2016-04-06 08:26

2016-04-06 08:30

Fler får mer med en enda skola

ARVIKA: Christian Persman, grundskolechefen i Arvika kommun

Anpassade lokaler, effektivare resursfördelning och bättre förutsättningar för fler elever. Grundskolechef Christian Persman ser flera fördelar med ett enda stort högstadium i Arvika.

Det finns, som AN tidigare rapporterat om, flera orsaker till att förslaget om en stor, ny skola har kommit upp. Förutom det stora behovet av att renovera Centralskolan finns det helt enkelt för många skolor och för få elever i kommunen.

– Vi har tre – fyra med friskolan – högstadieskolor i Arvika kommun. När vi tittar på organisationen så fyller vi inte skolan med elever – vi har för få elever i relation till antal skolor om man utgår från det elevresursfördelningssystem vi har. Då ser vi att det är svårt att få ihop organisationerna.

Eleverna väljer Centralskolan

Samtidigt är det tydligt att många elever själva väljer att söka sig till de större högstadieskolorna. Inför kommande hösttermin har ett 20-tal elever valt Centralskolan istället för den skola de tillhör enligt upptagningsområdet. Samtliga har fått skolbytet beviljat.

– Central är redan en stor skola – den är sjuparallellig, medan Kyrkeby blir tvåparallellig nästa läsår. Vi pratar om att bygga en ny skola för ungefär 800 elever, men så många är det inte, vi är kanske någonstans mellan 700 och 800. Då är friskolan inräknad i det och där går det ungefär 150 elever, de måste också räknas med i underlaget.

Stort i Arvika, men inte i Sverige, menar Christian Persman.

– Vi ser det mer som att det är en medelstor skola i Sverigemått. Men visst är det är en stor skola.

Men fördelarna man ser är fler:

Ändamålsenliga lokaler

– De största fördelarna som vi ser med en ny skola, det är dels att få en nybyggd skola, som vi kan bygga utifrån ändamålsenlighet och trygghet. Då kan man titta på specialsalar, ämnessalar och man kan bygga utifrån arbetslagstänk för lärare runt klasser, göra arbetsytor för eleverna som bygger på allt från individuellt arbete till större föreläsningsstil.

Det går också att rent fysiskt bygga för en tryggare skolmiljö.

– Trygghetsperspektivet är enormt viktigt. Det vara en sån konkret sak som hur en matsal är byggd, att man kommer ifrån den stora öppna ytan där man är betittad av alla när man kommer in med sin bricka, utan istället bygger den som en food court, med stationer som gör att eleverna kan vara i mindre grupper.

En samlad organisation

– Får vi en större skola med fler elever så är det lättare att organisera skolan så att man får ett arbetslag av lärare runt en elevgrupp. Idag är det ofta svårt att få ihop ett arbetslag, det är helt enkelt för få på samma ställe. Har du, som på Järven, en SO-lärare och inte flera, så har du ju ingen att samarbeta med. Tar vi Kyrkeby och Central så får vi aldrig renodlade lärarlag, det är alltid någon lärare som har elever i flera arbetslag och då kan det bli svårt att exempelvis samordna möten. Möjligheten att samarbeta blir ju större när det är fler lärare på samma ställe, och detta har forskning visat att det ger effekt på elevers lärande, säger Christian Persman.

Resurseffektivitet

– Får vi alla resurser på ett ställe, då är det lättare att vara flexibel. Det innebär att vi får ett samlat elevhälsoteam – en kurator, en skolsköterska, specialpedagoger som är på plats och kanske inte har uppdrag på flera ställen som det är idag.

Det frigör också tid för de ordinarie lärarresurserna.

– De flesta elever klarar sig ju egentligen utan särskilt stöd. Men säg att en lärare har åtta, tio elever, och så är det två elever som har behov av särskilt stöd, ja då ska det in ytterligare en resurs för de två. Och så sitter den ordinarie läraren med sex elever, när han eller hon skulle kunna ha 20... Om alla lärare är på ett ställe kommer resurserna fler elever tillgodo.

Den nya skollagen ställer också höga krav på särskilt stöd till elever som har behov av det.

– Och det blir allt mer individualiserat, förr tog man dem och satte dem i en annan grupp, så funkar det inte idag riktigt. Det finns ju kvar men det krävs mycket mer och det här är ju dyrt! Då måste vi effektivisera oss.

Bättre arbetsmiljö

– Det handlar främst om arbetsmiljön för Centralskolans lärare, men också om att kunna erbjuda attraktiva lärartjänster. Vi konkurrerar ju med hela Värmland, och vi tror att en nybyggd, fin skola blir en attraktiv skola att jobba på.

