2016-04-06 08:27

2016-04-06 08:31

Fördelarna med den lilla skolan

GUNNARSKOG: Carin Gannholt, rektor för Järvenskolan i Gunnarskog

Har den lilla skolan fördelar gentemot den stora skolan? Många föräldrar i Gunnarskog tycker det. Carin Gannholt, rektor för Järvenskolan, ser också fördelar med en liten skola. Men säger samtidigt att det finns en gräns, när elevantalet blir så lågt att det blir svårare att upprätthålla kvaliteten.

– Jag har stor respekt för föräldrarnas synpunkter och jag förstår att de vill kämpa för skolan. Det är en trygghet att alla känner alla. Lärarna känner eleverna. Jag som rektor kan också följa arbetet på ett annat sätt. Vi har haft bra resultat genom åren. Vi känner eleverna väldigt väl och ser snabbt om någon halkar efter och vad som behöver göras. Vi har följt dem sen de gick i förskoleklass och sett hur de utvecklas.

Den överblicken ser Carin Gannholt som den lilla skolans främsta fördel. Sen finns det också barn som inte trivs i stora sammanhang och som känner större trygghet på en mindre skola. Det måste man också ha i åtanke anser hon.

Lärartjänster

– Det jag ser som ett orosmoment framöver är att det blir ett väldigt litet högstadium på Järvenskolan de närmaste åren. Då ser jag svårigheter med att få heltidstjänster för lärarna och då måste fler lärare pendla mellan skolor. Det går om några gör det, men det får inte bli för många. Det måste finnas lärare på plats för att se helheten och hålla ihop det hela.

Skulle kommunen bygga en ny högstadieskola i Arvika, enligt förslaget, skulle högstadiet på Järvenskolan läggas ner medan låg- och mellanstadiet blir kvar.

Från 2018 och fem år framåt kommer skolans högstadium att ha under 40 elever. Sen vänder det och elevkullarna blir större igen.

– Nu är det väldigt mycket barn på förskolan och till hösten har vi 20-21 barn som ska börja förskoleklass. Det har ökat de två senaste åren. Men det dröjer ju innan de kommer till högstadiet.

Hon kan se både för- och nackdelar med att samla verksamheten i en enda högstadieskola i kommunen.

– Jag är egentligen ingen förespråkare av stora skolor. Man kommer att behöva dela in den skolan i mindre enheter, och att viss personal följer en viss enhet.

Då behöver man inte få känslan av att det är en så stor skola menar hon.

Mer utbyte

Ur ett pedagogiskt perspektiv kan hon se fördelar med att få mer resurser samlade på ett ställe.

– Lärarna kan ha mer utbyte med varandra. De kan diskutera pedagogiska frågor, betygssättning; det kan vara positivt att kunna hjälpas åt. Jag kan också se som en fördel att eleverna får ett större utbud av kompisar. Om man inte passar in och hittar en kompis på den lilla skolan kan det bli lite ensamt.

Redan i dag är det en del elever i Gunnarskog som väljer att gå högstadiet i Arvika.

– Det kan vara att de har specialintressen och likasinnade kompisar i Arvika. Eller att de bor mitt emellan så de har lika långt till skolan i Arvika som till Järvenskolan. Men merparten har valt att stanna på Järvenskolan.

Långa dagar

En av nackdelarna om högstadiet i Gunnarskog läggs ner är att vissa elever får lång resväg.

– De kommer att resa upp mycket av sin fritid. Det blir tidiga mornar och långa dagar. Och det bor ganska många barn i till exempel Bortan och upp mot Fredros.

En fråga som dykt upp i diskussionerna kring ett nytt högstadium är, att möjligheten att byta skola för elever som behöver det, försvinner. Carin Gannholt kommer också in på det ämnet.

Hur vanligt är det att elever behöver byta skola?

