftan.

Även på den norska sidan försöker man lokalisera smitthärden.

– Länsstyrelsen och fiskevårdsföreningen har varit i kontakt med Fylkesmannen och kommunen på norsk sida så att även de undersöker älvarna på norsk sida, skriver Jonas Andersson till NWT.

Älven, som börjar i Norge och vandrar över gränsen, är känd som ett av de bästa flodkräftsfiskevattnen i länet.

– En fiskare får ha fem burar på en fiskerätt och i fjol kunde man få upp 200 kräftor på en natt utan problem, säger Daniel Nilsson, ordförande i Vrångsälvens Fiskevårdsområdesförening.

Och man hade fått indikationer på att det var ett gynnsamt år för kräftor även 2016. Men på högst ett år har något hänt i vattnet. Det var i samband med föreningens kräftpremiär den 5 augusti som fällorna skulle vittjas på fångst.

– Den första som synade ringde mig och sa att det var helt tomt. Vi gick och lyste med ficklampor, men kunde inte hitta en enda kräfta.

På analys

Därefter droppande rapporterna in – inte en kräfta i hela älven.

– Vi tänkte direkt att det var kräftpest, för det är den enda sjukdom som kan sprida sig så snabbt.

Senare under helgen hittade man två döda flodkräftor i ett strömparti. Dessa har nu skickats på analys till Statens veterinärmedicinska anstalt och svar väntas inom några veckor.

Från Länsstyrelsens håll har man valt att, från och med i måndags, pestförklara älven. Man tycker också att det är tragiskt det som skett.

– Fiskevårdsföreningen har arbetat hårt för dessa kräftor och lagt ner ett stort arbete och det är angeläget att så snart som möjligt sätta in åtgärder för att om möjligt stoppa pesten från att spridas vidare, skriver Jonas Andersson, ansvarig för fiskefrågor på Länsstyrelsen i Värmland, i ett mejl till NWT.

Jävelskap?

Kräftpesten sprids i huvudsak genom att människor sätter ut signalkräftor skriver Jonas Andersson, men den kan även spridas genom att vatten med pestsmitta släpps ut i ett område med flodkräftor. Att sätta ut signalkräftor är olagligt i Sverige.

– Men i Värmland har mer än 200 illegala utsättningar av signalkräftor konstaterats, enligt Jonas Andersson som kallar problemet oroande.

– I Värmland har vi fortfarande relativt många flodkräftsvatten kvar, så om de illegala utsättningarna skulle upphöra har vi goda förutsättningar för flodkräftorna här i länet.

Hur den eventuella smittan kan ha hamnat i Vrångsälven är inte klart, men:

– Kräftpest kommer inte till ett vatten av sig själv. Det kan vara oaktsamhet eller så har någon varit jävlig, men det hoppas vi inte, säger Daniel Nilsson.

Miljonförlust

Skulle smittan ha uppstått via oaktsamhet finns en chans att starta om med flodkräftor i vattnet. Men det tar tid.

– Det kan ta tio år att få tillbaka stammen så vi kan fiska, så det är bara att hålla gnistan uppe, säger Daniel Nilsson och berättar att man sökt efter signalkräfta på en del ställen i vattendraget.

– Men skulle det finnas en enda eventuell signalkräfta kvar så lever pesten vidare.

Ekonomiskt handlar det om en förlust på ett antal miljoner, då en kräfta kostar runt 30 kronor.

– Det är en katastrof, men inte det stora problemet för mig. Utan det handlar om att vi måste bevara den svenska flodkräftan.

Även på den norska sidan försöker man lokalisera smitthärden.

– Länsstyrelsen och fiskevårdsföreningen har varit i kontakt med Fylkesmannen och kommunen på norsk sida så att även de undersöker älvarna på norsk sida, skriver Jonas Andersson till NWT.

Kräftpesten

Kräftpest är en svampsjukdom som ursprungligen kommer från Nordamerika. Sjukdomen sprids i vattnet med mikroskopiska sporer. De nordamerikanska kräftarterna har, till skillnad från den svenska, en viss motståndskraft mot kräftpest. Pesten kom till Sverige 1907 med importerade kräftor.

Fiskeredskap, båtar, maskiner eller andra föremål som har använts i ett vatten inom ett område som har förklarats kräftpestsmittat får inte transporteras till någon annan sjö eller vattendrag inom området eller föras ut ur området utan föregående desinfektering.

Den svenska flodkräftan är rödlistad och bedöms ha minskat i stor utsträckning under de senaste 20 åren, i huvudsak till följd av kräftpest som har spritts genom illegala utsättningar av signalkräfta.

Vid misstanke om pestutbrott ska man kontakta Länsstyrelsen, men information måste in snabbt.

– Om signalkräftorna hinner föröka sig är det oftast mycket svårt att sätta in åtgärder, skriver Jonas Andersson i mejlet.

Källa: www.lansstyrelsen.se