2016-07-15 06:00

2016-07-15 16:54

Hur andra världskriget påverkade oss

VÄRMLÄNDSKA PÄRLOR: Beredskapsåra

Under andra världskriget var läget spänt längs den värmländska gränsen mot Norge. Tusentals soldater var förlagda där, det var ransoneringstid och om nätterna smög kurirer över Kölen med viktig post.
Om de här dramatiska åren berättar museet Beredskapsåra i Järnskog som i år fyller 20 år.

Med ett världskrig in på knuten levde värmlänningarna i drygt fem år. Och självfallet påverkade det tillvaron. Ingen visste om tyskarna skulle besluta sig för att ockupera även Sverige eller om vi skulle klara oss undan kriget.

– Och även om Per-Albin Hansson sade att vår beredskap är god så var den inte det i början av kriget, men tusentals soldater placerades ut längs gränsen.

– Det var positivt för gränsbygderna som fick ett uppsving ekonomiskt och flickorna var glada åt alla nya unga pojkar som dök upp, säger Kermith Myrvold, en av initiativtagarna till Beredskapsåra som är beläget vid Järnskogs hembygdsgård i Koppom.

1996 invigdes museet, ett av ytterst få i landet på det temat, men då hade man lång erfarenhet av att berätta om krigsåren i bygden.

– Ja, redan på 1980-talet hade vi genomfört stora arrangemang i byn Rämjäng och hade samlat in mycket material.

Ville sticka ut

– Det vara då vi fick idén om ett museum om beredskapstiden. Det finns hela 91 hembygdsgårdar i Värmland, men vi ville sticka ut och det tycker jag att vi har lyckats med, säger Kermith Myrvold.

Det mycket innehållsrika museet är inrett i en tidsenlig hemvärnsbarack från Holmedal och här hittar man bland annat en kopia av en befälsexpedition med uniformer och kartor över gränsområdet. Här finns även landsfiskal Åke Hiertners flyktingförteckning.

– Han satt här i Koppom och basade över ett område från Töcksfors i söder till Skillingmark i norr och han skulle visitera alla flyktingar som kom från Norge.

– Totalt blev det över 11 000 personer och de som inte hade några id-handlingar skickades tillbaka. Men det var bara cirka 100 personer under de här åren.

Det dagliga livet är skildrat via ett riktigt bondkök där ransoneringskorten ligger på bordet och radion står på hyllan.

Mycket surrogat

– Jag är född 1937 och det var först när jag var sju, åtta år som jag åt min första banan. Sådana saker var ransonerade under de åren och många varor var ersatta av surrogat, till exempel kaffe.

– Kring radion samlades alla för att höra det senaste om kriget och före nyheterna kom det alltid korta kodmeddelanden. Då fick min farfar Rudolf alltid bråttom.

– Han var kurir och hämtade filmer med hemliga dokument hos Eliassons herrekipering i Arvika och transporterade dem över gränsen till Römskog där hans bror Kristian förde dem vidare till Hjemmefronten i Oslo.

– Farfar sade aldrig någonting om vad han gjorde, men han bokförde alla sina transporter och den boken har vi här på museet, berättar Kermith Myrvold som själv kunde se de tyska bombningarna i Norge från ett berg i Järnskog.

I museet som fortsätter in i det gamla stationshuset kan man se mängder med bilder och föremål från krigsåren och även titta på flera dokumentärfilmer. Och intresset för andra världskriget och hur det påverkade Sverige är stort.

– I fjol hade vi cirka 20 bussar med besökare och vi har även en hel del skolklasser. Sommartid har vi öppet varje dag och på söndagar serverar vi dessutom nävgröt och fläsk.

Med ett världskrig in på knuten levde värmlänningarna i drygt fem år. Och självfallet påverkade det tillvaron. Ingen visste om tyskarna skulle besluta sig för att ockupera även Sverige eller om vi skulle klara oss undan kriget.

