2016-03-15 15:35

2016-03-15 15:35

Allvar och humor i ett

CHARLOTTENBERG: Edas fjärdeklassare fick lyssna till Malte Hallquist och Mattias Walan

Samtliga fjärdeklassare i Eda kommun fick under måndagen ta del av en teaterföreställning om mångfald, där humor blandades med fakta. Föreställningen på Gunnarsbyskolan i Charlottenberg ingick i Svenska kyrkans temavecka om livsfrågor som pågår just nu.

Vem bestämmer vem du är, vilken attityd du bär, måttet på hur svensk du är och vad vänskap innebär? Vi bestämmer nu att det är du.

Med den sången inledde Malte Hallquist och Mattias Walan föreställningen ”Hellre mångfald än enfald”. Som avslutning skickade de med eleverna lite frågeställningar och tankar att fundera vidare på. Däremellan hade de bollat och vänt och vridit på fördomar, rykten och allt vi tror oss veta, fast vi kanske inte alltid har så mycket belägg för det.

Ner till gatunivå

Rappare, chipsmannen, statistikern och Slumpen var alla rollfigurer som dök upp under föreställningen och behandlade en aktuell fråga med mycket humor och skämt och fick eleverna att skratta gott.

En skrattspegel tog hand om en del av de fördomar som vi kanske alla lite till mans går runt och bär på. Vår uppfattning om andra människor som vi inte känner så väl, men ändå har en föreställning om hur de är.

Malte Hallquist och Mattias Walan började med bilden av folk från andra länder för att sen plocka ner det på en allt lokalare nivå. Alla vet väl hur göteborgare är, för att inte tala om Arvikabor och Åmotforsare, och sen ända ner till gatunivå och människorna i kvarteret intill. ”Det är tur man bor mitt i centrum”.

De konstaterade att det florerar mycket rykten i samhället, mellan människor, och inte minst på nätet och i sociala medier.

– Man hör mycket och så för man det vidare. Kanske skulle man lite oftare ställa frågan: ”Hur vet du det?”.

Magiska micken

Skrattspegeln tog också hand om kommentarer som ”de kommer och tar jobben från oss”.

Chipsmannen förklarade att han minsann hade en kompis som en invandrare kommit och tagit jobbet för. Bara så där, sa han och greppade med handen. Jo, minsann, dalmasen hade kommit från Mora och tagit jobbet från kompisen.

Med den magiska micken kunde Mattias Walan förflytta sig i tid och rum och intervjua vem som helst. Intervjupersonen som dök upp berättade att han flytt över havet och inte visste något om det nya landet han kommit till, om sin oro för de anhöriga han lämnat bakom sig, och hur han bara ville få ett jobb för att kunna försörja sig och återförenas med dem som var kvar därborta.

Hundra år

Men Malte Hallquists rollfigur hörde inte hemma i nutiden fast situationen kändes bekant. Den magiska micken hade tagit eleverna tillbaka hundra år i tiden, till 1916, då svenskarna flydde från svälten i Sverige för att söka en bättre framtid i USA.

Sann historia

Slumpen berättade för eleverna att det är han som bestämmer var någonstans i världen en människa föds. Chansen att födas i Sverige, som är ett rikt land, fritt från krig och svält, är pytteliten med tanke på hur litet landet är i förhållande till hela världen.

– Vi hade tur som hamnade i Sverige, så vi kan dela med oss, tyckte han.

Mattias Walan berättade också en alldeles sann historia om en kille på en skola i mellanstadiet.

– Det var en cool kille som andra brydde sig om vad han tyckte. När elaka kommentarer började spridas på nätet om en tjej som kom från ett annat land reagerade han och sa ifrån. Killen och tjejen träffades och pratade om vad de skulle göra.

De bestämde sig för att som en markering ta en selfie tillsammans och lägga ut på nätet.

– Då slutade kommentarerna att komma. Och slutar gör även den här historien. Den slutade inte som en film, att killen och tjejen fick varandra. Men det var viktigt för dem båda att visa vad de stod för. De hade mod de här två tolvåringarna.

– Vad är fakta, vad är fördom? Våga vara medmänniska. Fortsätt att fundera på de frågorna.

– Var det kul? undrade Malte Hallquist och Mattias Walan till sist.

– Ja svarade en kör av elever.

Temavecka

Stina Skoglund var en av fjärdeklassarna som såg föreställningen och hon hade som de andra skrattat mycket under föreställningen. Hon berättade också att man pratat en del i klassen tidigare om att man inte ska skriva elaka saker om andra.