Det blir också lättare att fördela arbetsuppgifter om lärarna är flera.

– På en liten skola får ju de få lärare som jobbar där göra allt. Det blir en lite lugnare arbetssituation.

Christian Persman är medveten om att han framförallt lyfter fördelarna för lärarna, men konstaterar att:

– Lärare som mår bra, som utvecklas och som har bra förutsättningar kommer också att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna. En bra arbetsmiljö på en ny skola med ändamålsenlighet gynnar alla elever, säger han.

Demokratiperspektivet

Nyköpings kommun har redan gjort en sådan här förändring. Där slogs fyra högstadieskolor ihop till en enda med plats för 1 200 elever.

– Det Nyköping har som det starkaste argument för eleverna, det är demokratiargumentet. Det handlar om den kulturella mångfalden. Idag styr vi de flesta av de nyanlända mot Central. Det finns några på Kyrkeby men ingen alls i Järvenskolan. Den kulturella mångfalden vill vi ha för alla elever på högstadiet i Arvika. Det är ganska sunt och det är för mig en form av demokratiutveckling, säger Christian Persman.

Men inom demokratiperspektivet finns också andra fördelar med en stor skola.

– Det blir mer rättssäkert för eleverna när det gäller exempelvis bedömning och betygsättning. En större skola ger också fler möjligheter att hitta likasinnade vänner.

Farhågor finns

Men visst ser även tjänstemännen risker med en enda storskola.

– Vi vill ju ha den här större psykosociala miljön med mycket intryck för eleverna, men en del elever mår ju inte gott av för stora sociala miljöer, de trivs inte när det är så. Jag har stor förståelse för det där. Därför måste vi vara jättenoga med hur vi bygger skolan.

Tanken är att den ska byggas med ”skolor i skolan”, flera avdelningar med egna ingångar, så att det inte ska upplevas som så stort.

En annan negativ aspekt är att det saknas alternativ för elever som behöver byta skola.

– Ibland, med några få elever, har det visat sig vara en fördel att byta skola. För att de har bränt sina skepp eller behöver nystart av någon annan anledning. Den möjligheten försvinner ju om vi bara har en skola. Men kan vi få en känsla av att det är ”skolor i skolan” så kanske ett byte från en del till en annan kan ge samma effekt. Det är så vi tänker, men vi får givetvis vara vaksamma.

Det finns, som AN tidigare rapporterat om, flera orsaker till att förslaget om en stor, ny skola har kommit upp. Förutom det stora behovet av att renovera Centralskolan finns det helt enkelt för många skolor och för få elever i kommunen.

– Vi har tre – fyra med friskolan – högstadieskolor i Arvika kommun. När vi tittar på organisationen så fyller vi inte skolan med elever – vi har för få elever i relation till antal skolor om man utgår från det elevresursfördelningssystem vi har. Då ser vi att det är svårt att få ihop organisationerna.

Eleverna väljer Centralskolan

Samtidigt är det tydligt att många elever själva väljer att söka sig till de större högstadieskolorna. Inför kommande hösttermin har ett 20-tal elever valt Centralskolan istället för den skola de tillhör enligt upptagningsområdet. Samtliga har fått skolbytet beviljat.

– Central är redan en stor skola – den är sjuparallellig, medan Kyrkeby blir tvåparallellig nästa läsår. Vi pratar om att bygga en ny skola för ungefär 800 elever, men så många är det inte, vi är kanske någonstans mellan 700 och 800. Då är friskolan inräknad i det och där går det ungefär 150 elever, de måste också räknas med i underlaget.

Stort i Arvika, men inte i Sverige, menar Christian Persman.

– Vi ser det mer som att det är en medelstor skola i Sverigemått. Men visst är det är en stor skola.

Men fördelarna man ser är fler:

Ändamålsenliga lokaler

– De största fördelarna som vi ser med en ny skola, det är dels att få en nybyggd skola, som vi kan bygga utifrån ändamålsenlighet och trygghet. Då kan man titta på specialsalar, ämnessalar och man kan bygga utifrån arbetslagstänk för lärare runt klasser, göra arbetsytor för eleverna som bygger på allt från individuellt arbete till större föreläsningsstil.

Det går också att rent fysiskt bygga för en tryggare skolmiljö.

– Trygghetsperspektivet är enormt viktigt. Det vara en sån konkret sak som hur en matsal är byggd, att man kommer ifrån den stora öppna ytan där man är betittad av alla när man kommer in med sin bricka, utan istället bygger den som en food court, med stationer som gör att eleverna kan vara i mindre grupper.

