2016-01-11 10:07

2016-01-11 10:07

Åker på trygghetslarm

ARVIKA: En central larmgrupp har inrättats på försök inom hemvården

Larmgrupp. På försök har en central larmgrupp bildats som åker ut på trygghetslarm i Arvika tätort. Tidigare har det ansvaret legat på hemvårdsgrupperna.

Arvika kommun har liksom övriga kommuner fått statsbidrag till personalförstärkningar inom äldreomsorgen. En del av pengarna har använts till att ta in extra personal för att kunna inrätta en larmgrupp som ska avlasta hemvårdspersonalen.

– Vi prövar ett halvår nu, sen ska försöket utvärderas, säger enhetschefen Kristina Olsson som ansvarar för hemvårdens service- och larmgrupp.

Arvika tätort

Undersköterskorna Susanne Johansson, Helena Carlsson, Anna-Lena Svenske och Monica Ekström valde att börja jobba inom den särskilda larmgruppen när den startade i december. De hade tidigare jobbat med installation och skötsel av trygghetslarm och det kändes naturligt att även ta över ansvaret för att besvara larmen. Idéen att göra det kommer ursprungligen från dem själv.

Under dagtid

De jobbar två åt gången med att besvara larm inom Arvika tätort, dagtid, måndag till fredag. Gruppen täcker inte upp landsbygden eller kvällar och helger. Det ingår inte i nuvarande försök.

– Men om det här faller väl ut får vi se om det finns ekonomiska möjligheter att utöka till kvällar och helger också, säger Kristina Olsson.

Trygghetslarm är ett hjälpmedel som man kan ansöka om att få hos kommunen för att öka känslan av trygghet i hemmet. Via larmet kan man vid behov komma i kontakt med en larmcentral dygnet runt.

Många larm handlar om att någon har ramlat och behöver hjälp med att ta sig upp eller att man behöver besöka toaletten.

Tidigare har hemvårdsgrupperna själva åkt ut på larmen, utöver de inplanerade hembesöken, och i det ligger en viss inbyggd stress.

– Vi tror att det underlättar för hemvårdspersonalen när man inte behöver skynda sig för att kunna åka iväg på larm. Och man slipper bli försenad till nästa besök, säger Monica Ekström.

– Det blir även lugnare för brukaren. Det är ett störmoment för både personal och brukare när det kommer larm, tillägger Kristina Olsson.

Larmgruppen ska besvara de flesta larm. Men riktigt alla kommer man inte att kunna ta. Kör det ihop sig och det kommer flera larm samtidigt får man lämna över något till berörd hemvårdsgrupp.

När det kommer ett larm tittar de också på hur hemvårdens planering ser ut. Om den som larmar ändå ska få ett vanligt hembesök inom en halvtimme åker inte larmgruppen ut, utan kontaktar hemvårdsgruppen och berättar om larmet.

– Om det inte ser akut ut, då åker vi, säger Anna-Lena Svendske.

Varierar mycket

Antalet larm som kommer in under en dag kan variera mycket.

– I december låg det på åtta-tio larm om dagen, säger Kristina Olsson.

I försöket ingår också att hitta andra finansieringsmöjligheter för den nya verksamheten, när statsbidragen är slut, om utvärderingen visar bra resultat och det finns anledning att fortsätta.

Arvika kommun har liksom övriga kommuner fått statsbidrag till personalförstärkningar inom äldreomsorgen. En del av pengarna har använts till att ta in extra personal för att kunna inrätta en larmgrupp som ska avlasta hemvårdspersonalen.

– Vi prövar ett halvår nu, sen ska försöket utvärderas, säger enhetschefen Kristina Olsson som ansvarar för hemvårdens service- och larmgrupp.

Arvika tätort

Undersköterskorna Susanne Johansson, Helena Carlsson, Anna-Lena Svenske och Monica Ekström valde att börja jobba inom den särskilda larmgruppen när den startade i december. De hade tidigare jobbat med installation och skötsel av trygghetslarm och det kändes naturligt att även ta över ansvaret för att besvara larmen. Idéen att göra det kommer ursprungligen från dem själv.

Under dagtid

De jobbar två åt gången med att besvara larm inom Arvika tätort, dagtid, måndag till fredag. Gruppen täcker inte upp landsbygden eller kvällar och helger. Det ingår inte i nuvarande försök.

– Men om det här faller väl ut får vi se om det finns ekonomiska möjligheter att utöka till kvällar och helger också, säger Kristina Olsson.

Trygghetslarm är ett hjälpmedel som man kan ansöka om att få hos kommunen för att öka känslan av trygghet i hemmet. Via larmet kan man vid behov komma i kontakt med en larmcentral dygnet runt.

Många larm handlar om att någon har ramlat och behöver hjälp med att ta sig upp eller att man behöver besöka toaletten.

Tidigare har hemvårdsgrupperna själva åkt ut på larmen, utöver de inplanerade hembesöken, och i det ligger en viss inbyggd stress.

– Vi tror att det underlättar för hemvårdspersonalen när man inte behöver skynda sig för att kunna åka iväg på larm. Och man slipper bli försenad till nästa besök, säger Monica Ekström.

– Det blir även lugnare för brukaren. Det är ett störmoment för både personal och brukare när det kommer larm, tillägger Kristina Olsson.

Larmgruppen ska besvara de flesta larm. Men riktigt alla kommer man inte att kunna ta. Kör det ihop sig och det kommer flera larm samtidigt får man lämna över något till berörd hemvårdsgrupp.

När det kommer ett larm tittar de också på hur hemvårdens planering ser ut. Om den som larmar ändå ska få ett vanligt hembesök inom en halvtimme åker inte larmgruppen ut, utan kontaktar hemvårdsgruppen och berättar om larmet.

– Om det inte ser akut ut, då åker vi, säger Anna-Lena Svendske.

Varierar mycket

Antalet larm som kommer in under en dag kan variera mycket.

– I december låg det på åtta-tio larm om dagen, säger Kristina Olsson.

I försöket ingår också att hitta andra finansieringsmöjligheter för den nya verksamheten, när statsbidragen är slut, om utvärderingen visar bra resultat och det finns anledning att fortsätta.