2015-11-06 15:33

2015-11-06 15:33

Stor uppslutning bland Arvikas vägföreningar

ARVIKA: Projekt med målet att ha bra vägar

Snart dras repet i projektet att väcka liv i kommunens vägföreningar. Ett projekt som vunnit i längden.

För snart fyra år sedan startade Arvika kommun ett projekt att vitalisera kommunens vägföreningar. Bakgrunden var Trafikverkets krav att det ska finnas fungerande vägföreningar för att statsbidrag ska utgå samtidigt som kommunen vill ha fungerande samtalspartners på varje sträcka.

– Har man inget avtal med Arvika kommun före utgången av 2015 blir det ingen plogning, grusning eller dikning, då upphör kommunens drifts- och underhållsåtagande på dessa vägar, säger projektledare Peter Adolfsson. I höst har det dock börjat röra på sig, det har rasslat in föreningar även om jag fortfarande jagar folk kontinuerligt.

50 mil

I Arvika finns det 170 vägföreningar som är huvudmän för 224 vägar omfattande 50 mil väg. Till dags datum har cirka 90 procent av föreningarna tecknat avtal med Arvika kommun.

– Mitt mål är 100 procent, och jag är optimist, säger Adolfsson.

Egentligen härrör sig projektet så långt bakåt i tiden som 1971 då storkommunen bildades. Sedan dess sköter Arvika kommun driften och underhållet av nämnda vägar. Upprustning och investeringar ska ägarna däremot själva sköta.

En inställning att kommunen sköter allt har dock spridit sig. Under åren sedan början av 1970-talet har antalet fungerande vägföreningar blivit färre. När det saknas fungerande sådana har investerings- och förbättringsarbeten delvis uteblivit vilket lett till ett sämre vägnät på sina håll.

Detta vill man motverka med projektet.

– Det viktiga är att vi får kontaktpersoner att prata med, dessa får ringa hur mycket som helst till oss istället för att 200 personer ska ringa om samma ämne, för när kontaktpersonerna ringer vet vi att det inte handlar om tjafs.

70 procent

Vad gäller investeringar i vägnätet kan det handla om ny beläggning, broar som behöver rustas eller vägtrummor som behöver bytas. För sådana insatser finns ett statsbidrag på 70 procent att söka, vilket är ett starkt skäl till att det ska finnas vägföreningar med en väl fungerande styrelse.

– Ur kommunens synpunkt är det viktigt med en fungerande landsbygdstrafik för att bli attraktiv, säger Peter Adolfsson. Många föreningar fungerar också jättebra medan det är sämre bevänt på andra håll.

Kommunalt

Vägföreningarna kan även sköta drift och underhåll av vägen om man vill. Avsäger man sig kommunens hjälp och tar emot driftsbidraget direkt från Trafikverket infinner sig dock kravet att vägen ska hållas öppen för busstrafik, sophämtning och annan samhällsnytta men det gäller alla vägar med statsbidrag.

De flesta vill dock att Arvika kommun ska sköta det löpande arbetet. Kommunen lägger för övrigt runt 6,7 miljoner kronor per år på de enskilda vägarna.

– Till exempelvis plogning har vi drygt 225 kronor per kilometer, det betyder att varje plogomgång kostar runt 113 000 kronor. 17-18 plogturer per år beräknas vi ha.

Har ökat

Vill föreningen/samfälligheten göra en ny förrättning där vägens nyttjandegrad fastställs är dock köerna till Lantmäteriet årslånga. I övrigt tycker Adolfsson är arbetet med att vitalisera vägföreningarna rullar rätt väg.

– I början var det svårt men i dag är förståelsen bättre.

För snart fyra år sedan startade Arvika kommun ett projekt att vitalisera kommunens vägföreningar. Bakgrunden var Trafikverkets krav att det ska finnas fungerande vägföreningar för att statsbidrag ska utgå samtidigt som kommunen vill ha fungerande samtalspartners på varje sträcka.

– Har man inget avtal med Arvika kommun före utgången av 2015 blir det ingen plogning, grusning eller dikning, då upphör kommunens drifts- och underhållsåtagande på dessa vägar, säger projektledare Peter Adolfsson. I höst har det dock börjat röra på sig, det har rasslat in föreningar även om jag fortfarande jagar folk kontinuerligt.

50 mil

I Arvika finns det 170 vägföreningar som är huvudmän för 224 vägar omfattande 50 mil väg. Till dags datum har cirka 90 procent av föreningarna tecknat avtal med Arvika kommun.

– Mitt mål är 100 procent, och jag är optimist, säger Adolfsson.

Egentligen härrör sig projektet så långt bakåt i tiden som 1971 då storkommunen bildades. Sedan dess sköter Arvika kommun driften och underhållet av nämnda vägar. Upprustning och investeringar ska ägarna däremot själva sköta.

En inställning att kommunen sköter allt har dock spridit sig. Under åren sedan början av 1970-talet har antalet fungerande vägföreningar blivit färre. När det saknas fungerande sådana har investerings- och förbättringsarbeten delvis uteblivit vilket lett till ett sämre vägnät på sina håll.

Detta vill man motverka med projektet.

– Det viktiga är att vi får kontaktpersoner att prata med, dessa får ringa hur mycket som helst till oss istället för att 200 personer ska ringa om samma ämne, för när kontaktpersonerna ringer vet vi att det inte handlar om tjafs.

70 procent

Vad gäller investeringar i vägnätet kan det handla om ny beläggning, broar som behöver rustas eller vägtrummor som behöver bytas. För sådana insatser finns ett statsbidrag på 70 procent att söka, vilket är ett starkt skäl till att det ska finnas vägföreningar med en väl fungerande styrelse.

– Ur kommunens synpunkt är det viktigt med en fungerande landsbygdstrafik för att bli attraktiv, säger Peter Adolfsson. Många föreningar fungerar också jättebra medan det är sämre bevänt på andra håll.

Kommunalt

Vägföreningarna kan även sköta drift och underhåll av vägen om man vill. Avsäger man sig kommunens hjälp och tar emot driftsbidraget direkt från Trafikverket infinner sig dock kravet att vägen ska hållas öppen för busstrafik, sophämtning och annan samhällsnytta men det gäller alla vägar med statsbidrag.

De flesta vill dock att Arvika kommun ska sköta det löpande arbetet. Kommunen lägger för övrigt runt 6,7 miljoner kronor per år på de enskilda vägarna.

– Till exempelvis plogning har vi drygt 225 kronor per kilometer, det betyder att varje plogomgång kostar runt 113 000 kronor. 17-18 plogturer per år beräknas vi ha.

Har ökat

Vill föreningen/samfälligheten göra en ny förrättning där vägens nyttjandegrad fastställs är dock köerna till Lantmäteriet årslånga. I övrigt tycker Adolfsson är arbetet med att vitalisera vägföreningarna rullar rätt väg.

– I början var det svårt men i dag är förståelsen bättre.