2015-12-01 16:13

2015-12-01 16:13

Globalt möte som påverkar lokalt

VÄSTRA VÄRMLAND: Jordens temperatur måste sänkas

Sanningens ögonblick. I måndags inleddes klimatmötet i Paris, ett möte som enligt många bedömare är avgörande för möjligheterna att stoppa Jordens temperaturökning.

Det var många stora ord på mötets första dag, en dag då rekordmånga regerings- och statschefer strålade samman i den utsatta staden. Allvaret fanns på flera plan.

– Ingen nation, stor eller liten, rik eller fattig, är immun mot vad klimatförändringarna innebär, sa exempelvis USA:s president Barack Obama, i sitt tal.

Hör ihop

Det lokala och globala hör ihop i klimatfrågan. Så värst mycket vinter är det varken i Arvika eller i många andra orter i Sverige för tillfället, vilket är symptomatiskt för den tid vi lever i. Statistiken talar för sig själv framförallt på lång sikt, klimatet har blivit varmare både i Arvika, Sverige och i världen. Tittar man sedan på de senaste månaderna, oktober och november, var även de varmare än normalt i Arvika och Sverige. Oktober hade 5,8 grader i dygnsmedeltemperatur i Arvika jämfört med normalvärdet 5,4 grader.

Likadant är det således på lång sikt och framåt.

– I slutet av detta sekel, när den globala temperaturen ökat med 2-5 grader (beroende på hur stora framtida utsläpp av växthusgaser blir) kommer temperaturen i Värmland att öka ungefär lika mycket. På vintern är skillnaden större, 2-6 grader. Nederbörden förväntas öka med omkring 20 procent, lite mer på vintern och lite mindre på sommaren. Även den kraftigaste nederbörden beräknas öka. Sedan perioden 1961-1990 har den globala temperaturen ökat med ungefär 0,5 grader, i Sverige har den ökat något mer. Ett varmare klimat innebär kortare snösäsong och längre växtsäsong, säger klimatolog Gustav Strandberg, SMHI.

Valfjället

Kortare snösäsong påverkar redan exempelvis Valfjället i Eda och mycket tyder i dag på att den utvecklingen accelererar. Ett hopp är den tekniska utvecklingen för tillverkningen av konstsnö, i dag kan man tillverka snö vid ungefär minus tre grader, om kylan håller i sig några dagar.

– När det gäller tekniken går ju den alltid framåt. Vi följer dock klimatfrågan noga, vi är ju inte isolerade från världens utveckling, säger Bertil Börjeson, ordförande i Valfjället Skicenter AB. På lång sikt finns det anledning till oro, vi får hoppas att det fattas kloka beslut i Paris.

Extremväder

Olika väderrekord slogs dessutom i Sverige under oktober måndag, Stockholm fick exempelvis bara 2,7 millimeter nederbörd, den lägsta oktobernoteringen sedan stationen började sina mätningar 1786. Liten nederbörd kan också vara tecken på extremväder och extremväder kommer att öka i klimatförändringarnas spår.

Ett lokalt projekt vad gäller risker för extremväder är bygget av översvämningsskyddet i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden. Översvämningsskyddet är också ett påtagligt bevis på de kostnader klimatförändringarna för med sig, här handlar det om en mångmiljoninvestering. Skyddet ska dock dimensioneras för att klara översvämningar som enligt kalkyler kan uppträda inom en mycket lång tidsrymd.

Framtidsanalys

Arvika har också jobbat med framtidsanalyser inom projektet Climate Proof Area för att bland annat ta reda på klimatförändringarnas påverkan på dagvattnet.

– Jag tycker att vi har ganska god framförhållning inför klimathotet, vi har en åtgärds- och handlingsplan för framtida scenarier, säger Anders Norrby, vd på Arvika Teknik AB, som även lyfter fram bland annat investeringen i fjärrvärme och på senare tid fordon med förnybara bränslen, som goda miljösatsningar.

Två grader

Även om mycket återstår har en hel del gjorts i Arvika och Sverige, sämre är det på annat håll. Målet med Parismötet är att begränsa utsläppen av växthusgaser för att bromsa temperaturökningen globalt till två grader jämfört med innan industrialiseringen.

Tvågradersmålet har studerats bland annat i ett eu-projekt. Resultaten visar exempelvis förändrad tillgång och kvalitet på dricksvatten och ökad spridning av föroreningar. Klimatförändringarna förväntas dessutom leda till rubbningar av den biologiska mångfalden och ekosystem samt bland annat ökad påverkan på människors hälsa vid extrema värmeböljor.