En samlad organisation

– Får vi en större skola med fler elever så är det lättare att organisera skolan så att man får ett arbetslag av lärare runt en elevgrupp. Idag är det ofta svårt att få ihop ett arbetslag, det är helt enkelt för få på samma ställe. Har du, som på Järven, en SO-lärare och inte flera, så har du ju ingen att samarbeta med. Tar vi Kyrkeby och Central så får vi aldrig renodlade lärarlag, det är alltid någon lärare som har elever i flera arbetslag och då kan det bli svårt att exempelvis samordna möten. Möjligheten att samarbeta blir ju större när det är fler lärare på samma ställe, och detta har forskning visat att det ger effekt på elevers lärande, säger Christian Persman.

Resurseffektivitet

– Får vi alla resurser på ett ställe, då är det lättare att vara flexibel. Det innebär att vi får ett samlat elevhälsoteam – en kurator, en skolsköterska, specialpedagoger som är på plats och kanske inte har uppdrag på flera ställen som det är idag.

Det frigör också tid för de ordinarie lärarresurserna.

– De flesta elever klarar sig ju egentligen utan särskilt stöd. Men säg att en lärare har åtta, tio elever, och så är det två elever som har behov av särskilt stöd, ja då ska det in ytterligare en resurs för de två. Och så sitter den ordinarie läraren med sex elever, när han eller hon skulle kunna ha 20... Om alla lärare är på ett ställe kommer resurserna fler elever tillgodo.

Den nya skollagen ställer också höga krav på särskilt stöd till elever som har behov av det.

– Och det blir allt mer individualiserat, förr tog man dem och satte dem i en annan grupp, så funkar det inte idag riktigt. Det finns ju kvar men det krävs mycket mer och det här är ju dyrt! Då måste vi effektivisera oss.

Bättre arbetsmiljö

– Det handlar främst om arbetsmiljön för Centralskolans lärare, men också om att kunna erbjuda attraktiva lärartjänster. Vi konkurrerar ju med hela Värmland, och vi tror att en nybyggd, fin skola blir en attraktiv skola att jobba på.

Det blir också lättare att fördela arbetsuppgifter om lärarna är flera.

– På en liten skola får ju de få lärare som jobbar där göra allt. Det blir en lite lugnare arbetssituation.

Christian Persman är medveten om att han framförallt lyfter fördelarna för lärarna, men konstaterar att:

– Lärare som mår bra, som utvecklas och som har bra förutsättningar kommer också att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna. En bra arbetsmiljö på en ny skola med ändamålsenlighet gynnar alla elever, säger han.

Demokratiperspektivet

Nyköpings kommun har redan gjort en sådan här förändring. Där slogs fyra högstadieskolor ihop till en enda med plats för 1 200 elever.

– Det Nyköping har som det starkaste argument för eleverna, det är demokratiargumentet. Det handlar om den kulturella mångfalden. Idag styr vi de flesta av de nyanlända mot Central. Det finns några på Kyrkeby men ingen alls i Järvenskolan. Den kulturella mångfalden vill vi ha för alla elever på högstadiet i Arvika. Det är ganska sunt och det är för mig en form av demokratiutveckling, säger Christian Persman.

Men inom demokratiperspektivet finns också andra fördelar med en stor skola.

– Det blir mer rättssäkert för eleverna när det gäller exempelvis bedömning och betygsättning. En större skola ger också fler möjligheter att hitta likasinnade vänner.

Farhågor finns

Men visst ser även tjänstemännen risker med en enda storskola.

– Vi vill ju ha den här större psykosociala miljön med mycket intryck för eleverna, men en del elever mår ju inte gott av för stora sociala miljöer, de trivs inte när det är så. Jag har stor förståelse för det där. Därför måste vi vara jättenoga med hur vi bygger skolan.

Tanken är att den ska byggas med ”skolor i skolan”, flera avdelningar med egna ingångar, så att det inte ska upplevas som så stort.

En annan negativ aspekt är att det saknas alternativ för elever som behöver byta skola.

– Ibland, med några få elever, har det visat sig vara en fördel att byta skola. För att de har bränt sina skepp eller behöver nystart av någon annan anledning. Den möjligheten försvinner ju om vi bara har en skola. Men kan vi få en känsla av att det är ”skolor i skolan” så kanske ett byte från en del till en annan kan ge samma effekt. Det är så vi tänker, men vi får givetvis vara vaksamma.