2016-03-21 08:46

2016-03-21 08:47

Lyckat projekt har avslutats

ARVIKA: Fler unga med psykisk ohälsa fick hjälp hos Unga vuxna på Muraren

Drop-in, slopade remisskrav och bättre samverkan ledde till att fler unga med psykisk ohälsa fick hjälp. Nu är projekttiden slut men den planerade implementeringen av arbetssättet har inte blivit av.

I september 2012 startade det treåriga utvecklingsprojektet Unga vuxna. Målgruppen var unga vuxna – 18-29 år (maxåldern sänktes till 25 efter halva projekttiden) – i Arvika, Eda och Årjäng med psykisk ohälsa. Initiativtagare var personal inom den psykiatriska öppenvården i Arvika. Finansiering ordnades genom Landstinget i Värmland och Samordningsförbunden, där Arvika, Eda och Årjängs kommuner ingår.

Allt började med att personal inom verksamheten insåg att det fanns behov av ett mer effektivt sätt att arbeta mot unga vuxna med psykisk ohälsa.

– Det var angeläget och vi såg att det fanns förbättringsmöjligheter, säger Anne-Marie Eriksson, KBT-terapeut, som har varit projektledare under de här tre åren men nu återgått till sin ordinarie tjänst som socialpedagog.

Svårt att söka hjälp

De hade fått signaler om att unga människor som mådde psykiskt dåligt tyckte att det var krångligt att söka hjälp. Psykiatrin uppfattades som otillgänglig och det var svårt att hitta rätt i systemet. Vart söker man sig, hur och när?

– Det här är en grupp människor som lätt hamnar mellan stolarna, mellan olika organisationer. Vi ville vara däremellan för att kunna fånga upp dem.

Det övergripande syftet med projektet har därför varit att dels öka tillgängligheten, dels förbättra samverkan mellan de olika samhällsfunktioner som människor i målgruppen kommer i kontakt med. Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, elevhälsan, primärvården och psykiatrin har samverkat och hittat individuella lösningar för personerna som sökt.

Drop-in förenklar

– Tillgängligheten är alltid viktig för människor med psykisk ohälsa. För unga är den ännu viktigare, påpekar Anne-Marie Eriksson.

Drop-in en gång i veckan, inga remisskrav och den rent fysiska belägenheten utanför sjukhuset, centralt i Arvika, har gjort det enkelt att få hjälp. Tillgängligheten är en viktig faktor till att projektet har varit så lyckat.

– En sak som vi har märkt är att vi har fångat upp fler i behov av hjälp som förmodligen av olika anledningar inte skulle ha sökt alls om inte verksamheten funnits. Flera av dem som har sökt sig hit har aldrig haft några vårdkontakter förut, trots att de är i behov av hjälp.

Fler män än väntat

Oväntat många av de sökande har varit män. Bland unga män med psykisk ohälsa finns det en förhöjd risk för självmord. Enligt statistik från bland annat Karolinska institutet är det mer än dubbelt så många män som kvinnor som tar sitt eget liv.

Drop-in-tiden och möjligheten att söka direkt har underlättat. Ibland har någon kompis eller anhörig följt med för att de har hört om eller har egna erfarenheter av att det fungerar bra.

– Vet man att det är drop-in så vet man också att man har en ny chans nästa vecka, säger Therese Nykvist som är arbetsterapeut.

Mår man väldigt dåligt kan det vara svårt att ta sig iväg just när man har en bokad tid.

– Det här är personer vars mående är väldigt upp och ner, då kan det gälla att smida när järnet är varmt. Kan vi inte det, då tappar vi i förtroende, säger psykoterapeuten Anette Pehrsson.

Viktig samverkan

Inom projektet har det utkristalliserats ett bra arbetssätt där olika insatser kan kombineras.

– Att jobba med olika professioner har varit väldigt fruktbart, säger Anette Pehrsson.

Genom samverkan har man kunnat ordna praktikplatser och annan sysselsättning på en nivå som individen klarar av. Det kan också handla om att få ta skolan i egen takt.