– Och även om Per-Albin Hansson sade att vår beredskap är god så var den inte det i början av kriget, men tusentals soldater placerades ut längs gränsen.

– Det var positivt för gränsbygderna som fick ett uppsving ekonomiskt och flickorna var glada åt alla nya unga pojkar som dök upp, säger Kermith Myrvold, en av initiativtagarna till Beredskapsåra som är beläget vid Järnskogs hembygdsgård i Koppom.

1996 invigdes museet, ett av ytterst få i landet på det temat, men då hade man lång erfarenhet av att berätta om krigsåren i bygden.

– Ja, redan på 1980-talet hade vi genomfört stora arrangemang i byn Rämjäng och hade samlat in mycket material.

Ville sticka ut

– Det vara då vi fick idén om ett museum om beredskapstiden. Det finns hela 91 hembygdsgårdar i Värmland, men vi ville sticka ut och det tycker jag att vi har lyckats med, säger Kermith Myrvold.

Det mycket innehållsrika museet är inrett i en tidsenlig hemvärnsbarack från Holmedal och här hittar man bland annat en kopia av en befälsexpedition med uniformer och kartor över gränsområdet. Här finns även landsfiskal Åke Hiertners flyktingförteckning.

– Han satt här i Koppom och basade över ett område från Töcksfors i söder till Skillingmark i norr och han skulle visitera alla flyktingar som kom från Norge.

– Totalt blev det över 11 000 personer och de som inte hade några id-handlingar skickades tillbaka. Men det var bara cirka 100 personer under de här åren.

Det dagliga livet är skildrat via ett riktigt bondkök där ransoneringskorten ligger på bordet och radion står på hyllan.

Mycket surrogat

– Jag är född 1937 och det var först när jag var sju, åtta år som jag åt min första banan. Sådana saker var ransonerade under de åren och många varor var ersatta av surrogat, till exempel kaffe.

– Kring radion samlades alla för att höra det senaste om kriget och före nyheterna kom det alltid korta kodmeddelanden. Då fick min farfar Rudolf alltid bråttom.

– Han var kurir och hämtade filmer med hemliga dokument hos Eliassons herrekipering i Arvika och transporterade dem över gränsen till Römskog där hans bror Kristian förde dem vidare till Hjemmefronten i Oslo.

– Farfar sade aldrig någonting om vad han gjorde, men han bokförde alla sina transporter och den boken har vi här på museet, berättar Kermith Myrvold som själv kunde se de tyska bombningarna i Norge från ett berg i Järnskog.

I museet som fortsätter in i det gamla stationshuset kan man se mängder med bilder och föremål från krigsåren och även titta på flera dokumentärfilmer. Och intresset för andra världskriget och hur det påverkade Sverige är stort.

– I fjol hade vi cirka 20 bussar med besökare och vi har även en hel del skolklasser. Sommartid har vi öppet varje dag och på söndagar serverar vi dessutom nävgröt och fläsk.

Sommaröppet varje dag

Museet Beredskapsåra vid Järnskogs hembygdsgård någon kilometer söder om Koppom invigdes 1996.

Man har öppet sommartid alla dagar mellan 11 och 16 och vid hembygdsgården finns det även servering.

Bland annat tack vare EU-medel kunde museet realiseras. ”Varför förstöra vår hembygdsgård med en barack, tyckte en del när idén kom upp, men sedan förstod folk vår tanke och många skänkte då olika typer av föremål från krigsåren”, säger Kermith Myrvold.

Intresset för museet och dess samlingar är stort. I en hörsal kan man även titta på fyra olika dokumentärfilmer från andra världskriget.

Ute kan man bland annat titta på och gå in i en inredd järnvägsvagn för trupptransporter under kriget som har skänkts av Järnvägsmuseet i Gävle. Utomhus finns även en militär Volvo-”sugga” och stridsvagnshinder.