I FOKUS: Läsarreaktioner

Fettdiet fungerar!

LCHF, LowCarb HighFat , alltså den diet som Andreas Eenfeldt och Annika Dahlqvist förespråkar, fungerar!
Jag har på tio månader gått ner tio kilo och har som bonus inte varit förkyld en enda gång under den tiden.
/Lars Hjelm, Kil

Smalare utan kolhydrater

Jag är snart utbildad kostrådgivare och håller nu på med ett projekt där jag går på lågkolhydratdiet för erfarenhetens skull.
Jag mår ganska bra måste jag säga, har visserligen bara hållit på i några dagar men jag har redan tappat lite i vikt... Troligen är väl den vikten vatten dock.
Egentligen tycker jag att det är ganska logiskt att vi går ner av en kolhydratfattig kost. Dels är det ju så att fett och protein mättar bra, mycket bra till och med. Vi orkar helt enkelt inte äta så mycket och därmed får vi inte i oss så många kalorier.
Precis som dietisten Marlene Olivares-Dahlby sade, det handlar om balansen av kalorier in-ut. Sen är det ju faktiskt också så att dieten begränsar våra val av livsmedel kraftigt, allt vi... eller i alla fall jag blir sugen på har socker i sig och därför får jag inte äta det. Att jag inte äter godis, snacks, kaffebröd och liknande kan minska mitt dagliga energiintag en hel del.
Jag vet inte riktigt vart jag står i debatten, lite känns det som jag fått in en fot på varje sida. Jag vill verkligen i min framtida roll som kostrådgivare förmedla en sund och mer traditionell kosthållning men är samtidigt öppen för nya rön.
/Therese Eriksson

Fett eller socker? Bestäm dig!

Jag håller med Andreas Eenfeldt i mycket av det han förespråkar. Läste för cirka ett år sedan Sten-Sture Skaldemans bok Ät dig ner i vikt som har samma syn på födointaget, dels för att banta ner sig rejält dels för att komma tillrätta med diabetes2. Det finns en läkare, Lars-Erik Litsfeldt, som också skrivit en bok i ämnet och som själv led av diabetes2 och lyckades genom en ”fettrik kost” komma tillrätta med problemen utan mediciner.
Jag har själv testat SSS-kuren (Sten-Sture Skaleman) och här gäller det att verkligen bestämma sig, svart eller vit zon, det vill säga fett eller kolhydrater, för att lyckas. Om man som jag är van att äta baguetter, kakor, glass, mycket smörgås, pasta, ris och pommes frites, då är det jobbigt. För kroppen är det en omställning att inte få det den brukar få och framförallt är det jobbigt psykiskt och mentalt.
Jag gick ner cirka 10 procent av min kroppsvikt på cirka två månader (sex av 64 kilo), och har i princip inte gått upp dessa kilon igen. Jag håller inte slaviskt på att bara äta fett för jag lider inte av någon sjukdom som gör att jag är tvingad att bara äta fet mat, utan det finns så mycket gott i livet (som glass och bakelser) som jag vill förgylla tillvaron med. Jag äter gärna feta livsmedel och när jag äter pasta/ris/potatis så är det mycket mindre mängder än tidigare så jag har fått en ökad medvetenhet av mitt kostintag. En annan aspekt är att det blir dyrare att äta mer fett; ägg, bacon, kött, grädde, paté och fisk är dyrare alternativ än makaroner, ris, potatis, bröd och korv.
Att det är helt ofarligt med en fettrik kost kan diskuteras. Att ändra matvanorna radikalt gör att kroppen reagerar; njurar, lever, matsmältning kan få sig en chock till att börja med, för att inte tala om de gaser som uppstår i magen...
Vad gäller motion och träning så har jag, såsom medelmåttig motionär, märkt att när jag gick från en kolhydratrik kost till en fettrik kost så orkade jag nästan ingenting i början, men efter ett par veckor när jag tränade så orkade jag desto mer. Tidigare behövde jag sockerlösningar när jag sprang/åkte skidor längre än en timme, men det behovet fanns inte nu, nu hade jag inte sötsuget utan det räckte med vatten. Tidsmässigt gick inte mina träningsrundor snabbare efter att jag övergav den kolhydratrika kosten men jag var heller inte tvungen att kasta i mig mat direkt efter träningen.
Ett krux med dieten är att det fungerar inte att en dag äta fettrik mat och den andra dagen äta kolhydratrik mat, du måste bestämma dig för antingen eller. Att både äta fett och ”socker”/kolhydrater är helt förödande!
Ett tips. Läs Sten-Sture Skaldeman, han är något enkelspårig men rolig, och följer du hans råd så försvinner det kilon!
/Anonym

Ät mer fett!