Mellan den 12 och 19 mars pågår ”Livet värt att leva”, en temavecka i Värmland och Dalsland som Svenska kyrkan tagit initiativ till och som genomförs i samarbete med andra aktörer. Veckan, som arrangeras för sjätte gången, innehåller en rad olika programpunkter.

Vem bestämmer vem du är, vilken attityd du bär, måttet på hur svensk du är och vad vänskap innebär? Vi bestämmer nu att det är du.

Med den sången inledde Malte Hallquist och Mattias Walan föreställningen ”Hellre mångfald än enfald”. Som avslutning skickade de med eleverna lite frågeställningar och tankar att fundera vidare på. Däremellan hade de bollat och vänt och vridit på fördomar, rykten och allt vi tror oss veta, fast vi kanske inte alltid har så mycket belägg för det.

Ner till gatunivå

Rappare, chipsmannen, statistikern och Slumpen var alla rollfigurer som dök upp under föreställningen och behandlade en aktuell fråga med mycket humor och skämt och fick eleverna att skratta gott.

En skrattspegel tog hand om en del av de fördomar som vi kanske alla lite till mans går runt och bär på. Vår uppfattning om andra människor som vi inte känner så väl, men ändå har en föreställning om hur de är.

Malte Hallquist och Mattias Walan började med bilden av folk från andra länder för att sen plocka ner det på en allt lokalare nivå. Alla vet väl hur göteborgare är, för att inte tala om Arvikabor och Åmotforsare, och sen ända ner till gatunivå och människorna i kvarteret intill. ”Det är tur man bor mitt i centrum”.

De konstaterade att det florerar mycket rykten i samhället, mellan människor, och inte minst på nätet och i sociala medier.

– Man hör mycket och så för man det vidare. Kanske skulle man lite oftare ställa frågan: ”Hur vet du det?”.

Magiska micken

Skrattspegeln tog också hand om kommentarer som ”de kommer och tar jobben från oss”.

Chipsmannen förklarade att han minsann hade en kompis som en invandrare kommit och tagit jobbet för. Bara så där, sa han och greppade med handen. Jo, minsann, dalmasen hade kommit från Mora och tagit jobbet från kompisen.

Med den magiska micken kunde Mattias Walan förflytta sig i tid och rum och intervjua vem som helst. Intervjupersonen som dök upp berättade att han flytt över havet och inte visste något om det nya landet han kommit till, om sin oro för de anhöriga han lämnat bakom sig, och hur han bara ville få ett jobb för att kunna försörja sig och återförenas med dem som var kvar därborta.

Hundra år

Men Malte Hallquists rollfigur hörde inte hemma i nutiden fast situationen kändes bekant. Den magiska micken hade tagit eleverna tillbaka hundra år i tiden, till 1916, då svenskarna flydde från svälten i Sverige för att söka en bättre framtid i USA.

Sann historia

Slumpen berättade för eleverna att det är han som bestämmer var någonstans i världen en människa föds. Chansen att födas i Sverige, som är ett rikt land, fritt från krig och svält, är pytteliten med tanke på hur litet landet är i förhållande till hela världen.

– Vi hade tur som hamnade i Sverige, så vi kan dela med oss, tyckte han.

Mattias Walan berättade också en alldeles sann historia om en kille på en skola i mellanstadiet.

– Det var en cool kille som andra brydde sig om vad han tyckte. När elaka kommentarer började spridas på nätet om en tjej som kom från ett annat land reagerade han och sa ifrån. Killen och tjejen träffades och pratade om vad de skulle göra.

De bestämde sig för att som en markering ta en selfie tillsammans och lägga ut på nätet.

– Då slutade kommentarerna att komma. Och slutar gör även den här historien. Den slutade inte som en film, att killen och tjejen fick varandra. Men det var viktigt för dem båda att visa vad de stod för. De hade mod de här två tolvåringarna.

– Vad är fakta, vad är fördom? Våga vara medmänniska. Fortsätt att fundera på de frågorna.

– Var det kul? undrade Malte Hallquist och Mattias Walan till sist.

– Ja svarade en kör av elever.

Temavecka

Stina Skoglund var en av fjärdeklassarna som såg föreställningen och hon hade som de andra skrattat mycket under föreställningen. Hon berättade också att man pratat en del i klassen tidigare om att man inte ska skriva elaka saker om andra.

Mellan den 12 och 19 mars pågår ”Livet värt att leva”, en temavecka i Värmland och Dalsland som Svenska kyrkan tagit initiativ till och som genomförs i samarbete med andra aktörer. Veckan, som arrangeras för sjätte gången, innehåller en rad olika programpunkter.