2016-05-08 19:36

2016-05-08 19:37

Även ambulans påverkas

ARVIKA: Pensionärsorganisationer kräver svar på frågor om sjukvården

Inte bara själva akutverksamheten på sjukhuset i Arvika påverkas av föreslagna förändringar inom sjukvården. Även belastningen på ambulansen kommer att öka om fler patienter ska transporteras till Karlstad. Väntetiderna för de som behöver en ambulans riskerar då att bli längre.

Det säger Jan Kihlstadius på Ambulansen i Arvika/Eda.

Ambulansen är ganska hårt belastad redan i dag och när det här kommer till är det inte så svårt att räkna ut att det kommer att öka belastningen ännu mer.

Om akutkirurgin försvinner vid sjukhuset i Arvika – så som förslaget ser ut – blir det fler patienter än i dag som måste åka vidare till Karlstad.

– Fler timmar på riksväg 61. Vi har tittat på statistik, vi räknar med att transporterna ökar med 7,5 timmar per dygn. Då minskar akutberedskapen i Arvika, Eda, när vi inte är tillgängliga. Väntetiden vid brådskande fall kan bli längre, om det inte blir någon förändring organisationsmässigt som kan avlasta här. Vi håller på att kika på det, om vi kan ha någon slags back up.

Drivande kraft

Sjukvården och sjukhuset i Arvika är en viktig fråga för många. Kanske inte minst för äldre, för med åldern ökar behovet av en nära och bra vård. Pensionärsorganisationerna i Arvika/Eda vill också ha svar på vad landstingsledningen egentligen vill med sjukhuset.

Reidun Gill, ordförande i SPF Seniorerna Edabygden, vill väcka opinion i frågan och göra allmänheten uppmärksam på vilka förändringar landstinget planerar. Hon är också en person med stor personlig erfarenhet av sjukvården.

Ska vara kvar

I fredags hade hon samlat representanter från pensionärsorganisationer i Arvika och Eda, vårdpersonal från kirurgavdelning 70 på sjukhuset och ambulansverksamheten för att diskutera landstingsledningens förslag till förändringar och för att berätta hur de ser på det. Det blev en livlig diskussion.

– Arvika sjukhus ska vara kvar som det är, jag ser ingen anledning till att de ska rota runt där. Man blir förtvivlad, man blir rädd inför framtiden, säger hon.

Till sist

Hon har en egen berättelse om hur hon en vinterdag hemma i Charlottenberg fick vänta på ambulans i över två timmar för att det inte fanns någon ledig i Arvika, utan man var tvungen att skicka en från Sunne i snöoväder. Till sist kom hon fram till akuten i Arvika, blev bedömd av en kirurg och inlagd på avdelning. Då var hon tacksam för att hon slapp åka ytterligare sju mil till Karlstad.

Vad är egentligen syftet med förändringarna är det flera som undrar?

– De säger att det inte är för ekonomin, utan för kvaliteten. Men vad är det för kvalitet att lägga ner akutkirurgin?

Birgitta Åkerblom Löfgren, SPF Edabygden, sammanfattar en fråga som fler runt bordet ställer sig.

Fel

Från chefshåll har det sagts att det bland annat beror på att kirurgverksamheten haft flera ansvarsfall, där det gått fel i vården, att man haft brist på kirurger och många hyrläkare.

– Men det finns även på andra håll och det har gjorts förbättringar. Hyrläkare har man på många ställen. Vi vet inte varför förändringen ska ske, säger Marlene Håfström, som jobbar på avdelning 70 på sjukhuset. Vad vill man egentligen med akutsjukhuset? Det är den stora frågan på ett vis. Det känns ovisst.

Fortfarande tycker hon att det finns fler frågor än svar på hur verksamheten ska bedrivas efter förändringen.

– De säger att det finns goda exempel. Vi har googlat och letat överallt, men vi hittar inga goda exempel där man försökt plocka akutkirurgin. Utan tvärtom har vi sett att det uppstått problem med bland annat transporter.

Dominoeffekt

Att ta bort akutkirurgin i Arvika drar med sig mycket annat, menar kritikerna.

– Det får en dominoeffekt. Det finns ett samspel mellan medicindoktorer och kirurger. Rycker du det ena benet på ett bord faller det, säger Marlene Håfström, som också tror att det blir svårare att rekrytera läkare till sjukhuset.

Hon är också mycket kritisk till den försöksperiod som landstingsledningen hänvisat till att man ska genomföra för att se hur verksamheten fungerar efter förändringarna.

– Det känns allvarligt. Vad är det de försöker testa med? Då tänker jag att det är bättre att de provar det på en avdelning i Karlstad. Händer det en negativ händelse där kan man få hjälp direkt på plats. Här förlorar man värdefull tid i transporter. Det känns som om vi får nöja oss med lägre kvalitet här.

Reidun Gill ställer sig samma fråga.

– De säger att alla har rätt till samma sjukvård i Värmland, men det har inte vi.

God kvalitet

Birgitta Frödin, som är ordförande i SPF Seniorerna Jössebygden Arvika, deltog också i mötet.

– Det vi känner från SPF är att allt är så osäkert. Vi vet inte vad de tänker och det finns många frågetecken. Det finns en oro eftersom det är så osäkert.

Samtidigt är det svårt för den som inte är insatt i sjukvården att förstå vidden av det hela, menar hon.

– Men ingen vill ha det sämre. Det är viktigt att vi har ett sjukhus som har god kvalitet på vården.