Sorry, men dietisten har fel i det här fallet. Jag har i mer än ett år ätit just den mat Karlstadsläkaren förordar och mår som en prinsessa! Detta är definitivt en genväg till både hälsa och viktnedgång. Men säg inget, för då kanske dietisten blir utan arbete. Eller får tänka om och komma i takt med sin samtid. Att behöva tänka om är jobbigt och det finns i det fallet inga som helst genvägar!
/Mimmi

Vad åt man innan potatisen?

Sedan 29/4 i år har jag lagt om kosten enligt LCHF, efter doktor Annika Dahlqvist´s råd och tips. Hennes blogg innehåller en hel del nyttigt.
Startvikten var 121 kilo, och nu nästan en månad efteråt så är det minus tio kilo!
Detta enbart genom denna kostomläggning, ingen motion eller annat som man kan ”skylla på”. Väldigt lite socker, mycket animaliska fetter, proteinrik kost och ytterst lite kolhydrater.
Jag är mycket piggare, sover bättre, ingen migrän som tidigare, inga gaser, inget ”sug” efter nåt att ”tugga på” förutom viktminskningen...
LCHF är definitivt något som funkar för mig, och flera i min närhet.
Att som Marlene säga att det är oseriöst att äta som man gjorde för bara några hundra år sedan, är väl oseriöst om något. Men, det är väl klart, hon har sitt jobb i fara samt måste läsa sig till från grunden vilket inte är det lättaste för en kvinna i hennes ålder kan man tänka sig.
Eller fanns det pasta och ris och potatis i Sverige för 200 år sedan? Potatisen sägs ha kommit hit under 30-åriga kriget på 1600-talet, så hur klarade man sig innan den kom?
Nej, var naturlig och ät naturligt. Mycket enkelt.
/HCA

Sorry, det finns inga genvägar!

Marlene Olivares-Dahlby varnar för att det kan vara farligt att äta mycket fett och extremt lite kolhydrater: ”Det kan vara direkt livshotande, som när diabetiker får sockerkoma.”
Låt oss bena upp detta lite. Sockerkoma drabbar nydebuterade men ännu ej diagnosticerade och behandlade typ 1-diabetiker. Deras blodsockerreglering fungerar inte och med traditionell kost (SLV/tallriksdiet) blir blodsockret extremt högt.
När man äter ”...extremt lite kolhydrater” så finns inte förutsättningar för ett så högt BS att det resulterar i sockerkoma.
Man kan sova igenom de flesta fysiologilektioner och ändå förstå att sockerkoma beror på för mycket socker i blodet. Däremot är det bra att vara vaken och alert när läraren berättar att alla kolhydrater byggs upp av monosackariderna glukos (bildar blodsocker), fruktos (blir leverglykogen och fett) samt galaktos. När man äter kolhydrater, likgiltigt vilka, bryts de åter ner till sina ursprungliga beståndsdelar.
Det är pedagogiskt fördelaktigt att använda beteckningen sockerkedjor istället för kolhydrater.
”Hjärnan behöver kolhydrater för att fungera.”
Det är bara vissa mindre delar av hjärnan som exklusivt behöver glukos för sin funktion. I övrigt fungerar den effektivare på ketoner som skapas i samband med fettförbränning. Så lågt blodsocker att hjärnan får problem förekommer nog bara bland insulinbehandlade diabetiker eller de som utsatts för mycket långvarig svält. Så snart blodsockret sjunker mot underkant av det idealiska område börjar kroppen bränna fett vilket ger de tidigare nämnda ketonerna samt lite glukos. Samtidigt startar glukoneogenesen som utvinner glukos ur leverglykogen och protein.
Vi behöver ingen nämnvärd mängd sockerkedjor (kolhydrater) i maten för att upprätthålla ett bra blodsocker. Med ett bra blodsocker tar hjärnan vad den behöver, resten kommer från fettförbränning och glukoneogenes.
Tips på matfrisk blogg: blogg.passagen.se/matfrisk
/Erik Edlund, Umeå