– Anpassningar i skolan under en tid, tillsammans med effekten av behandling på Muraren gör att ungdomarna kan återhämta sig från ohälsa, säger Lis Iverhagen, skolkurator inom elevhälsan i Arvika.

Inte som planerat

Projektet har varit indelat i fyra faser, och efter förlängd finansiering pågick verksamheten till den sista december. Den sista fasen, där arbetssättet skulle ha implementerats i ordinarie verksamheten, har inte fungerat enligt planen. Det finns ingen finansiering för att kunna fortsätta arbeta som man gjort inom projektet.

– Men målet är att vi ska fasas in i Första linjen och tanken är att det ska fungera som Unga vuxna har fungerat, säger Birgit Rainer Johnsson som är avdelningschef för psykiatrimottagningen.

Första linjen är ett samarbete mellan kommunerna och landstingen, målgruppen är barn och unga, 6-20 år, med lindrig till måttlig psykisk ohälsa. Första linjen finns redan i flera kommuner, bland annat Karlstad och Hagfors. Men inte i Arvika.

Sämre tillgänglighet

Införandet av Första linjen i Arvika har flyttats fram, eventuellt kan det komma igång runt årsskiftet. De tjänster som kommer att bli aktuella ska utlysas.

I väntan på det arbetar personalen inom Unga vuxna vidare, men nu med de förutsättningar som gällde innan projektstarten.

– Från 1 december finns inte längre den här den här tillgängligheten kvar, säger Anne-Marie Eriksson.

Drop-in verksamheten har lagts ner och återigen behövs remisser för att få komma till Muraren.

– Det vi har sett är att fler blir avvisade. Då hänvisas de istället till primärvården.

Det är frustrerande för såväl patienterna som personalen som jobbat inom projektet. Som så ofta är det ekonomin som bromsar upp.

– Behovet är i helt klart inte i paritet med resurserna. Vi har i och med projektet fått möjlighet att fånga upp ohälsan i ett tidigt skede och jobba mer förebyggande vilket är viktigt, säger Anette Pehrsson.

Många goda erfarenheter har gruppen dock fått med sig.

– Oavsett hur framtiden blir för vår del så har vi hjälpt många och fått till bättre samverkan, säger Anne-Marie Eriksson.

I september 2012 startade det treåriga utvecklingsprojektet Unga vuxna. Målgruppen var unga vuxna – 18-29 år (maxåldern sänktes till 25 efter halva projekttiden) – i Arvika, Eda och Årjäng med psykisk ohälsa. Initiativtagare var personal inom den psykiatriska öppenvården i Arvika. Finansiering ordnades genom Landstinget i Värmland och Samordningsförbunden, där Arvika, Eda och Årjängs kommuner ingår.

Allt började med att personal inom verksamheten insåg att det fanns behov av ett mer effektivt sätt att arbeta mot unga vuxna med psykisk ohälsa.

– Det var angeläget och vi såg att det fanns förbättringsmöjligheter, säger Anne-Marie Eriksson, KBT-terapeut, som har varit projektledare under de här tre åren men nu återgått till sin ordinarie tjänst som socialpedagog.

Svårt att söka hjälp

De hade fått signaler om att unga människor som mådde psykiskt dåligt tyckte att det var krångligt att söka hjälp. Psykiatrin uppfattades som otillgänglig och det var svårt att hitta rätt i systemet. Vart söker man sig, hur och när?

– Det här är en grupp människor som lätt hamnar mellan stolarna, mellan olika organisationer. Vi ville vara däremellan för att kunna fånga upp dem.

Det övergripande syftet med projektet har därför varit att dels öka tillgängligheten, dels förbättra samverkan mellan de olika samhällsfunktioner som människor i målgruppen kommer i kontakt med. Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, elevhälsan, primärvården och psykiatrin har samverkat och hittat individuella lösningar för personerna som sökt.

Drop-in förenklar

– Tillgängligheten är alltid viktig för människor med psykisk ohälsa. För unga är den ännu viktigare, påpekar Anne-Marie Eriksson.

