2016-03-20 17:01

2016-03-20 17:01

Gav hjälp till alla sorters släktforskare

ARVIKA: Släktforskningens dag på biblioteket

I lördags firades släktforskningens dag runt om i landet. I Arvika gavs det hjälp till såväl nya som erfarna släktforskare.

Oavsett om man är i startgroparna eller erfaren kan det ibland behövas hjälp i forskandet efter sina egna rötter.

– Vi hjälper de som vill börja, men också de som har kört fast, berättar Else-Marie Svensson.

Tips om hjälpmedel

Hon tillhör den Arvikagrupp av släktforskare som möts en måndag i månaden i bibliotekets släktforskningssal.

En tisdag i månaden erbjuder gruppen också ”jourhavande släktforskare”, med ungefär samma upplägg som under lördagen.

– Vi visar hur man kommer igång och tipsar också om vilka datorprogram som finns.

Hon rekommenderar att man testar programmen hos biblioteket innan man bestämmer sig för att betala för ett eget. Programmen har lite olika funktioner och innehåll, så det kan vara bra att ha provat så att man vet vad som passar bäst för det egna syftet. Arkiv digital, Riksarkivets e-tjänst Svar och Ancestry är exempel på hjälpmedel för den som vill söka kunskap om det förflutna och de människor som levde då.

Else-Marie Svensson fascineras av möjligheten att få en bild av sina förfäder och den tid de levde i.

– Att få reda på var de har bott, hur de levde och vad de har varit med om.

För att komplettera det hon hittar i kyrkböcker och annat läser hon också gärna litteratur om de olika tidsepokerna och besöker, tillsammans med sin man, platser där människorna hon hittar har bott.

Hur långt tillbaka kan man komma?

– Handlar det om ”vanligt folk”, som bönder, pigor och drängar, så kan man komma tillbaka till tidigt 1700-tal eller sent 1600-tal. Husförhörslängder började föras i slutet av 1600-talet. Om du sedan har präster eller adel i släkten, då kan du komma väldigt långt tillbaka, säger hon

Ända till 1300-talet när det gäller präster. Förteckningar över adeln har funnits i ytterligare ett hundratal år.

Oavsett om man är i startgroparna eller erfaren kan det ibland behövas hjälp i forskandet efter sina egna rötter.

– Vi hjälper de som vill börja, men också de som har kört fast, berättar Else-Marie Svensson.

Tips om hjälpmedel

Hon tillhör den Arvikagrupp av släktforskare som möts en måndag i månaden i bibliotekets släktforskningssal.

En tisdag i månaden erbjuder gruppen också ”jourhavande släktforskare”, med ungefär samma upplägg som under lördagen.

– Vi visar hur man kommer igång och tipsar också om vilka datorprogram som finns.

Hon rekommenderar att man testar programmen hos biblioteket innan man bestämmer sig för att betala för ett eget. Programmen har lite olika funktioner och innehåll, så det kan vara bra att ha provat så att man vet vad som passar bäst för det egna syftet. Arkiv digital, Riksarkivets e-tjänst Svar och Ancestry är exempel på hjälpmedel för den som vill söka kunskap om det förflutna och de människor som levde då.

Else-Marie Svensson fascineras av möjligheten att få en bild av sina förfäder och den tid de levde i.

– Att få reda på var de har bott, hur de levde och vad de har varit med om.

För att komplettera det hon hittar i kyrkböcker och annat läser hon också gärna litteratur om de olika tidsepokerna och besöker, tillsammans med sin man, platser där människorna hon hittar har bott.

Hur långt tillbaka kan man komma?

– Handlar det om ”vanligt folk”, som bönder, pigor och drängar, så kan man komma tillbaka till tidigt 1700-tal eller sent 1600-tal. Husförhörslängder började föras i slutet av 1600-talet. Om du sedan har präster eller adel i släkten, då kan du komma väldigt långt tillbaka, säger hon

Ända till 1300-talet när det gäller präster. Förteckningar över adeln har funnits i ytterligare ett hundratal år.