GI – ett hot mot dietisterna

Jag har börjat med att äta mera fett ganska nyligen. Mina upplevelser så här långt är till största delen positiva. Man behöver inte känna sej hungrig mellan måltiderna. Den grävande hungern som jag alltid hade tidigare har helt försvunnit. Jag behöver inte komplettera lunchen med frukt direkt efter lunchen för att kompensera för blodsockerdippen, som kommer tillbaka ytterligare en gång efter frukten med efterföljande trötthet. Eftermiddagströttheten verkar ha blivit mindre, kortare, oftast uteblir den helt.
Magen fungerar extremt bra. Inget buller eller rumlande som efter mycket grönsaker. Mättnadskänslan håller i sej länge. Jag är nästan inte hungrig under dagen. Man kan sätta sej vid matbordet bara för att njuta av maten utan skamkänslor att äta för mycket.
Första dagarna när kolhydratdepåerna tömdes hade jag lite dov, lätt huvudvärk, men den försvann ganska snart.
Det är lite svårt att tänka i de här nya banorna så jag förberedde mej grundligt och läste på innan jag beslöt att prova den här dieten. Första gången i livsmedelaffären efter beslutet att äta mer fett medförde en märklig känsla. En sådan enorm mängd kolhydrater det finns i butikshyllorna! Det roliga var alla läckerheter som stoppades ner i matkassarna, lax, dessertostar, oliver, olivolja, ankleverpastej, turkisk yoghurt, parmesan, ägg, bacon, tomater, sparris, spenat, paprika och snaps.
Man kan äta relativt mycket grönsaker då energi-innehållet är lågt. Potatis, ris, pasta och bröd är dock förödande. Mängden protein är som tidigare men reduceringen av kolhydrater och byte mot fett är påtagligt. I dag är mitt energiintag av fett 75-80 procent, protein 20-25 procent och kolhydrater 5 procent. Tidigare var kolhydratdelen 55-60 procent enligt rekommendationer och tallriksmodell.
Tidigare har jag provat alla möjliga metoder med gott resultat. Till att börja med, men efter en tid var jag tillbaka i samma viktklass som tidigare. Senast har jag använt mej av viktklubb.se. Bra resultat till att börja med men efter några månader så uteblir resultaten och viktminskningen avtar oavsett motion och kaloriräkning.
Jag tror att om det verkligen var så enkelt som att räkna kalorier och ställa upp en energibalans för viktreducering så skulle alla klara av att hålla vikten, jag tror överhuvudtaget inte att överviktsproblemet skulle existera. Alla som vill kan se till att energiintaget är lägre än energiåtgången. Tyvärr fungerar inte kroppen så hos oss överviktiga.
Tråkigt nog så verkar inte dietister i allmänhet förstå detta. Jag gissar att flertalet dietister aldrig haft problem med övervikt. Deras rekommendationer fungerar säkert bra för normalviktiga som behöver hålla vikten eller gå ned några få kilon. För oss andra tycks kolhydraterna stjälpa oss i vår strävan att reducera vikten. Man funderar naturligtvis mycket på de här frågorna när allt man lärt sej ställs på huvudet. Det är inte lätt att tänka om, men man bör vara öppen för nytänkande. (Förresten nytänkande, redan Banting ansåg att kolhydrater var orsak till övervikt och rekommenderade en diet rik på fett.)
Varför rekommenderas diabetiker att äta mat som sakta ökar blodsockret är svårt att förstå när rekommendationen borde vara att äta mat som inte påverkar blodsockret överhuvudtaget och slippa insulin eller åtminstone delar av insulindosen. Att dietisterna sparkar bakut kan man förstå, deras verksamhet ifrågasätts och det kanske inte finns behov för deras tjänster i framtiden. Men deras aggressivitet påminner mer om försvar av deras revir, ingen ska få komma och ifrågasätta vedertagna ”sanningar”.
/Urban

Tänk på miljön!

