2016-02-09 19:06

2016-02-09 19:06

Kan leda till nya platser för olika aktiviteter

ARVIKA: Ska kartlägga oanvända ytor i centrala Arvika

Arvika kommun får ofta in önskemål om att ställa i ordning platser utomhus för olika aktiviteter. Under 2016 ska man göra en kartläggning i centrala Arvika av vad det finns för oanvända, allmänna ytor och vad man eventuellt skulle kunna göra av dem.

– Jag har inte hunnit börja än, men jag hoppas komma i gång så snart jag bara hinner, säger Eriqa Lindsten, kommunens kultur- och fritidschef.

Hon ska se till att arbetet kommer i gång, men kommer sen att knyta andra personer med nödvändig kunskap till kartläggningen.

– Jag kan tänka mig att till exempel parkavdelningen behöver ingå. Sen behöver vi ha kontakt med föreningar så man kan ha en dialog.

Hur många oanvända, allmänna ytor finns det runt om i Arvika?

– Många. Mest grusplaner, men också några gräsplaner.

Vissa kanske används då och då, medan andra inte verkar användas alls, inte vad man vet nu i alla fall.

– Vi ska kartlägga hur det ser ut och hur de används. Bostadsområden förändras ju över tiden och sen kommer det nya sporter.

Det uppstår behov av nya aktivitetsytor även för mer spontana aktiviteter.

– I dag gör man mycket kvalitativa undersökningar som visar hur aktiva barn och unga är i föreningar. Det har visat sig att de startar tidigare och tidigare i föreningsverksamhet, men det gör också att de tröttnar tidigare och slutar. Behovet av spontanaktiviteter finns också för nya svenskar som inte är vana med föreningslivet. Det kan behövas fler ytor där man spontant kan stråla samman, och inte bara för att spela fotboll, utan även andra aktiviteter.

Det är många faktorer att titta på när man ska se över möjligheterna menar Eriqa Lindsten.

– Det måste även bli en balans så det inte bara blir ”killaktivitetsytor”.

Anpassar man platser måste det även bli för aktiviteter som tjejer gillar och utövar. Kartläggningen ska påbörjas och avslutas under 2016.

– Jag är inte riktigt färdigtänkt än. Men jag skulle kunna tänka mig att man också gör några förslag, att det här skulle vi kunna göra, och lägger in det i en treårs- eller femårsplan, och tar något varje år. Det är en ekonomisk fråga också. Men först måste vi få en klar bild av hur det faktiskt ser ut. Det pågår ju saker och vi har inte koll på allt som händer överallt. Därför är det viktigt med en dialog med föreningar.

– Jag har inte hunnit börja än, men jag hoppas komma i gång så snart jag bara hinner, säger Eriqa Lindsten, kommunens kultur- och fritidschef.

Hon ska se till att arbetet kommer i gång, men kommer sen att knyta andra personer med nödvändig kunskap till kartläggningen.

– Jag kan tänka mig att till exempel parkavdelningen behöver ingå. Sen behöver vi ha kontakt med föreningar så man kan ha en dialog.

Hur många oanvända, allmänna ytor finns det runt om i Arvika?

– Många. Mest grusplaner, men också några gräsplaner.

Vissa kanske används då och då, medan andra inte verkar användas alls, inte vad man vet nu i alla fall.

– Vi ska kartlägga hur det ser ut och hur de används. Bostadsområden förändras ju över tiden och sen kommer det nya sporter.

Det uppstår behov av nya aktivitetsytor även för mer spontana aktiviteter.

– I dag gör man mycket kvalitativa undersökningar som visar hur aktiva barn och unga är i föreningar. Det har visat sig att de startar tidigare och tidigare i föreningsverksamhet, men det gör också att de tröttnar tidigare och slutar. Behovet av spontanaktiviteter finns också för nya svenskar som inte är vana med föreningslivet. Det kan behövas fler ytor där man spontant kan stråla samman, och inte bara för att spela fotboll, utan även andra aktiviteter.

Det är många faktorer att titta på när man ska se över möjligheterna menar Eriqa Lindsten.

– Det måste även bli en balans så det inte bara blir ”killaktivitetsytor”.

Anpassar man platser måste det även bli för aktiviteter som tjejer gillar och utövar. Kartläggningen ska påbörjas och avslutas under 2016.

– Jag är inte riktigt färdigtänkt än. Men jag skulle kunna tänka mig att man också gör några förslag, att det här skulle vi kunna göra, och lägger in det i en treårs- eller femårsplan, och tar något varje år. Det är en ekonomisk fråga också. Men först måste vi få en klar bild av hur det faktiskt ser ut. Det pågår ju saker och vi har inte koll på allt som händer överallt. Därför är det viktigt med en dialog med föreningar.