2015-11-04 06:00

2015-11-05 10:34

Så kan pengarna användas

ARVIKA: Statsbidrag till ökad bemanning inom äldreomsorgen

Flera förslag. Arvika kommun har liksom andra kommuner fått del av statsbidrag som ska gå till ökad bemanning inom äldreomsorgen. Till viss del har man bestämt vad pengarna ska användas till. Men det finns mer pengar att fördela och fler förslag som fortfarande diskuteras.

I år har regeringen avsatt omkring en miljard för ökad bemanning som fördelas ut till kommunerna för perioden juli-december. Av dem får Arvika 3,5 miljoner kronor.

Regeringen har sagt att man avser att avsätta ytterligare två miljarder årligen mellan 2016 och 2018. För Arvikas del betyder det sju miljoner kronor per år.

Projektform

Under hösten har man inom vård och omsorg diskuterat hur pengarna ska användas. Man ser en viss begränsning i den här typen av statsbidrag eftersom pengarna tar slut efter en period. Hur finansierar man fortsättningen när bidraget är slut?

– Därför har vi pratat om att satsa på åtgärder i projektform för att försöka komma tillrätta med ohälsotalen inom äldreomsorgen. Utifrån det har vi till exempel diskuterat en central larmgrupp som ska besvara alla trygghetslarm för att avlasta hemtjänstgrupperna och minska stressen, säger verksamhetschefen Eva Nilsson.

Larmgruppen skulle jobba inom centralorten Arvika.

– I första läget i alla fall, tills vi ser effekterna. Det här är något vi vill genomföra, om vi får med oss facket också.

Bemanning

En annan åtgärd som diskuteras är att öka grundbemanningen inom någon hemtjänstgrupp för att se hur det påverkar arbetsmiljön för personalen.

– Vi tänkte testa i mindre skala så får vi se om det kan minska ohälsotalet.

Skulle sjukfrånvaron minska och med det kostnaderna skulle det kunna finansiera ökad grundbemanning även utan stimulansbidrag. Man vill i alla fall testa om det kan ge sådana positiva effekter enligt Eva Nilsson. Samma tanke finns med den planerade larmgruppen.

Hemtagningsteam är en annan idé som diskuteras, men där man måste jobba vidare med att ta fram underlag. Det finns i en del kommuner redan. Då handlar det om att sätta in mer insatser i början, under en begränsad tid, när någon kommer hem från en sjukhusvistelse. Och sen trappa ner insatserna. Det tror man skapar bättre förutsättningar att klara sig hemma.

Servicegrupp

Man har också diskuterat att på försök renodla arbetsuppgifterna på äldreboendet Vågen. Särskild personal skulle ta hand om städning, tvätt, beställningar och liknande praktiska uppgifter, så resten av personalen kan koncentrera sig på omvårdnadsinsatserna. Det ses också som ett sätt att kunna minska stressen, samtidigt som man hoppas det ska frigöra mer tid för omvårdnad.

Två åtgärder har man redan bestämt sig för att genomföra. Statsbidraget ska bland annat användas till ökad nattbemanning på äldreboendet Gunnebo i Gunnarskog. Där har man utökat antalet demensplatser och det kräver mer personal nattetid.

Ny chef

Bidraget ska också gå till att anställa ytterligare en chef inom hemtjänsten för att kunna dela upp de största hemtjänstgrupperna i mindre grupper.

– De (enhetscheferna) har många medarbetare. Målsättningen är att komma ner mot 30 anställda för att få rimligare arbetsledarområden. Nu finns det de som har uppemot 50, säger Eva Nilsson.

I år har regeringen avsatt omkring en miljard för ökad bemanning som fördelas ut till kommunerna för perioden juli-december. Av dem får Arvika 3,5 miljoner kronor.

Regeringen har sagt att man avser att avsätta ytterligare två miljarder årligen mellan 2016 och 2018. För Arvikas del betyder det sju miljoner kronor per år.

Projektform

Under hösten har man inom vård och omsorg diskuterat hur pengarna ska användas. Man ser en viss begränsning i den här typen av statsbidrag eftersom pengarna tar slut efter en period. Hur finansierar man fortsättningen när bidraget är slut?

– Därför har vi pratat om att satsa på åtgärder i projektform för att försöka komma tillrätta med ohälsotalen inom äldreomsorgen. Utifrån det har vi till exempel diskuterat en central larmgrupp som ska besvara alla trygghetslarm för att avlasta hemtjänstgrupperna och minska stressen, säger verksamhetschefen Eva Nilsson.

Larmgruppen skulle jobba inom centralorten Arvika.

– I första läget i alla fall, tills vi ser effekterna. Det här är något vi vill genomföra, om vi får med oss facket också.

Bemanning

En annan åtgärd som diskuteras är att öka grundbemanningen inom någon hemtjänstgrupp för att se hur det påverkar arbetsmiljön för personalen.

– Vi tänkte testa i mindre skala så får vi se om det kan minska ohälsotalet.

Skulle sjukfrånvaron minska och med det kostnaderna skulle det kunna finansiera ökad grundbemanning även utan stimulansbidrag. Man vill i alla fall testa om det kan ge sådana positiva effekter enligt Eva Nilsson. Samma tanke finns med den planerade larmgruppen.

Hemtagningsteam är en annan idé som diskuteras, men där man måste jobba vidare med att ta fram underlag. Det finns i en del kommuner redan. Då handlar det om att sätta in mer insatser i början, under en begränsad tid, när någon kommer hem från en sjukhusvistelse. Och sen trappa ner insatserna. Det tror man skapar bättre förutsättningar att klara sig hemma.

Servicegrupp

Man har också diskuterat att på försök renodla arbetsuppgifterna på äldreboendet Vågen. Särskild personal skulle ta hand om städning, tvätt, beställningar och liknande praktiska uppgifter, så resten av personalen kan koncentrera sig på omvårdnadsinsatserna. Det ses också som ett sätt att kunna minska stressen, samtidigt som man hoppas det ska frigöra mer tid för omvårdnad.

Två åtgärder har man redan bestämt sig för att genomföra. Statsbidraget ska bland annat användas till ökad nattbemanning på äldreboendet Gunnebo i Gunnarskog. Där har man utökat antalet demensplatser och det kräver mer personal nattetid.

Ny chef

Bidraget ska också gå till att anställa ytterligare en chef inom hemtjänsten för att kunna dela upp de största hemtjänstgrupperna i mindre grupper.

– De (enhetscheferna) har många medarbetare. Målsättningen är att komma ner mot 30 anställda för att få rimligare arbetsledarområden. Nu finns det de som har uppemot 50, säger Eva Nilsson.