Ofta när man ser listor med saker man själv kan göra för att leva miljövänligare så brukar en punkt vara att man ska minska sin köttkonsumtion. Mycket av grödor som går till foder, skulle vi själva kunna äta direkt istället och på så vis undgå massor av onödiga utsläpp. Likadant mejerivaror, ägg och fisket och dess industri kräver mycket energi och även om de är nyttiga och givetvis kan ingå i en kost, så kan det ur miljöperspektiv inte vara bra om alla skulle gå över till att nästan bara äta sådant.
/J

Elementärt kära dietist!

Det är bra att NWT tar upp lågkolhydratkost eftersom det händer väldigt mycket på det området just nu. Det är väldigt bra att en läkare som är insatt i forskningen runt detta blir intervjuad, och det är naturligtvis bra ur ett objektivitetsperspektiv att en representant för de etablerade kostråden får säga sitt. Tyvärr tillåter sig dietisten Marlene Olivares-Dahlby i det här fallet att göra några helt obefogade utfall mot läkaren Andreas Eenfeldt, och det blir ganska patetiskt när hon gör det i vetenskapens namn. När dietister och andra förespråkare uttalar sig med säkerhet om vad vi bör äta för att hålla oss friska har vi rätt att begära att de redovisar det vetenskapliga underlaget för sin övertygelse. Det gör de aldrig så vitt jag har sett, och deras övertygelse kan därför sägas vara av enbart religiös natur.
Det är nu 55 år sedan hypotesen att mättat fett är livsfarligt lades fram, men det finns fortfarande inget som stöder hypotesen. Jag vill be Marlene Olivares-Dahlby att visa oss de studier som med hög vetenskaplig evidensgrad visar att mättat fett är farligt för människan. Jag vill dessutom se motsvarande studier som visar att margarin skulle vara bra för människan på något sätt, och varför det skulle vara bättre än smör. Det räcker med en studie för varje frågeställning, men det ska vara vetenskap och inte tramsforskning på pseudomarkörer. Samma frågor har ställts ett antal gånger av andra till Livsmedelsverket och professorer inom kost- och fetmaområdet utan att några studier har framkommit. De har tydligen letat och letat utan att finna något, precis som många av oss andra har gjort. Marlene Olivares-Dahlby vet kanske något som vi andra och hela det vetenskapliga etablissemanget har missat? Det skulle också vara intressant att få en litteraturhänvisning till en lärobok i fysiologi som skulle motsäga det Andreas Eenfeldt uttalar sig om.
Kolhydrater består av olika former av socker och är inte essentiella för människan, det säger till och med Livsmedelsverket på sin hemsida. Kroppen tillverkar själv den glukos som hjärnan behöver, och Marlene Olivares-Dahlby har alltså fel när hon säger att vi behöver äta socker för att hjärnan behöver det. Kolhydrater tillför enbart energi till kroppen. Övervikt och fetma är i dag ett stort problem för folkhälsan, men Livsmedelsverket och dietisterna tycker ändå att vår kost ska bestå av 50–60 procent tomma sockerkalorier. Så mycket snabb energi kan möjligen fungera om man är skogshuggare eller toppidrottsman, men hur illa det fungerar för oss andra kan vi se överallt. Det är elementär fysiologi!
/Michael Nicholls, Fatlies

Allmän varning mot kolhydrater

Jag anser att Marlene O-D har fel när hon säger ”Sorry, det finns inga genvägar”.
Jag har själv tagit genvägen förbi hennes tallriksdiet och blivit betydligt friskare. Jag behöver inte utnyttja Apotekets högkostnadsskydd längre, nu köper jag endast apotekets tandpetare.
Jag har förtroende för Eenfeldts syn på kosten och är själv inne på tredje året med LCHF. Som en bonus utöver uteblivna inflammationer kom en viktnedgång, tio kilo ner. Att hålla ned intaget av kolhydrater rejält, innebär att inflammationerna tonar bort, insulinet är inflammationsdrivande.
Att sedan undvika vegetabiliska fibrer från ceralier/gräsfrön, gör att tarmen får lugn och ro. Att vi skulle behöva äta några större mängder kolhydrater stämmer inte med verkligheten, kolhydrater borde ha samma dignitet i alkohol och drogprevention.
TYP.....Folkhälsa: Kolhydrater, Alkohol- och drogpolitiskt program - från ord till handling (Socialstyrelsen).
/Per

GI räddar liv!

