2016-07-04 06:00

2016-07-04 06:00

Med fokus på Ryssland

BORTAN: Märta-Lisa Magnusson har återvänt till hembygden

Märta-Lisa Magnusson är universitetslektor i Kaukasusstudier på Malmö högskola, men för fem år sedan flyttade hon hem till Bortan. Intresset för det ryska språket har tagit henne från Gunnarskog till konflikternas Ryssland.

Året är 1957 i Bortan där Märta-Lisa bor tillsammans med sin mamma, pappa och tre syskon. Hennes mamma Ingrid har lärt sig lite ryska via en radiokurs och lyssnar ibland på rysk radio.

En dag berättar hon vad de sagt på den ryska radiokanalen.

– Nu har ryssarna skjutit upp en raket.

Familjen i lilla Bortan i Gunnarskog i västra Värmland vet redan om det som resten av västvärlden får veta senare – Sovjet har skickat upp satelliten Sputnik i rymden.

Jobbar i Malmö

Märta-Lisa Magnusson, som fyller 66 år senare i sommar, tar emot i sitt hem i Bortan. Där bor hon sedan fem år tillbaka efter nästan 40 år i Danmark.

Huset, där hon bor tillsammans med sin make, ligger inte långt från Märta-Lisas barndomshem. Hon står på altanen och pekar.

– Där borta ligger en stor sten som jag klättrade på när jag var liten.

Trots att hon bor i den västvärmländska skogen så undervisar Märta-Lisa fortfarande på Malmö högskola.

– Det hade aldrig gått för 15 år sedan, men med internetuppkoppling kan man nå hela världen, säger Märta-Lisa Magnusson.

Hon undervisar i Kaukasusstudier, för det är just Kaukasien som hon har intresserat sig för de senaste åren.

Kaukasien är ett område runt bergskedjan Kaukasus där bland annat Georgien, Armenien, Azerbajdzjan och en del av Ryssland ligger.

I Kaukasien ligger också de konfliktfyllda områdena Tjetjenien, Dagestan, Sydossetien och Nagorno-Karabach.

Rysk litteratur

Det var via mamma Ingrid som Märta-Lisas intresse för det ryska språket väcktes. Hon satt vid radion när Ingrid lyssnade på kurserna i ryska.

– Men det var svåra bokstäver och hon tröttnade, säger Märta-Lisa.

Men Märta-Lisa ville fortsätta med ryskan, och på Solbergagymnasiet i Arvika fick hon chansen att studera språket.

Sedan fortsatte studierna på universitetsnivå, först med en kandidatexamen i ryska på universitetet i Göteborg och sedan en magisterexamen i Danmark.

– Jag kom inte från någon akademisk familj. Det var tufft, jag fick jobba extra hårt.

1986 var hon tillbaka i Göteborg och disputerade med en avhandling om den ryske författaren Valentin Rasputin.

Enligt Märta-Lisa hade litteraturen en särskild kraft inom det sovjetiska systemet. Genom fiktionen och metaforer kunde författarna komma förbi den sovjetiska censuren och på så sätt sprida sin kritik mot samhällssystemet.

Miljömedvetna

Valentin Rasputin tillhörde en grupp av författare som skrev om det gamla bonderyssland, ett Ryssland som inte fick existera i Sovjetunionen.

– I Sovjetunionen var man inte intresserad av det förflutna, utan blickade framåt. De här författarna var nationalromantiker och skrev om bonden som bärare av den ryska traditionen och kulturen. Om ryska värden, inte socialistiska, säger Märta-Lisa.

Författarna var ekologiskt medvetna och de skrev om hur man i Sovjetunionen förstörde enorma naturvärden. De här författarna var med och stoppade det sovjetiska projektet med att vända de sibiriska floderna.

De sibiriska floderna går norrut till Ishavet och ansågs inte göra så stor nytta där, utan vattnet behövdes bättre i Kazakstan och Uzbekistan som till stor del består av öken, men de här författarna var med om att stoppa det storslagna projektet genom att skriva om det.

– Det var den här litteraturen som intresserade mig, den var politiskt viktig. Den tog upp tankar, föreställningar och värden som inte fick framföras officiellt. Litteraturen fick en väldigt stor betydelse och var med om att bidra till att Sovjetunionen upplöstes, säger Märta-Lisa och fortsätter:

– Till och med Gorbatjov sa mot slutet att han hade lärt sig mycket av de här författarna.

Sovjets upplösning

Det var Märta-Lisas första man som tog henne till Danmark, efter skilsmässan gifte hon om sig med en professor i rysk litteratur. Efter sin doktorsavhandling jobbade hon på Sydjysk universitetscenter i Esbjerg.

Under Sovjetunionens upplösning började hon intressera sig för minoritetsgrupperna i Sovjet och Ryssland.

– Sovjetunionen var en multinationalstat. De flesta var givetvis ryssar, men 20 procent var inte det. Hur tänker och förhåller sig de här folken till det som händer?