– Det händer någon gång varje år på någon skola, att en elev behöver en ny miljö, få en nystart. Blir det en enda skola kan man byta klass, kanske byta enhet.Men sådana saker måste man tänka på i förväg, så vi vet hur vi ska hantera det. För vi kommer att ställas inför den situationen då och då.

Ojämlikt

Samtidigt menar hon att dagens system med tre högstadier av olika storlek skapar skilda förutsättningar eftersom resursfördelningen till stor del bygger på antalet elever.

– Vi ser att det inte blir jämlikt och det måste vi sträva efter. Jag har mycket svårare att få ekonomin att gå ihop. Har man fler elever är det enklare. Sådana saker måste man också väga in.

Hon tar språkval som exempel. Det måste vara minst sju-åtta elever för att kunna starta en språkgrupp.

– Det gör att i en klass med få elever kan man inte starta språkgrupper i alla tre språken. Och därför får inte alla sitt förstahandsval.

Både ock

Frågan hur hon ser på en ny skola i stället för dagens tre högstadier skulle kunna besvaras med, å ena sidan och å andra sidan, konstaterar hon. Det finns både bra och mindre bra inslag.

– Jag förstår att många föräldrar tycker att det blir en försämring och för flera elever blir det en nackdel med längre resor. Men det finns kanske både föräldrar och elever som ändå kan se fördelar och möjligheter med en ny, stor skola. Järvenskolans problem de närmaste åren är hur man ska kunna behålla den goda kvaliteten, då det inte riktigt kommer att gå ihop ekonomiskt med nuvarande resursfördelningssystem.

– Jag har stor respekt för föräldrarnas synpunkter och jag förstår att de vill kämpa för skolan. Det är en trygghet att alla känner alla. Lärarna känner eleverna. Jag som rektor kan också följa arbetet på ett annat sätt. Vi har haft bra resultat genom åren. Vi känner eleverna väldigt väl och ser snabbt om någon halkar efter och vad som behöver göras. Vi har följt dem sen de gick i förskoleklass och sett hur de utvecklas.

Den överblicken ser Carin Gannholt som den lilla skolans främsta fördel. Sen finns det också barn som inte trivs i stora sammanhang och som känner större trygghet på en mindre skola. Det måste man också ha i åtanke anser hon.

Lärartjänster

– Det jag ser som ett orosmoment framöver är att det blir ett väldigt litet högstadium på Järvenskolan de närmaste åren. Då ser jag svårigheter med att få heltidstjänster för lärarna och då måste fler lärare pendla mellan skolor. Det går om några gör det, men det får inte bli för många. Det måste finnas lärare på plats för att se helheten och hålla ihop det hela.

Skulle kommunen bygga en ny högstadieskola i Arvika, enligt förslaget, skulle högstadiet på Järvenskolan läggas ner medan låg- och mellanstadiet blir kvar.

Från 2018 och fem år framåt kommer skolans högstadium att ha under 40 elever. Sen vänder det och elevkullarna blir större igen.

– Nu är det väldigt mycket barn på förskolan och till hösten har vi 20-21 barn som ska börja förskoleklass. Det har ökat de två senaste åren. Men det dröjer ju innan de kommer till högstadiet.

Hon kan se både för- och nackdelar med att samla verksamheten i en enda högstadieskola i kommunen.

– Jag är egentligen ingen förespråkare av stora skolor. Man kommer att behöva dela in den skolan i mindre enheter, och att viss personal följer en viss enhet.

Då behöver man inte få känslan av att det är en så stor skola menar hon.

Mer utbyte

Ur ett pedagogiskt perspektiv kan hon se fördelar med att få mer resurser samlade på ett ställe.

– Lärarna kan ha mer utbyte med varandra. De kan diskutera pedagogiska frågor, betygssättning; det kan vara positivt att kunna hjälpas åt. Jag kan också se som en fördel att eleverna får ett större utbud av kompisar. Om man inte passar in och hittar en kompis på den lilla skolan kan det bli lite ensamt.

