2016-05-25 06:00

2016-05-25 06:00

Orange tillbakavisar kritiken

ARVIKA: "Idén är hämtad från olje-och gasindustrin"

Lars Hezsö från Orange tillbakavisar kritiken om att deras sköterskor inte skulle ha kollektivavtal.
– Orange har kollektivavtal genom vårt medlemskap i Almega och det motsvarar villkoren för svenska sjuksköterskor, säger han.

Kritiken om låga löner har att göra med att man jämför bruttolön med nettolön, tror han.

– Det är två olika system. De 17 000-18 000 kronor som de har i lön är det de får på sitt bankkonto. Vi gör inga avdrag eller liknande på det beloppet.

Men betalar de skatt själva eller gör ni det?

– Vi registrerar vår sköterska i Arbetsmiljöverket, sedan betalar vi in skatt till svenska Skatteverket när de är här och jobbar. Det är olika reglementen men vi följer, så långt vi vet, de lagar och regler som gäller, säger Lars Hezsö.

Det har också förekommit kritik om att Oranges hyrsköterskor inte får sjukersättning om de inte kan jobba på grund av sjukdom eller skada.

Lars Hezsö säger att de alla har ett så kallat A1-intyg, vilket innebär att de fortfarande är försäkrade i sitt hemland.

– Det är ett motsvarande upplägg som om du är sjuk. Vi har också gjort ett tillägg om en privat olycksfallsförsäkring och reseförsäkring om något händer, så de är fullt försäkrade, intygar Lars Hezsö.

Orange har funnits i landet i snart tre år, företaget har ungefär 80 personer som är ute i arbete i Sverige och omkring 30, 40 som – liksom de tre sköterskorna i Arvika – är i introduktion. Huvuddelen av personalen är från Litauen och Ungern.

Grundidén är att de jobbar fyra veckor i sträck och är lediga två, då de kan åka hem.

– Vårt moderföretag är norskt, och i Norge har man hållit på med detta i ungefär tio år. Hela idén, logistiken, är hämtad från olje- och gasindustrin där man jobbar på det viset.

Det har berättats om att Orange tvingar personalen att skriva på tvåårsavtal som de inte kan ta sig ur utan att betala dyrt. Det är en missuppfattning, menar Lars Hezsö.

Personalen som rekryteras av Orange för jobb i Sverige får först en utbildning i svenska i hemlandet. Under den tiden lånar de pengar av Orange.

– Vi betalar utbildningen under den perioden, sedan får de betala tillbaka per timme när de jobbar. Vi avräknar det krona för krona. De betalar tillbaka två euro och 35 cent per timme de första 1 850 timmarna.

Om de vill sluta innan dess får de betala återstoden av summan.

Vad beror det på att ni får så mycket kritik, tror du?

– Vi är ju något helt nytt på den svenska marknaden och oftast när det handlar om något nytt blir det missuppfattningar. Men vi har inga problem med att presentera vår verksamhet. Vi vill vara öppna och transparenta med det vi håller på med, säger han.

Kritiken om låga löner har att göra med att man jämför bruttolön med nettolön, tror han.

– Det är två olika system. De 17 000-18 000 kronor som de har i lön är det de får på sitt bankkonto. Vi gör inga avdrag eller liknande på det beloppet.

Men betalar de skatt själva eller gör ni det?

– Vi registrerar vår sköterska i Arbetsmiljöverket, sedan betalar vi in skatt till svenska Skatteverket när de är här och jobbar. Det är olika reglementen men vi följer, så långt vi vet, de lagar och regler som gäller, säger Lars Hezsö.

Det har också förekommit kritik om att Oranges hyrsköterskor inte får sjukersättning om de inte kan jobba på grund av sjukdom eller skada.

Lars Hezsö säger att de alla har ett så kallat A1-intyg, vilket innebär att de fortfarande är försäkrade i sitt hemland.

– Det är ett motsvarande upplägg som om du är sjuk. Vi har också gjort ett tillägg om en privat olycksfallsförsäkring och reseförsäkring om något händer, så de är fullt försäkrade, intygar Lars Hezsö.

Orange har funnits i landet i snart tre år, företaget har ungefär 80 personer som är ute i arbete i Sverige och omkring 30, 40 som – liksom de tre sköterskorna i Arvika – är i introduktion. Huvuddelen av personalen är från Litauen och Ungern.

Grundidén är att de jobbar fyra veckor i sträck och är lediga två, då de kan åka hem.

– Vårt moderföretag är norskt, och i Norge har man hållit på med detta i ungefär tio år. Hela idén, logistiken, är hämtad från olje- och gasindustrin där man jobbar på det viset.

Det har berättats om att Orange tvingar personalen att skriva på tvåårsavtal som de inte kan ta sig ur utan att betala dyrt. Det är en missuppfattning, menar Lars Hezsö.

Personalen som rekryteras av Orange för jobb i Sverige får först en utbildning i svenska i hemlandet. Under den tiden lånar de pengar av Orange.

– Vi betalar utbildningen under den perioden, sedan får de betala tillbaka per timme när de jobbar. Vi avräknar det krona för krona. De betalar tillbaka två euro och 35 cent per timme de första 1 850 timmarna.

Om de vill sluta innan dess får de betala återstoden av summan.

Vad beror det på att ni får så mycket kritik, tror du?

– Vi är ju något helt nytt på den svenska marknaden och oftast när det handlar om något nytt blir det missuppfattningar. Men vi har inga problem med att presentera vår verksamhet. Vi vill vara öppna och transparenta med det vi håller på med, säger han.