På så sätt hamnade Märta-Lisa i Kaukasien och intresserade sig för bland annat Tjetjenien. I slutet av 80-talet och början av 90-talet arrangerade Märta-Lisa och en kollega fältarbeten och studiebesök för forskare och journalister i de områden som dominerades av icke-ryssar.

– Det var en väldigt intressant period, det satt presidenter i nästan vartenda gathörn. De här folken började komma fram och kräva självständighet, egna stater. Det var buret av en stor optimism och en önskan om att få styra sig själva och inte låta sig styras från Moskva.

Det var en kaotisk tid, och Moskva började tappa kontrollen.

– Det kunde ha utvecklat sig till något bra, men när de här områdena började köra sin egen utrikespolitik, då tyckte Moskva att det fick vara nog.

Rysslands förste president Boris Jeltsin försökte att strama åt, men lyckades inte. Sedan kom Vladimir Putin till makten i slutet av 90-talet, och det första han gjorde, enligt Märta-Lisa, var att upphäva de rättigheter som de här områdena hade tagit sig under Jeltsins ledning.

– Det var den första spiken i kistan för den spirande och kaotiska ryska demokratin.

Dagens Ryssland

Enligt Märta-Lisa har det som hände, och händer, i områdena runt Kaukasus att göra med utvecklingen i dagens Ryssland. Ett Ryssland som har dragit omvärldens blickar till sig genom ockupationen av Krimhalvön i Ukraina.

Just Kaukasien är ett område med en konfliktfylld historia med två krig med rysk inblandning i Tjetjenien 1996 och 2000, och konflikten 2008 i området Sydossetien i Georgien, också det med rysk inblandning.

2008 var Märta-Lisa på plats i Georgien.

– Det var obehagligt. Ryssland destabiliserar de här områdena så att de här länderna inte kan närma sig EU eller gå med i Nato. Det handlar om makt– och geopolitik.

Detsamma gäller konflikten på Krimhalvön, enligt Märta-Lisa.

Säker mark

Men nu befinner hon sig på säker mark i Gunnarskog.

Mamma Ingrids radiokurser i ryska har tagit Märta-Lisa från Bortan till konflikternas Kaukasien.

– Områdena runt Kaukasus är väldigt vackra, men inget slår Bortan med kombinationen av vatten och skogar, säger hon.

Om ett år ska hon gå i pension och då vill hon skriva en bok om sina upplevelser i Ryssland på 90-talet.

– Jag vill vara till nytta, bidra med förståelse och hoppas kunna skapa förutsättningar för framtiden. Den här perioden var väldigt viktig.

För tillfället har hon ett annat skrivprojekt.

– När jag bodde i Danmark skrev jag recensioner av rysk litteratur i dagstidningen Politiken, nu skriver jag i Gûnnerskenytt, säger Märta-Lisa Magnusson.

Året är 1957 i Bortan där Märta-Lisa bor tillsammans med sin mamma, pappa och tre syskon. Hennes mamma Ingrid har lärt sig lite ryska via en radiokurs och lyssnar ibland på rysk radio.

En dag berättar hon vad de sagt på den ryska radiokanalen.

– Nu har ryssarna skjutit upp en raket.

Familjen i lilla Bortan i Gunnarskog i västra Värmland vet redan om det som resten av västvärlden får veta senare – Sovjet har skickat upp satelliten Sputnik i rymden.

Jobbar i Malmö

Märta-Lisa Magnusson, som fyller 66 år senare i sommar, tar emot i sitt hem i Bortan. Där bor hon sedan fem år tillbaka efter nästan 40 år i Danmark.

Huset, där hon bor tillsammans med sin make, ligger inte långt från Märta-Lisas barndomshem. Hon står på altanen och pekar.

– Där borta ligger en stor sten som jag klättrade på när jag var liten.

Trots att hon bor i den västvärmländska skogen så undervisar Märta-Lisa fortfarande på Malmö högskola.

– Det hade aldrig gått för 15 år sedan, men med internetuppkoppling kan man nå hela världen, säger Märta-Lisa Magnusson.

Hon undervisar i Kaukasusstudier, för det är just Kaukasien som hon har intresserat sig för de senaste åren.

Kaukasien är ett område runt bergskedjan Kaukasus där bland annat Georgien, Armenien, Azerbajdzjan och en del av Ryssland ligger.

I Kaukasien ligger också de konfliktfyllda områdena Tjetjenien, Dagestan, Sydossetien och Nagorno-Karabach.

Rysk litteratur

Det var via mamma Ingrid som Märta-Lisas intresse för det ryska språket väcktes. Hon satt vid radion när Ingrid lyssnade på kurserna i ryska.

– Men det var svåra bokstäver och hon tröttnade, säger Märta-Lisa.

Men Märta-Lisa ville fortsätta med ryskan, och på Solbergagymnasiet i Arvika fick hon chansen att studera språket.

Sedan fortsatte studierna på universitetsnivå, först med en kandidatexamen i ryska på universitetet i Göteborg och sedan en magisterexamen i Danmark.

– Jag kom inte från någon akademisk familj. Det var tufft, jag fick jobba extra hårt.

