2015-12-29 17:16

2015-12-29 17:16

Stor upphandling om fiber

ARVIKA: Nio fiberföreningar går samman

Nio fiberföreningar, fem i Brunskog samt Mangskog, Dalen/Högerud, Glava och Årbotten, går samman i en gemensam upphandling av sina lokala fibernät.

Det handlar om en totalentreprenad inkluderat material för att bygga kompletta lokala fibernät. Entreprenaden omfattar bland annat projektering, projektledning och fiberkabel. Allt arbete som montering av skåp, svetsning av fiber samt kundinstallation ligger också med i entreprenaden. Kostnaden för dessa nät lär uppgå till nästan 90 miljoner kronor.

– Om det ska ha en livslängd på 40-50 år är det viktigt att det byggs på ett korrekt sätt och att man använder sig av kvalitetssäkrat material, säger projektledaren Anders Eriksson, Arvika Kommunnät AB, vilka förutom byggande av stamnät även stödjer föreningarna i bland annat upphandlingsfrågor.

I upphandlingen ingår dock inte nämnda stamnät fram till de lokala fibernäten.

– Ej heller teknikbod med aktiv utrustning, så som switchar och noder, som ser till att alla kunder får ut rätt tjänster med rätt kvalitet, ingår. Vi drar stamnätet till boden, därifrån sprider sig kundens fibernät ut till slutanvändaren.

Offentlig upphandling

Upphandlingen följer lagen om offentlig upphandling och finns på upphandlingstjänsten Opic. Orsaken till att regelverket runt offentlig upphandling ska följas är att inköpen är bidragsberättigade. Ännu har dock inte besked kommit från Jordbruksverket vilka som får eller hur stort bidragen blir.

– Den här upphandlingen har utförts uti fall att föreningarna får bidrag, säger Ola Nilsson, Arvika Kommunnät AB.

Lokala arbetstillfällen?

Det finns några stora aktörer på marknaden men lokala firmor kan mycket väl komma att bli underleverantörer till de som tilldelas upphandlingen.

– Vissa är kunniga på fiber, andra på grävarbeten. Man är sällan specialist på allt utan tar hjälp av andra.

Senaste budet när det gäller nämnda bidrag är att besked ska komma från Jordbruksverket i februari eller mars månad. Kommer sådana besked och allt går på räls kan nämnda lokalnät vara färdigställda till början av 2017.

Intresse

När det gäller fiber i centrala Arvika har intresset enligt Arvika Kommunnät AB varit större än beräknat, detta har enligt samma källa lett till ett beslut att sänka kravet på anslutningsgrad i de olika bostadsområdena från 50 till 30 procent av de boende. Serviceavgiften har dessutom enligt samma skäl sänkts för de anslutna från 100 till 50 kronor per månad.

– Vi har startat anläggningsjobb i Dottevik, på Rosendal, Agneteberg, Degerängen och i Taserud. För oss handlar det nu om att hinna med att lägga fiber, säger Eriksson.

Underlätta

Även när det gäller personer som bor nära stamnätet ”ute” i kommundelarna har Arvika Kommunnät AB beslutat att på olika sätt underlätta då dessa anslutningar inte innebär några merkostnader.

– Vi har även förfrågningar från bostadsrättsföreningar och hyresrättsägare. När det gäller Arvika Fastighets AB kommer de att anslutas till vårt nät nästa år då deras nuvarande avtal går ut. Även skolor, äldreboenden med mera arbetar vi med just nu, säger Nilsson.

Olika åsikter

Totalt finns ett 20-tal fiberföreningar i kommunen varav resterande arbetar med olika egna lösningar, nya intressenter har tillkommit på senare tid. Det finns skilda åsikter vilket upplägg och tjänster som är mest fördelaktiga.

Målet för Arvika kommuns del är att 90 procent av kommuninvånarna ska ha fiber år 2020 (kostnaden för de återstående tio procenten beräknas vara lika höga som de förstnämnda 90 procenten).

Kommuns upplägg i detta arbete går ut på att äga och ha kontroll över infrastrukturen, det vill säga i första hand stamnätet, men sedan medverka till att lokala nät skapas. Avgörande för kommunens upplägg är också att öppna fibernätet för alla tjänsteleverantörer på lika villkor, detta ska göra att man får ett attraktivt utbud av tjänster till sina kunder.

Spännande

Förutom anbudsförfarandet, igångsättande av grävarbeten/anslutning av fiber i tätorten samt införande av stamnätet väntar man med spänning på besked från Jordbruksverket.