Drop-in en gång i veckan, inga remisskrav och den rent fysiska belägenheten utanför sjukhuset, centralt i Arvika, har gjort det enkelt att få hjälp. Tillgängligheten är en viktig faktor till att projektet har varit så lyckat.

– En sak som vi har märkt är att vi har fångat upp fler i behov av hjälp som förmodligen av olika anledningar inte skulle ha sökt alls om inte verksamheten funnits. Flera av dem som har sökt sig hit har aldrig haft några vårdkontakter förut, trots att de är i behov av hjälp.

Fler män än väntat

Oväntat många av de sökande har varit män. Bland unga män med psykisk ohälsa finns det en förhöjd risk för självmord. Enligt statistik från bland annat Karolinska institutet är det mer än dubbelt så många män som kvinnor som tar sitt eget liv.

Drop-in-tiden och möjligheten att söka direkt har underlättat. Ibland har någon kompis eller anhörig följt med för att de har hört om eller har egna erfarenheter av att det fungerar bra.

– Vet man att det är drop-in så vet man också att man har en ny chans nästa vecka, säger Therese Nykvist som är arbetsterapeut.

Mår man väldigt dåligt kan det vara svårt att ta sig iväg just när man har en bokad tid.

– Det här är personer vars mående är väldigt upp och ner, då kan det gälla att smida när järnet är varmt. Kan vi inte det, då tappar vi i förtroende, säger psykoterapeuten Anette Pehrsson.

Viktig samverkan

Inom projektet har det utkristalliserats ett bra arbetssätt där olika insatser kan kombineras.

– Att jobba med olika professioner har varit väldigt fruktbart, säger Anette Pehrsson.

Genom samverkan har man kunnat ordna praktikplatser och annan sysselsättning på en nivå som individen klarar av. Det kan också handla om att få ta skolan i egen takt.

– Anpassningar i skolan under en tid, tillsammans med effekten av behandling på Muraren gör att ungdomarna kan återhämta sig från ohälsa, säger Lis Iverhagen, skolkurator inom elevhälsan i Arvika.

Inte som planerat

Projektet har varit indelat i fyra faser, och efter förlängd finansiering pågick verksamheten till den sista december. Den sista fasen, där arbetssättet skulle ha implementerats i ordinarie verksamheten, har inte fungerat enligt planen. Det finns ingen finansiering för att kunna fortsätta arbeta som man gjort inom projektet.

– Men målet är att vi ska fasas in i Första linjen och tanken är att det ska fungera som Unga vuxna har fungerat, säger Birgit Rainer Johnsson som är avdelningschef för psykiatrimottagningen.

Första linjen är ett samarbete mellan kommunerna och landstingen, målgruppen är barn och unga, 6-20 år, med lindrig till måttlig psykisk ohälsa. Första linjen finns redan i flera kommuner, bland annat Karlstad och Hagfors. Men inte i Arvika.

Sämre tillgänglighet

Införandet av Första linjen i Arvika har flyttats fram, eventuellt kan det komma igång runt årsskiftet. De tjänster som kommer att bli aktuella ska utlysas.

I väntan på det arbetar personalen inom Unga vuxna vidare, men nu med de förutsättningar som gällde innan projektstarten.

– Från 1 december finns inte längre den här den här tillgängligheten kvar, säger Anne-Marie Eriksson.

Drop-in verksamheten har lagts ner och återigen behövs remisser för att få komma till Muraren.

– Det vi har sett är att fler blir avvisade. Då hänvisas de istället till primärvården.

Det är frustrerande för såväl patienterna som personalen som jobbat inom projektet. Som så ofta är det ekonomin som bromsar upp.

– Behovet är i helt klart inte i paritet med resurserna. Vi har i och med projektet fått möjlighet att fånga upp ohälsan i ett tidigt skede och jobba mer förebyggande vilket är viktigt, säger Anette Pehrsson.

Många goda erfarenheter har gruppen dock fått med sig.

– Oavsett hur framtiden blir för vår del så har vi hjälpt många och fått till bättre samverkan, säger Anne-Marie Eriksson.