Marlene Olivares-Dahlby pratar strunt. Hon har inte fattat att lågkolhydratkosten har godkänts som behandlingsmetod av Socialstyrelsen. Hon har inte bara sovit i skolan utan verkar inte läsa forskningsrapporter. De av mina vänner, som följde liknande råd som Marlene O-D ger, ligger två meter under jord, döda i cancer. Jag själv höll på att bli väldigt sjuk för fem år sedan. Lågkolhydratkosten har räddat min hälsa och liv och dessutom har jag fått mycket bättre minne och synen har förbättratts. Vi är nu tre stycken (av tolv) på mitt jobb som äter lågkolhydrat och mår prima. Viktnedgången har vi fått på köpet utan att plåga oss i motionsspåret. Hälsokontroller talar sitt klara språk. Perfekta värden. Det hade vi inte förut när vi åt som dietisterna påstår att man ska äta.
/Anna Maria Kraft

Ge oss statistiska bevis!

Kostråden och tallriksmodellen har nu funnits så länge att det borde vara en självklarhet att kunna uppvisa resultat som håller för att fortsätta rekommendera dem men något sånt finns ju inte.
Dietisten Marlene Olivares-Dahlby på Centralsjukhuset i Karlstad tilläts tvärsäkert påstå att modellen duger och att det gäller att äta tre måltider på fasta tider ”även om världens rasar runt dig” utan att vi fick se ett enda bevis för den saken. Vad hon menar med att äta rätt är ju själva grundfrågan när kostråden ger så urusla resultat att övervikt och diabetes är ett växande problem. Om man ska prata dieter måste man ju självklart ha bevis för att den statligt rekommenderade är att lita på. Så fram med bevisen för att viktnedgång och hälsa väntar den överviktiga som satsar på litet fett och mycket kolhydrater.
Och  var är bevisen för att Annika Dahlqvists framgångsrika metod med animaliskt fettrik kost till få kolhydrater skulle vara livsfarligt. Om dietisten utslungar såna påståenden offentligt måste hon ju ha belägg för det.
/Villrådig tjockis med hungersug

Patetiska utfall mot GI-doktorn

”Jag undrar vad han gjorde under sina läkarstudier, sov han under lektionerna i fysiologi?” är ett tragiskt uttalande av någon som har svårt att tänka i nya banor. Att självaste bantningsprofessorn Stefan Rössner ser de 30 senaste åren som ett stort misslyckande vad gäller fetma och viktnedgång, borde få de som ska ge oss råd att fundera lite längre. Kanske är det så att de fastnitade råden inte stämmer, utan det är något annat som gäller. Men det är väldigt svårt att tänka om och tänka nytt. Det är väl i stället tvärtom.
Doktor Eenfeldt har lyssnat oerhört mycket under lektionerna i fysiologi, funderat om det kan stämma det som sagts, lyckats hitta kunskaper som ifrågasätter gamla teser och dogmer och letat bevis för förändringar. Och därefter kunnat anpassa detta till dagens verklighet.
Är det inte så en läkare ska fungera? Inte vill jag gå till en läkare som ger mig de råd man fick för 20–30 år sedan. Jag vill ha de råd som har visat sig vara i enlighet med dagens vetenskap, eller hur? Vem är mest trovärdig, den som talar om dagens kunskaper eller den som pratar om de råd som hon gav 1983–84?
/Karin

SMS

Lättmargariner innehåller aceton och bensen har jag hört. Sant?
/Anonym

Att GI inte skulle hjälpa dig att gå ner i vikt är helt befängt! Jag har aldrig mått så bra och sett så bra ut sedan jag ändrade om mitt tänk med maten till kolhydratfattigt. Jag rekommenderar det till alla som vill äta god mat och ändå få en bra kroppsform!
/Johan

Jag har Andreas Eenfeldt som doktor och jag har gått ner tolv kilo på två månader med hans metod. Jag kan starkt rekommendera den.
/Anonym