Lars-Åke Wickman, PRO i Arvika, ser det också som en viktig fråga som man kommer att bevaka och följa upp. Den 17 maj har Reidun Gill och SPF Edabygden bjudit in landstingsrådet Fredrik Larsson till Folkets hus i Charlottenberg.

Det säger Jan Kihlstadius på Ambulansen i Arvika/Eda.

Ambulansen är ganska hårt belastad redan i dag och när det här kommer till är det inte så svårt att räkna ut att det kommer att öka belastningen ännu mer.

Om akutkirurgin försvinner vid sjukhuset i Arvika – så som förslaget ser ut – blir det fler patienter än i dag som måste åka vidare till Karlstad.

– Fler timmar på riksväg 61. Vi har tittat på statistik, vi räknar med att transporterna ökar med 7,5 timmar per dygn. Då minskar akutberedskapen i Arvika, Eda, när vi inte är tillgängliga. Väntetiden vid brådskande fall kan bli längre, om det inte blir någon förändring organisationsmässigt som kan avlasta här. Vi håller på att kika på det, om vi kan ha någon slags back up.

Drivande kraft

Sjukvården och sjukhuset i Arvika är en viktig fråga för många. Kanske inte minst för äldre, för med åldern ökar behovet av en nära och bra vård. Pensionärsorganisationerna i Arvika/Eda vill också ha svar på vad landstingsledningen egentligen vill med sjukhuset.

Reidun Gill, ordförande i SPF Seniorerna Edabygden, vill väcka opinion i frågan och göra allmänheten uppmärksam på vilka förändringar landstinget planerar. Hon är också en person med stor personlig erfarenhet av sjukvården.

Ska vara kvar

I fredags hade hon samlat representanter från pensionärsorganisationer i Arvika och Eda, vårdpersonal från kirurgavdelning 70 på sjukhuset och ambulansverksamheten för att diskutera landstingsledningens förslag till förändringar och för att berätta hur de ser på det. Det blev en livlig diskussion.

– Arvika sjukhus ska vara kvar som det är, jag ser ingen anledning till att de ska rota runt där. Man blir förtvivlad, man blir rädd inför framtiden, säger hon.

Till sist

Hon har en egen berättelse om hur hon en vinterdag hemma i Charlottenberg fick vänta på ambulans i över två timmar för att det inte fanns någon ledig i Arvika, utan man var tvungen att skicka en från Sunne i snöoväder. Till sist kom hon fram till akuten i Arvika, blev bedömd av en kirurg och inlagd på avdelning. Då var hon tacksam för att hon slapp åka ytterligare sju mil till Karlstad.

Vad är egentligen syftet med förändringarna är det flera som undrar?

– De säger att det inte är för ekonomin, utan för kvaliteten. Men vad är det för kvalitet att lägga ner akutkirurgin?

Birgitta Åkerblom Löfgren, SPF Edabygden, sammanfattar en fråga som fler runt bordet ställer sig.

Fel

Från chefshåll har det sagts att det bland annat beror på att kirurgverksamheten haft flera ansvarsfall, där det gått fel i vården, att man haft brist på kirurger och många hyrläkare.

– Men det finns även på andra håll och det har gjorts förbättringar. Hyrläkare har man på många ställen. Vi vet inte varför förändringen ska ske, säger Marlene Håfström, som jobbar på avdelning 70 på sjukhuset. Vad vill man egentligen med akutsjukhuset? Det är den stora frågan på ett vis. Det känns ovisst.

Fortfarande tycker hon att det finns fler frågor än svar på hur verksamheten ska bedrivas efter förändringen.

– De säger att det finns goda exempel. Vi har googlat och letat överallt, men vi hittar inga goda exempel där man försökt plocka akutkirurgin. Utan tvärtom har vi sett att det uppstått problem med bland annat transporter.

Dominoeffekt

Att ta bort akutkirurgin i Arvika drar med sig mycket annat, menar kritikerna.

– Det får en dominoeffekt. Det finns ett samspel mellan medicindoktorer och kirurger. Rycker du det ena benet på ett bord faller det, säger Marlene Håfström, som också tror att det blir svårare att rekrytera läkare till sjukhuset.

Hon är också mycket kritisk till den försöksperiod som landstingsledningen hänvisat till att man ska genomföra för att se hur verksamheten fungerar efter förändringarna.

– Det känns allvarligt. Vad är det de försöker testa med? Då tänker jag att det är bättre att de provar det på en avdelning i Karlstad. Händer det en negativ händelse där kan man få hjälp direkt på plats. Här förlorar man värdefull tid i transporter. Det känns som om vi får nöja oss med lägre kvalitet här.

Reidun Gill ställer sig samma fråga.

– De säger att alla har rätt till samma sjukvård i Värmland, men det har inte vi.

God kvalitet

Birgitta Frödin, som är ordförande i SPF Seniorerna Jössebygden Arvika, deltog också i mötet.

– Det vi känner från SPF är att allt är så osäkert. Vi vet inte vad de tänker och det finns många frågetecken. Det finns en oro eftersom det är så osäkert.

Samtidigt är det svårt för den som inte är insatt i sjukvården att förstå vidden av det hela, menar hon.

– Men ingen vill ha det sämre. Det är viktigt att vi har ett sjukhus som har god kvalitet på vården.

Lars-Åke Wickman, PRO i Arvika, ser det också som en viktig fråga som man kommer att bevaka och följa upp. Den 17 maj har Reidun Gill och SPF Edabygden bjudit in landstingsrådet Fredrik Larsson till Folkets hus i Charlottenberg.