2015-11-06 06:00

2015-11-06 06:00

100 ensamkommande i år

ARVIKA/EDA: Ökning både i Arvika och Eda

Ett 70-tal ensamkommande ungdomar har hittills kommit till Arvika i år. Innan 2016 års utgång räknar kommunen med att det kommer cirka 100.

Det har skett en kraftig ökning av ensamkommande ungdomar till Arvika på senare tid. Från allra första början fanns det tre barn i kommunen, i dag är man uppe i 70 och fler är att vänta. Grundorsaken till ökningen är oron ute i världen, bland de som kommit till Arvika finns ungdomar från oroshärdar som Afghanistan, Etiopien, Eritrea och Syrien.

– Man flyr från rädsla, från krig, säger enhetschefen Dunja Begovic. Många har dessutom varit flyktingar på andra platser men söker sig nu till trygghet.

Tonåringar

I Arvika placeras barnen i boenden genom kommunens försorg, det rör sig uteslutande om killar de flesta i tonåren. I vissa boenden bor det flera barn, i andra färre. Med anledning av de bränder som skett och de hot som funnits och finns mot flyktingar, finns det en ökad sekretess runt detaljer kring de ensamkommandes levnad.

– Vi går inte ut med uppgifter om var de bor, vi måste mer och mer tänka på säkerheten.

Vad har de för daglig verksamhet?

– Skolgång, vi försöker få in dem i skolan så fort som möjligt och vi tränar även deras egen självständighet.

Vad har de för fritidsverksamhet?

– Vi och ungdomarna har blivit jättebra bemötta av föreningslivet i Arvika och har en jättebra samverkan med föreningarna. Föreningarna tar egna initiativ och stöttar. Det räcker inte med fina ord vad bra föreningslivet ställer upp. Fantastiskt. Jag vill även nämna badhuset, de gör ett jättebra jobb.

80-tal

Totalt sett jobbar för tillfället ett 80-tal personer i Arvika med de ensamkommande ungdomarna och man söker fler. Grundbemanningen är två personal dygnet runt på en grupp av tio ungdomar. Kostnaden står Migrationsverket för, det vill säga staten.

Vilka problem finns i verksamheten?

– Det är en ansträngd situation men vi har en inarbetad samverkan med skola, sjukvård och social verksamhet. Jag tycker att samhället möter upp väldigt fint, det är jag tacksam för. Vi själva jobbar utifrån att vi ser möjligheterna, inte problemen.

Inga religiösa motsättningar eller andra bråk mellan ungdomarna?

– Nej, inte mer än vanligt, det är vanliga ungdomar som söker skydd. Dessa ungdomar skiljer sig inte från svenska ungdomar, de vill gå i skola och skaffa sig en utbildning. Religiösa motsättningar märker inte vi av.

250 dagar

I snitt tar asylprocessen drygt 250 dagar, det tar alltså cirka åtta månader i snitt innan ungdomarna får veta om de får stanna i Sverige eller inte. Blir det ett jakande svar väljer de flesta att stanna i Arvika, säger Begovic.

– Man fortsätter sin skolgång och vi fortsätter att ha kontakt med dem.

Rekryterar

Även i Eda ökar antalet ensamkommande ungdomar. I dag har man 30 ungdomar plus åtta med permanent uppehållstillstånd. Kommunen kommer dessutom att öppna ytterligare mellan 15-20 platser för ensamkommande och för detta rekryterar man personal. Totalt kommer man att ha runt 25 personal för dessa cirka 50 platser.

– Att vi måste utöka är ett faktum, riktigt hur mycket vet vi inte än, säger enhetschefen Anders Boström.

Det har skett en kraftig ökning av ensamkommande ungdomar till Arvika på senare tid. Från allra första början fanns det tre barn i kommunen, i dag är man uppe i 70 och fler är att vänta. Grundorsaken till ökningen är oron ute i världen, bland de som kommit till Arvika finns ungdomar från oroshärdar som Afghanistan, Etiopien, Eritrea och Syrien.

– Man flyr från rädsla, från krig, säger enhetschefen Dunja Begovic. Många har dessutom varit flyktingar på andra platser men söker sig nu till trygghet.

Tonåringar

I Arvika placeras barnen i boenden genom kommunens försorg, det rör sig uteslutande om killar de flesta i tonåren. I vissa boenden bor det flera barn, i andra färre. Med anledning av de bränder som skett och de hot som funnits och finns mot flyktingar, finns det en ökad sekretess runt detaljer kring de ensamkommandes levnad.

– Vi går inte ut med uppgifter om var de bor, vi måste mer och mer tänka på säkerheten.

Vad har de för daglig verksamhet?

– Skolgång, vi försöker få in dem i skolan så fort som möjligt och vi tränar även deras egen självständighet.

Vad har de för fritidsverksamhet?

– Vi och ungdomarna har blivit jättebra bemötta av föreningslivet i Arvika och har en jättebra samverkan med föreningarna. Föreningarna tar egna initiativ och stöttar. Det räcker inte med fina ord vad bra föreningslivet ställer upp. Fantastiskt. Jag vill även nämna badhuset, de gör ett jättebra jobb.

80-tal

Totalt sett jobbar för tillfället ett 80-tal personer i Arvika med de ensamkommande ungdomarna och man söker fler. Grundbemanningen är två personal dygnet runt på en grupp av tio ungdomar. Kostnaden står Migrationsverket för, det vill säga staten.

Vilka problem finns i verksamheten?

– Det är en ansträngd situation men vi har en inarbetad samverkan med skola, sjukvård och social verksamhet. Jag tycker att samhället möter upp väldigt fint, det är jag tacksam för. Vi själva jobbar utifrån att vi ser möjligheterna, inte problemen.

Inga religiösa motsättningar eller andra bråk mellan ungdomarna?

– Nej, inte mer än vanligt, det är vanliga ungdomar som söker skydd. Dessa ungdomar skiljer sig inte från svenska ungdomar, de vill gå i skola och skaffa sig en utbildning. Religiösa motsättningar märker inte vi av.

250 dagar

I snitt tar asylprocessen drygt 250 dagar, det tar alltså cirka åtta månader i snitt innan ungdomarna får veta om de får stanna i Sverige eller inte. Blir det ett jakande svar väljer de flesta att stanna i Arvika, säger Begovic.

– Man fortsätter sin skolgång och vi fortsätter att ha kontakt med dem.

Rekryterar

Även i Eda ökar antalet ensamkommande ungdomar. I dag har man 30 ungdomar plus åtta med permanent uppehållstillstånd. Kommunen kommer dessutom att öppna ytterligare mellan 15-20 platser för ensamkommande och för detta rekryterar man personal. Totalt kommer man att ha runt 25 personal för dessa cirka 50 platser.

– Att vi måste utöka är ett faktum, riktigt hur mycket vet vi inte än, säger enhetschefen Anders Boström.