2016-03-18 11:09

2016-03-18 11:09

Viktiga värderingar visades på bioduk

ARVIKA: Bioveckor på Palladium för 1 600 skolelever

Under två veckor har sammanlagt 1 600 grundskoleelever fått gå på bio på skoltid. Filmerna som har visats har behandlat grundläggande värderingar som också tas upp i läroplanen.

Skolbio är inget nytt koncept i Arvika kommun, men i år har det varit större än någonsin.

Samtliga grundskolor i kommunen har bjudits in och sammanlagt 1 600 elever har fått möjlighet att uppleva film i en riktig biosalong. Förr användes Sveabiografen för syftet, numera visas filmerna på Palladium.

– Vi har ett väldigt bra samarbete med Erica på Palladium, säger Thomas Salzer.

Han arbetar vid Graningegårdens skola och det är han och Hans Heinerud, Gateskolan, som tillsammans med utvecklingsledare Ann-Charlotte Axelsson ser till att skolbion blir verklighet.

Thomas Salzer och Hans Heinerud arbetar ideellt med att välja filmer, planera programmet och presentera filmerna, helt enkelt för att de tycker att det är en kulturupplevelse som alla barn bör få ta del av.

Angelägna ämnen

Finansieringen har under en treårsperiod ordnats genom Svenska Filminstitutet (SFI), hur det blir nästa läsår är oklart. Men förhoppningen är att verksamheten ska fortgå.

– Det är viktigt för barn med den här biofilmupplevelsen, att få den här möjligheten att se film på ett bra sätt. Vi har märkt att det är många sex-, sju- åttaåringar som aldrig har varit på bio tidigare, säger Thomas Salzer.

De filmer som de har valt ut har alla budskap som är kopplade till olika grundläggande värderingar som ingår i skolans läroplaner.

Nya och unika

I stödet från SFI ingår också pengar för fortbildning, de har till exempel använts för deltagande i den årliga Barn- och ungdomsfilmfestivalen (Buff) i Malmö, där nya filmer inom genren presenteras. Ett bra tillfälle att hitta filmer som passar i sådana här sammanhang.

– De filmerna som vi visar nu, de är ganska nya och såpass unika så ingen sett dem tidigare. Vi försöker hitta de där temana som är aktuella och som känns angelägna.

Tre olika filmer har visats under skolbioveckorna, var och en anpassad för elevernas respektive ålder. ”Havets sång” (Irland) visades för de yngsta (förskoleklass till klass 2), ”Nonos hemliga resa” (Holland) för treor och fyror och Krigshemligheter (Holland) för de äldsta mellanstadieeleverna.

Filmer som berör

– Krigshemligheter, eller War Secrets, är en väldigt stark film om andra världskriget som tar upp frågor som är aktuella idag också. Havets sång är en animerad familjefilm om två barn som utforskar sin döda mors historia, den har berört många av de yngsta eleverna. Nonos hemliga resa handlar om en pojke som också vill återskapa något slags minne av sin mamma, och det utvecklas till en spännande roadmovie. Men alla filmerna slutar bra, och fungerar bra att diskutera vidare omkring sedan.

Skolorna har fått utbildningsmaterial runt filmerna, hur man sedan väljer att arbeta med temat är upp till varje lärare.

Responsen från lärare och elever har varit odelat positiv.

– Lärare har mejlat eller kommit fram och tackat för visningarna och vi har fått veta att det har blivit många bra diskussioner i klasserna efteråt. Idag kom en sexårig pojke fram till mig och sa: Tack för filmen! Då förstår man att det har varit en rätt stark filmupplevelse, säger Thomas Salzer.

Skolbio är inget nytt koncept i Arvika kommun, men i år har det varit större än någonsin.

Samtliga grundskolor i kommunen har bjudits in och sammanlagt 1 600 elever har fått möjlighet att uppleva film i en riktig biosalong. Förr användes Sveabiografen för syftet, numera visas filmerna på Palladium.

– Vi har ett väldigt bra samarbete med Erica på Palladium, säger Thomas Salzer.

Han arbetar vid Graningegårdens skola och det är han och Hans Heinerud, Gateskolan, som tillsammans med utvecklingsledare Ann-Charlotte Axelsson ser till att skolbion blir verklighet.

Thomas Salzer och Hans Heinerud arbetar ideellt med att välja filmer, planera programmet och presentera filmerna, helt enkelt för att de tycker att det är en kulturupplevelse som alla barn bör få ta del av.

Angelägna ämnen

Finansieringen har under en treårsperiod ordnats genom Svenska Filminstitutet (SFI), hur det blir nästa läsår är oklart. Men förhoppningen är att verksamheten ska fortgå.

– Det är viktigt för barn med den här biofilmupplevelsen, att få den här möjligheten att se film på ett bra sätt. Vi har märkt att det är många sex-, sju- åttaåringar som aldrig har varit på bio tidigare, säger Thomas Salzer.

De filmer som de har valt ut har alla budskap som är kopplade till olika grundläggande värderingar som ingår i skolans läroplaner.

Nya och unika

I stödet från SFI ingår också pengar för fortbildning, de har till exempel använts för deltagande i den årliga Barn- och ungdomsfilmfestivalen (Buff) i Malmö, där nya filmer inom genren presenteras. Ett bra tillfälle att hitta filmer som passar i sådana här sammanhang.

– De filmerna som vi visar nu, de är ganska nya och såpass unika så ingen sett dem tidigare. Vi försöker hitta de där temana som är aktuella och som känns angelägna.

Tre olika filmer har visats under skolbioveckorna, var och en anpassad för elevernas respektive ålder. ”Havets sång” (Irland) visades för de yngsta (förskoleklass till klass 2), ”Nonos hemliga resa” (Holland) för treor och fyror och Krigshemligheter (Holland) för de äldsta mellanstadieeleverna.

Filmer som berör

– Krigshemligheter, eller War Secrets, är en väldigt stark film om andra världskriget som tar upp frågor som är aktuella idag också. Havets sång är en animerad familjefilm om två barn som utforskar sin döda mors historia, den har berört många av de yngsta eleverna. Nonos hemliga resa handlar om en pojke som också vill återskapa något slags minne av sin mamma, och det utvecklas till en spännande roadmovie. Men alla filmerna slutar bra, och fungerar bra att diskutera vidare omkring sedan.

Skolorna har fått utbildningsmaterial runt filmerna, hur man sedan väljer att arbeta med temat är upp till varje lärare.

Responsen från lärare och elever har varit odelat positiv.

– Lärare har mejlat eller kommit fram och tackat för visningarna och vi har fått veta att det har blivit många bra diskussioner i klasserna efteråt. Idag kom en sexårig pojke fram till mig och sa: Tack för filmen! Då förstår man att det har varit en rätt stark filmupplevelse, säger Thomas Salzer.