– Det blir intressant när bidragen betalas ut, hur stort glappet blir mellan behovet och de pengar som finns, säger Ola Nilsson.

Det handlar om en totalentreprenad inkluderat material för att bygga kompletta lokala fibernät. Entreprenaden omfattar bland annat projektering, projektledning och fiberkabel. Allt arbete som montering av skåp, svetsning av fiber samt kundinstallation ligger också med i entreprenaden. Kostnaden för dessa nät lär uppgå till nästan 90 miljoner kronor.

– Om det ska ha en livslängd på 40-50 år är det viktigt att det byggs på ett korrekt sätt och att man använder sig av kvalitetssäkrat material, säger projektledaren Anders Eriksson, Arvika Kommunnät AB, vilka förutom byggande av stamnät även stödjer föreningarna i bland annat upphandlingsfrågor.

I upphandlingen ingår dock inte nämnda stamnät fram till de lokala fibernäten.

– Ej heller teknikbod med aktiv utrustning, så som switchar och noder, som ser till att alla kunder får ut rätt tjänster med rätt kvalitet, ingår. Vi drar stamnätet till boden, därifrån sprider sig kundens fibernät ut till slutanvändaren.

Offentlig upphandling

Upphandlingen följer lagen om offentlig upphandling och finns på upphandlingstjänsten Opic. Orsaken till att regelverket runt offentlig upphandling ska följas är att inköpen är bidragsberättigade. Ännu har dock inte besked kommit från Jordbruksverket vilka som får eller hur stort bidragen blir.

– Den här upphandlingen har utförts uti fall att föreningarna får bidrag, säger Ola Nilsson, Arvika Kommunnät AB.

Lokala arbetstillfällen?

Det finns några stora aktörer på marknaden men lokala firmor kan mycket väl komma att bli underleverantörer till de som tilldelas upphandlingen.

– Vissa är kunniga på fiber, andra på grävarbeten. Man är sällan specialist på allt utan tar hjälp av andra.

Senaste budet när det gäller nämnda bidrag är att besked ska komma från Jordbruksverket i februari eller mars månad. Kommer sådana besked och allt går på räls kan nämnda lokalnät vara färdigställda till början av 2017.

Intresse

När det gäller fiber i centrala Arvika har intresset enligt Arvika Kommunnät AB varit större än beräknat, detta har enligt samma källa lett till ett beslut att sänka kravet på anslutningsgrad i de olika bostadsområdena från 50 till 30 procent av de boende. Serviceavgiften har dessutom enligt samma skäl sänkts för de anslutna från 100 till 50 kronor per månad.

– Vi har startat anläggningsjobb i Dottevik, på Rosendal, Agneteberg, Degerängen och i Taserud. För oss handlar det nu om att hinna med att lägga fiber, säger Eriksson.

Underlätta

Även när det gäller personer som bor nära stamnätet ”ute” i kommundelarna har Arvika Kommunnät AB beslutat att på olika sätt underlätta då dessa anslutningar inte innebär några merkostnader.

– Vi har även förfrågningar från bostadsrättsföreningar och hyresrättsägare. När det gäller Arvika Fastighets AB kommer de att anslutas till vårt nät nästa år då deras nuvarande avtal går ut. Även skolor, äldreboenden med mera arbetar vi med just nu, säger Nilsson.

Olika åsikter

Totalt finns ett 20-tal fiberföreningar i kommunen varav resterande arbetar med olika egna lösningar, nya intressenter har tillkommit på senare tid. Det finns skilda åsikter vilket upplägg och tjänster som är mest fördelaktiga.

Målet för Arvika kommuns del är att 90 procent av kommuninvånarna ska ha fiber år 2020 (kostnaden för de återstående tio procenten beräknas vara lika höga som de förstnämnda 90 procenten).

Kommuns upplägg i detta arbete går ut på att äga och ha kontroll över infrastrukturen, det vill säga i första hand stamnätet, men sedan medverka till att lokala nät skapas. Avgörande för kommunens upplägg är också att öppna fibernätet för alla tjänsteleverantörer på lika villkor, detta ska göra att man får ett attraktivt utbud av tjänster till sina kunder.

Spännande

Förutom anbudsförfarandet, igångsättande av grävarbeten/anslutning av fiber i tätorten samt införande av stamnätet väntar man med spänning på besked från Jordbruksverket.

– Det blir intressant när bidragen betalas ut, hur stort glappet blir mellan behovet och de pengar som finns, säger Ola Nilsson.