Det var många stora ord på mötets första dag, en dag då rekordmånga regerings- och statschefer strålade samman i den utsatta staden. Allvaret fanns på flera plan.

– Ingen nation, stor eller liten, rik eller fattig, är immun mot vad klimatförändringarna innebär, sa exempelvis USA:s president Barack Obama, i sitt tal.

Hör ihop

Det lokala och globala hör ihop i klimatfrågan. Så värst mycket vinter är det varken i Arvika eller i många andra orter i Sverige för tillfället, vilket är symptomatiskt för den tid vi lever i. Statistiken talar för sig själv framförallt på lång sikt, klimatet har blivit varmare både i Arvika, Sverige och i världen. Tittar man sedan på de senaste månaderna, oktober och november, var även de varmare än normalt i Arvika och Sverige. Oktober hade 5,8 grader i dygnsmedeltemperatur i Arvika jämfört med normalvärdet 5,4 grader.

Likadant är det således på lång sikt och framåt.

– I slutet av detta sekel, när den globala temperaturen ökat med 2-5 grader (beroende på hur stora framtida utsläpp av växthusgaser blir) kommer temperaturen i Värmland att öka ungefär lika mycket. På vintern är skillnaden större, 2-6 grader. Nederbörden förväntas öka med omkring 20 procent, lite mer på vintern och lite mindre på sommaren. Även den kraftigaste nederbörden beräknas öka. Sedan perioden 1961-1990 har den globala temperaturen ökat med ungefär 0,5 grader, i Sverige har den ökat något mer. Ett varmare klimat innebär kortare snösäsong och längre växtsäsong, säger klimatolog Gustav Strandberg, SMHI.

Valfjället

Kortare snösäsong påverkar redan exempelvis Valfjället i Eda och mycket tyder i dag på att den utvecklingen accelererar. Ett hopp är den tekniska utvecklingen för tillverkningen av konstsnö, i dag kan man tillverka snö vid ungefär minus tre grader, om kylan håller i sig några dagar.

– När det gäller tekniken går ju den alltid framåt. Vi följer dock klimatfrågan noga, vi är ju inte isolerade från världens utveckling, säger Bertil Börjeson, ordförande i Valfjället Skicenter AB. På lång sikt finns det anledning till oro, vi får hoppas att det fattas kloka beslut i Paris.

Extremväder

Olika väderrekord slogs dessutom i Sverige under oktober måndag, Stockholm fick exempelvis bara 2,7 millimeter nederbörd, den lägsta oktobernoteringen sedan stationen började sina mätningar 1786. Liten nederbörd kan också vara tecken på extremväder och extremväder kommer att öka i klimatförändringarnas spår.

Ett lokalt projekt vad gäller risker för extremväder är bygget av översvämningsskyddet i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden. Översvämningsskyddet är också ett påtagligt bevis på de kostnader klimatförändringarna för med sig, här handlar det om en mångmiljoninvestering. Skyddet ska dock dimensioneras för att klara översvämningar som enligt kalkyler kan uppträda inom en mycket lång tidsrymd.

Framtidsanalys

Arvika har också jobbat med framtidsanalyser inom projektet Climate Proof Area för att bland annat ta reda på klimatförändringarnas påverkan på dagvattnet.

– Jag tycker att vi har ganska god framförhållning inför klimathotet, vi har en åtgärds- och handlingsplan för framtida scenarier, säger Anders Norrby, vd på Arvika Teknik AB, som även lyfter fram bland annat investeringen i fjärrvärme och på senare tid fordon med förnybara bränslen, som goda miljösatsningar.

Två grader

Även om mycket återstår har en hel del gjorts i Arvika och Sverige, sämre är det på annat håll. Målet med Parismötet är att begränsa utsläppen av växthusgaser för att bromsa temperaturökningen globalt till två grader jämfört med innan industrialiseringen.

Tvågradersmålet har studerats bland annat i ett eu-projekt. Resultaten visar exempelvis förändrad tillgång och kvalitet på dricksvatten och ökad spridning av föroreningar. Klimatförändringarna förväntas dessutom leda till rubbningar av den biologiska mångfalden och ekosystem samt bland annat ökad påverkan på människors hälsa vid extrema värmeböljor.