2016-02-16 09:55

2016-02-16 09:55

Flaskhals utreds på nytt

ARVIKA: Tunnel eller överbyggnad kan bli lösningen

Järnvägskorsningarna i Arvika ska åter sättas under lupp.

Kartläggningen innebär att en så kallad åtgärdsvalsstudie ska göras på uppdrag av Trafikverket där Arvika kommun valt konsultfirman Sweco som utförare.

– Målsättningen på sikt är att förbättra framkomsten och säkerheten vid passager inom spårområdet i Arvika, säger planeringschef Hilde Axelsson.

Hitta

Alla som färdats i Arvika centrum vet att järnvägskorsningarna är rejäla flaskhalsar vid ett flertal tidpunkter varje dag. Nu ska problem och behov ventileras igen där planfria korsningar i form av över- och undergångar kan bli framtidens melodi för både fordon och gång- och cykeltrafik.

– Vi ska identifiera fel och brister i åtgärdsvalsstudien och ta fram och förankra bra lösningar för trafikanterna, säger Axelsson.

Ett måste

Ärendet har utretts förut inte bara en gång utan i flera varianter. Att tillskapa en åtgärdsvalsstudie är dock ett måste när man har med Trafikverkets anläggningar att göra. Även vem som blir ansvarig för att saker och ting blir gjorda ska fastställas genom åtgärdsvalsstudien.

Handlar det ändå inte till slut om kronor och ören, alltså att få fram pengar till nödvändiga insatser?

– Jo, så är det givetvis, beroende vem som blir ansvarig är det ju så. Blir kommunen ansvarig måste resurserna tas från det kommunala.

Kan Arvika bygga planfria korsningar på egen hand med egen budget?

– Ja, åtgärdsvalsstudien kan komma fram till att det är en möjlig lösning.

Medel till detta finns också avsatta i kommunens långsiktiga investeringsplan men det är ännu lång väg att vandra till nämnda pengar kommer till användning. Detta gäller både om kommunen själva bygger planfria korsningar eller om Trafikverket gör det.

Långbänk

Trafikverkets nationella plan för transportplanering gäller åren 2014-2025 – där ingår ingen Arvikasatsning. Innan 2025 års utgång lär det därför knappast bli något via Trafikverkets pengar även om verkets planer revideras vart fjärde år. Ska kommunen bygga själva är det också där en lång planeringstid innan spaden kommer i jorden.

– Det finns också mycket praktiskt att ta tag i, detaljplan och projektering, men det blir en senare fråga.

Kartläggningen innebär att en så kallad åtgärdsvalsstudie ska göras på uppdrag av Trafikverket där Arvika kommun valt konsultfirman Sweco som utförare.

– Målsättningen på sikt är att förbättra framkomsten och säkerheten vid passager inom spårområdet i Arvika, säger planeringschef Hilde Axelsson.

Hitta

Alla som färdats i Arvika centrum vet att järnvägskorsningarna är rejäla flaskhalsar vid ett flertal tidpunkter varje dag. Nu ska problem och behov ventileras igen där planfria korsningar i form av över- och undergångar kan bli framtidens melodi för både fordon och gång- och cykeltrafik.

– Vi ska identifiera fel och brister i åtgärdsvalsstudien och ta fram och förankra bra lösningar för trafikanterna, säger Axelsson.

Ett måste

Ärendet har utretts förut inte bara en gång utan i flera varianter. Att tillskapa en åtgärdsvalsstudie är dock ett måste när man har med Trafikverkets anläggningar att göra. Även vem som blir ansvarig för att saker och ting blir gjorda ska fastställas genom åtgärdsvalsstudien.

Handlar det ändå inte till slut om kronor och ören, alltså att få fram pengar till nödvändiga insatser?

– Jo, så är det givetvis, beroende vem som blir ansvarig är det ju så. Blir kommunen ansvarig måste resurserna tas från det kommunala.

Kan Arvika bygga planfria korsningar på egen hand med egen budget?

– Ja, åtgärdsvalsstudien kan komma fram till att det är en möjlig lösning.

Medel till detta finns också avsatta i kommunens långsiktiga investeringsplan men det är ännu lång väg att vandra till nämnda pengar kommer till användning. Detta gäller både om kommunen själva bygger planfria korsningar eller om Trafikverket gör det.

Långbänk

Trafikverkets nationella plan för transportplanering gäller åren 2014-2025 – där ingår ingen Arvikasatsning. Innan 2025 års utgång lär det därför knappast bli något via Trafikverkets pengar även om verkets planer revideras vart fjärde år. Ska kommunen bygga själva är det också där en lång planeringstid innan spaden kommer i jorden.

– Det finns också mycket praktiskt att ta tag i, detaljplan och projektering, men det blir en senare fråga.