Redan i dag är det en del elever i Gunnarskog som väljer att gå högstadiet i Arvika.

– Det kan vara att de har specialintressen och likasinnade kompisar i Arvika. Eller att de bor mitt emellan så de har lika långt till skolan i Arvika som till Järvenskolan. Men merparten har valt att stanna på Järvenskolan.

Långa dagar

En av nackdelarna om högstadiet i Gunnarskog läggs ner är att vissa elever får lång resväg.

– De kommer att resa upp mycket av sin fritid. Det blir tidiga mornar och långa dagar. Och det bor ganska många barn i till exempel Bortan och upp mot Fredros.

En fråga som dykt upp i diskussionerna kring ett nytt högstadium är, att möjligheten att byta skola för elever som behöver det, försvinner. Carin Gannholt kommer också in på det ämnet.

Hur vanligt är det att elever behöver byta skola?

– Det händer någon gång varje år på någon skola, att en elev behöver en ny miljö, få en nystart. Blir det en enda skola kan man byta klass, kanske byta enhet.Men sådana saker måste man tänka på i förväg, så vi vet hur vi ska hantera det. För vi kommer att ställas inför den situationen då och då.

Ojämlikt

Samtidigt menar hon att dagens system med tre högstadier av olika storlek skapar skilda förutsättningar eftersom resursfördelningen till stor del bygger på antalet elever.

– Vi ser att det inte blir jämlikt och det måste vi sträva efter. Jag har mycket svårare att få ekonomin att gå ihop. Har man fler elever är det enklare. Sådana saker måste man också väga in.

Hon tar språkval som exempel. Det måste vara minst sju-åtta elever för att kunna starta en språkgrupp.

– Det gör att i en klass med få elever kan man inte starta språkgrupper i alla tre språken. Och därför får inte alla sitt förstahandsval.

Både ock

Frågan hur hon ser på en ny skola i stället för dagens tre högstadier skulle kunna besvaras med, å ena sidan och å andra sidan, konstaterar hon. Det finns både bra och mindre bra inslag.

– Jag förstår att många föräldrar tycker att det blir en försämring och för flera elever blir det en nackdel med längre resor. Men det finns kanske både föräldrar och elever som ändå kan se fördelar och möjligheter med en ny, stor skola. Järvenskolans problem de närmaste åren är hur man ska kunna behålla den goda kvaliteten, då det inte riktigt kommer att gå ihop ekonomiskt med nuvarande resursfördelningssystem.

Kort om nya högstadieskolan

Den nya föreslagna högstadieskolan i Arvika skulle ersätta dagens tre högstadier på Centralskolan, Kyrkebyskolan och Järvenskolan.

Bakgrunden till förslaget är, enligt skolledningen, att det finns för få elever i kommunen i förhållande till de skolor som finns. Samtidigt är Centralskolan mycket sliten. Lokalerna är inte ändamålsenliga och arbetsmiljön är dålig för både elever och lärare. Renoveringsbehoven är stora och enligt fastighetsbolagets schablon skulle det kosta minst 80 miljoner kronor med en rotrenovering.

Den nya skolan skulle byggas för cirka 800 elever och stå färdig hösten 2020.

Kvarteret Hjorten, strax ovanför Centralskolan, har bedömts som den mest intressanta platsen att bygga skolan på. Själva skolbyggnaden skulle uppföras på den obebyggda grusplanen.

Någon skiss över hur en ny högstadieskola skola skulle kunna utformas har inte tagits fram ännu.

Kommunala fastighetsbolaget har gjort en första uppskattning av kostnaderna och landat på cirka 240 miljoner kronor. Man har räknat på en genomsnittsyta per elev, men sen beror det mycket på utformningen av skolan, vad den slutgiltiga kostnaden blir.

På måndag tas frågan upp i kommunstyrelsen. Måndagen den 25 april fattas beslut i kommunfullmäktige.