2016-02-05 10:21

2016-02-05 10:21

Leder integration i Arvika

ARVIKA: Ny enhet håller på att byggas upp

Margareta Hedelin är ny integrationschef i Arvika. Hon basar över en verksamhet som i antalet anställda motsvarar ett riktigt stort företag.

Hedelin blev den 1 februari ansvarig för cirka 125 anställda i en verksamhet som växt mycket kraftigt det senaste året. Bara de ensamkommande ungdomarna har ökat från drygt fem i antal till i dag klart över 100.

– Jag gillar att planera, men det är svårt här. Man vet inte hur det kommer att se ut i morgon även om det är ganska lugnt just nu, de senaste två veckorna har det inte kommit några ensamkommande, säger Hedelin.

Kvotflyktingar

I den nya integrationsenheten ingår dels den gamla flyktingmottagningen som både tar emot flyktingar med uppehållstillstånd och kvotflyktingar och som bland annat sköter skolplaceringar. Kristina Wiman är enhetschef här.

I denna del av integrationsenheten ingår en socialsekreterare, en administratör, samt en person som arbetar med skolfrågor. Förutom dessa tjänster söker man ytterligare en socialsekreterare.

Cirka 110

Den största delen inom den nya organisationen är dock de som arbetar med ensamkommande ungdomar. I dag finns det åtta boendeenheter för dessa ungdomar i Arvika. Ansvariga för boendeenheterna blir fyra föreståndare som till sin hjälp får fyra samordnare. Till detta kommer sedan all personal, cirka 110, som jobbar direkt med ungdomarna.

– Det är personal med olika utbildningar, en del är socialpedagoger, en del från industrin, en del är undersköterskor medan andra har jobbat med annat. Väldigt blandat och det är jättebra, det är bra att man har olika kompetenser, säger Hedelin.

Sprängkraft

Verksamheten för ensamkommande ungdomar har politisk sprängkraft dessa dagar precis som invandringen i stort. Enskilda händelser kan växa till berg med hjälp av bland annat sociala medier. Flera händelser har fått stor massmedial uppmärksamhet men i Arvika har det hittills fungerat bra.

– Vi får hoppas vi får fortsätta ha det lugnt i Arvika. Folk blir dock rädda och det får man vara vaksam för. För oss gäller det att identifiera de problem som kan finnas bland de ensamkommande och att åtgärda dem. Vi kan dock inte ge några fullständiga garantier att det inte ska hända något. Vi har dock bland annat personal dygnet runt på dessa boendeenheter.

Effekt

De åtgärder den rödgröna regeringen vidtagit har haft effekt och flyktingvågen har avtagit. Sverige har också haft vinter. Hedelin säger att man får se tiden an och följa hur flyktingtrycket utvecklas fram till i sommar/höst samt bevaka hur omvärlden utvecklas.

– Hur länge har Sverige råd med detta, det är tankar jag har. Orosmomentet är om staten drar ner bidragen. Om de nu gör det.

Hedelins verksamhetsområde finansieras i grunden av staten som betalar ut ett bidrag på 1 900 kronor per ensamkommande och dygn.

– Det har blivit en hel del arbetstillfällen av det här. Vi i Arvika går i alla fall plus ekonomiskt på detta i dag och får försökta spara lite för framtiden. De här pojkarna är inte självförsörjande när de fyller 21 och lämnar oss.

Inom vården?

Huruvida Arvika och Sverige är rustade för att integrera de ensamkommande ungdomarna den dagen de ska stå på egna ben låter Hedelin vara osagt idag.

– Vi ska göra vad vi kan för att lösa det och bland annat se vart det kommande behovet av arbetskraft finns. Kanske som undersköterskor? En del av de ensamkommande behöver nog utbilda sig på annat håll än i Arvika också. Språket, svenskan, är dock a och o i allt.

Hedelin blev den 1 februari ansvarig för cirka 125 anställda i en verksamhet som växt mycket kraftigt det senaste året. Bara de ensamkommande ungdomarna har ökat från drygt fem i antal till i dag klart över 100.

– Jag gillar att planera, men det är svårt här. Man vet inte hur det kommer att se ut i morgon även om det är ganska lugnt just nu, de senaste två veckorna har det inte kommit några ensamkommande, säger Hedelin.

Kvotflyktingar

I den nya integrationsenheten ingår dels den gamla flyktingmottagningen som både tar emot flyktingar med uppehållstillstånd och kvotflyktingar och som bland annat sköter skolplaceringar. Kristina Wiman är enhetschef här.

I denna del av integrationsenheten ingår en socialsekreterare, en administratör, samt en person som arbetar med skolfrågor. Förutom dessa tjänster söker man ytterligare en socialsekreterare.

Cirka 110

Den största delen inom den nya organisationen är dock de som arbetar med ensamkommande ungdomar. I dag finns det åtta boendeenheter för dessa ungdomar i Arvika. Ansvariga för boendeenheterna blir fyra föreståndare som till sin hjälp får fyra samordnare. Till detta kommer sedan all personal, cirka 110, som jobbar direkt med ungdomarna.

– Det är personal med olika utbildningar, en del är socialpedagoger, en del från industrin, en del är undersköterskor medan andra har jobbat med annat. Väldigt blandat och det är jättebra, det är bra att man har olika kompetenser, säger Hedelin.

Sprängkraft

Verksamheten för ensamkommande ungdomar har politisk sprängkraft dessa dagar precis som invandringen i stort. Enskilda händelser kan växa till berg med hjälp av bland annat sociala medier. Flera händelser har fått stor massmedial uppmärksamhet men i Arvika har det hittills fungerat bra.

– Vi får hoppas vi får fortsätta ha det lugnt i Arvika. Folk blir dock rädda och det får man vara vaksam för. För oss gäller det att identifiera de problem som kan finnas bland de ensamkommande och att åtgärda dem. Vi kan dock inte ge några fullständiga garantier att det inte ska hända något. Vi har dock bland annat personal dygnet runt på dessa boendeenheter.

Effekt

De åtgärder den rödgröna regeringen vidtagit har haft effekt och flyktingvågen har avtagit. Sverige har också haft vinter. Hedelin säger att man får se tiden an och följa hur flyktingtrycket utvecklas fram till i sommar/höst samt bevaka hur omvärlden utvecklas.

– Hur länge har Sverige råd med detta, det är tankar jag har. Orosmomentet är om staten drar ner bidragen. Om de nu gör det.

Hedelins verksamhetsområde finansieras i grunden av staten som betalar ut ett bidrag på 1 900 kronor per ensamkommande och dygn.

– Det har blivit en hel del arbetstillfällen av det här. Vi i Arvika går i alla fall plus ekonomiskt på detta i dag och får försökta spara lite för framtiden. De här pojkarna är inte självförsörjande när de fyller 21 och lämnar oss.

Inom vården?

Huruvida Arvika och Sverige är rustade för att integrera de ensamkommande ungdomarna den dagen de ska stå på egna ben låter Hedelin vara osagt idag.

– Vi ska göra vad vi kan för att lösa det och bland annat se vart det kommande behovet av arbetskraft finns. Kanske som undersköterskor? En del av de ensamkommande behöver nog utbilda sig på annat håll än i Arvika också. Språket, svenskan, är dock a och o i allt.