2016-07-17 19:43

2016-07-17 19:54

"Det är vilda västern"

ARVIKA: Boende kan inte sova på grund av störande biltrafik

Boende på Styckåsgatan och Parkgatan har svårt att sova på grund av störande biltrafik på helgnätter.
– Det är som de står i rummet och spelar. Hela luften vibrerar, säger Björn-Ove Aronsen.

Det har blivit en lång följetong – den störande biltrafiken på Styckåsgatan och Parkgatan.

Men frågan är om det inte har blivit värre.

Det menar i alla fall Björn-Ove Aronsen som bor intill Styckåsgatan.

– Jag har bott här i sex år, men det är först nu som jag reagerar på det, säger han.

Björn-Ove brukar lägga sig vid tolvtiden på helgerna. Då är det ingen fara.

– Men jag vaknar vid fyratiden när det kommer någon bil. De kör så sakta också, så det tar tid innan de passerat, säger han.

Musiken från bilarna är öronbedövande.

– Det är som de står i rummet och spelar. Hela luften vibrerar. Man badar i ljud, det känns i hela kroppen, säger Björn Ove.

Enligt honom pågår det varje helg. Varje fredag och lördag störs nattsömnen.

– De spelar omänskligt högt. Jag kan inte förstå att det kan tillåtas. Jag kapitulerar varje helgkväll och trycker in mina öronproppar. Men det hjälper inte.

Oftast är det unga människor som kör runt i bilarna.

– De har ingen respekt. Det är hey baberiba och vilda västern. Det är den kulturen som är i Arvika, det är raggarbilar och fylla. Men de som åker och spelar om nätterna är inga raggare. Det är ungdomar i Volvos som har stationsvagnar med stort utrymme där bak. De är lastade med hur många watt som helst, säger Björn-Ove

Mats och Gun Persson bor på Parkgatan.

Även de har tröttnat på allt oväsen om helgerna.

– Det är ett helvete. Nu åker vi bort till vår sommarstuga varje helg, säger Gun.

Hon fortsätter:

– Det är musik och dunka dunka. Det finns ingen gräns för hur de beter sig. De pinkar överallt och skriker något så fruktansvärt. Det är primalskrik rakt ut hejdlöst. Man vaknar i panik. Man kan ju dö av hjärtslag, säger Gun.

Har ni försökt prata med dem?

– Nej, det är ingen idé. De är för fulla.

Enligt Gun har flera grannar flyttat på grund av allt oväsen. Det har hon och Mats själv funderat att göra.

– Vi har bott här i tio år och det har hela tiden eskalerat med musikspelandet.

Mats säger att han har tröttnat.

– Man reagerar snart inte längre. Det är ingen som tar tag i problemet.

Vad borde göras?

– Kommunen borde stänga Styckåsgatan och bara ha den öppen för nyttotrafik.

Det har blivit en lång följetong – den störande biltrafiken på Styckåsgatan och Parkgatan.

Men frågan är om det inte har blivit värre.

Det menar i alla fall Björn-Ove Aronsen som bor intill Styckåsgatan.

– Jag har bott här i sex år, men det är först nu som jag reagerar på det, säger han.

Björn-Ove brukar lägga sig vid tolvtiden på helgerna. Då är det ingen fara.

– Men jag vaknar vid fyratiden när det kommer någon bil. De kör så sakta också, så det tar tid innan de passerat, säger han.

Musiken från bilarna är öronbedövande.

– Det är som de står i rummet och spelar. Hela luften vibrerar. Man badar i ljud, det känns i hela kroppen, säger Björn Ove.

Enligt honom pågår det varje helg. Varje fredag och lördag störs nattsömnen.

– De spelar omänskligt högt. Jag kan inte förstå att det kan tillåtas. Jag kapitulerar varje helgkväll och trycker in mina öronproppar. Men det hjälper inte.

Oftast är det unga människor som kör runt i bilarna.

– De har ingen respekt. Det är hey baberiba och vilda västern. Det är den kulturen som är i Arvika, det är raggarbilar och fylla. Men de som åker och spelar om nätterna är inga raggare. Det är ungdomar i Volvos som har stationsvagnar med stort utrymme där bak. De är lastade med hur många watt som helst, säger Björn-Ove

Mats och Gun Persson bor på Parkgatan.

Även de har tröttnat på allt oväsen om helgerna.

– Det är ett helvete. Nu åker vi bort till vår sommarstuga varje helg, säger Gun.

Hon fortsätter:

– Det är musik och dunka dunka. Det finns ingen gräns för hur de beter sig. De pinkar överallt och skriker något så fruktansvärt. Det är primalskrik rakt ut hejdlöst. Man vaknar i panik. Man kan ju dö av hjärtslag, säger Gun.

Har ni försökt prata med dem?

– Nej, det är ingen idé. De är för fulla.

Enligt Gun har flera grannar flyttat på grund av allt oväsen. Det har hon och Mats själv funderat att göra.

– Vi har bott här i tio år och det har hela tiden eskalerat med musikspelandet.

Mats säger att han har tröttnat.

– Man reagerar snart inte längre. Det är ingen som tar tag i problemet.

Vad borde göras?

– Kommunen borde stänga Styckåsgatan och bara ha den öppen för nyttotrafik.