1986 var hon tillbaka i Göteborg och disputerade med en avhandling om den ryske författaren Valentin Rasputin.

Enligt Märta-Lisa hade litteraturen en särskild kraft inom det sovjetiska systemet. Genom fiktionen och metaforer kunde författarna komma förbi den sovjetiska censuren och på så sätt sprida sin kritik mot samhällssystemet.

Miljömedvetna

Valentin Rasputin tillhörde en grupp av författare som skrev om det gamla bonderyssland, ett Ryssland som inte fick existera i Sovjetunionen.

– I Sovjetunionen var man inte intresserad av det förflutna, utan blickade framåt. De här författarna var nationalromantiker och skrev om bonden som bärare av den ryska traditionen och kulturen. Om ryska värden, inte socialistiska, säger Märta-Lisa.

Författarna var ekologiskt medvetna och de skrev om hur man i Sovjetunionen förstörde enorma naturvärden. De här författarna var med och stoppade det sovjetiska projektet med att vända de sibiriska floderna.

De sibiriska floderna går norrut till Ishavet och ansågs inte göra så stor nytta där, utan vattnet behövdes bättre i Kazakstan och Uzbekistan som till stor del består av öken, men de här författarna var med om att stoppa det storslagna projektet genom att skriva om det.

– Det var den här litteraturen som intresserade mig, den var politiskt viktig. Den tog upp tankar, föreställningar och värden som inte fick framföras officiellt. Litteraturen fick en väldigt stor betydelse och var med om att bidra till att Sovjetunionen upplöstes, säger Märta-Lisa och fortsätter:

– Till och med Gorbatjov sa mot slutet att han hade lärt sig mycket av de här författarna.

Sovjets upplösning

Det var Märta-Lisas första man som tog henne till Danmark, efter skilsmässan gifte hon om sig med en professor i rysk litteratur. Efter sin doktorsavhandling jobbade hon på Sydjysk universitetscenter i Esbjerg.

Under Sovjetunionens upplösning började hon intressera sig för minoritetsgrupperna i Sovjet och Ryssland.

– Sovjetunionen var en multinationalstat. De flesta var givetvis ryssar, men 20 procent var inte det. Hur tänker och förhåller sig de här folken till det som händer?

På så sätt hamnade Märta-Lisa i Kaukasien och intresserade sig för bland annat Tjetjenien. I slutet av 80-talet och början av 90-talet arrangerade Märta-Lisa och en kollega fältarbeten och studiebesök för forskare och journalister i de områden som dominerades av icke-ryssar.

– Det var en väldigt intressant period, det satt presidenter i nästan vartenda gathörn. De här folken började komma fram och kräva självständighet, egna stater. Det var buret av en stor optimism och en önskan om att få styra sig själva och inte låta sig styras från Moskva.

Det var en kaotisk tid, och Moskva började tappa kontrollen.

– Det kunde ha utvecklat sig till något bra, men när de här områdena började köra sin egen utrikespolitik, då tyckte Moskva att det fick vara nog.

Rysslands förste president Boris Jeltsin försökte att strama åt, men lyckades inte. Sedan kom Vladimir Putin till makten i slutet av 90-talet, och det första han gjorde, enligt Märta-Lisa, var att upphäva de rättigheter som de här områdena hade tagit sig under Jeltsins ledning.

– Det var den första spiken i kistan för den spirande och kaotiska ryska demokratin.

Dagens Ryssland

Enligt Märta-Lisa har det som hände, och händer, i områdena runt Kaukasus att göra med utvecklingen i dagens Ryssland. Ett Ryssland som har dragit omvärldens blickar till sig genom ockupationen av Krimhalvön i Ukraina.

Just Kaukasien är ett område med en konfliktfylld historia med två krig med rysk inblandning i Tjetjenien 1996 och 2000, och konflikten 2008 i området Sydossetien i Georgien, också det med rysk inblandning.

2008 var Märta-Lisa på plats i Georgien.

– Det var obehagligt. Ryssland destabiliserar de här områdena så att de här länderna inte kan närma sig EU eller gå med i Nato. Det handlar om makt– och geopolitik.

Detsamma gäller konflikten på Krimhalvön, enligt Märta-Lisa.

Säker mark

Men nu befinner hon sig på säker mark i Gunnarskog.

Mamma Ingrids radiokurser i ryska har tagit Märta-Lisa från Bortan till konflikternas Kaukasien.

– Områdena runt Kaukasus är väldigt vackra, men inget slår Bortan med kombinationen av vatten och skogar, säger hon.

Om ett år ska hon gå i pension och då vill hon skriva en bok om sina upplevelser i Ryssland på 90-talet.

– Jag vill vara till nytta, bidra med förståelse och hoppas kunna skapa förutsättningar för framtiden. Den här perioden var väldigt viktig.

För tillfället har hon ett annat skrivprojekt.

– När jag bodde i Danmark skrev jag recensioner av rysk litteratur i dagstidningen Politiken, nu skriver jag i Gûnnerskenytt, säger Märta-Lisa Magnusson.

  • Anton Eriksson