2017-09-13 14:42

2017-09-13 14:44

Regeringens reformutrymme krymper

Ekonomi

Tillväxten under andra kvartalet var inte lika imponerande som det först såg ut. Därmed krymper regeringens reformutrymme. Samtidigt dämpas trycket på Riksbanken att dra ned på sina rekordstimulanser.

Det var väntat att Sveriges BNP-tillväxt under andra kvartalet skulle revideras ned. Men det blev en något större nedrevidering än vad de flesta hade räknat med, från 4,0 till 3,1 procent.

En förklaring är att Statistiska centralbyrån (SCB) höjt beräkningarna för tillväxten under föregående år, 2015-2016. Det gör att årets tillväxt när man jämför bakåt inte ser lika imponerande ut som det först verkade.

Finanspolitiska konsekvenser

Förutom att prognosmakare nu måste anpassa sig kan BNP-utfallet få finans- och penningpolitiska konsekvenser.

Lägre tillväxt innebär bland annat minskat reformutrymme för regeringen. Finansdepartementet räknade i sin senaste prognos från Harpsund i augusti med en svensk tillväxt på 3,1 procent i år och sade utifrån detta att man såg ett reformutrymme på 40 miljarder kronor inför höstbudgeten.

Många bedömare har kallat prognosen som ett sätt att bädda för valfläsk inför valet 2018 och kritiker har varnat för både överhettning och spräckt överskottsmål.

I en prognos i juni beräknade Konjunkturinstitutet (KI) reformutrymmet till 12 miljarder. Sedan dess har dock tillväxten och skatteintäkterna överraskat positivt, vilket innebär att utrymmet kan bli omkring 10-15 miljarder större, enligt Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på KI.

– Då hamnar reformutrymmet omkring 25 miljarder kronor om regeringen inte ska riskera att missa överskottsmålet, säger hon.

Mindre utrymme

Skulle regeringen ändå dra till med 40 miljarder kronor i nya reformer skulle det ge mindre utrymme för reformer kommande år.

– Då behöver man spara lite mer eller minska utgifterna för att nå överskottsmålet 2019, säger Ylva Hedén Westerdahl.

KI kommer att presentera en färdig analys av reformutrymmet i rapporten Konjunkturläget den 10 oktober.

Lägre tillväxt innebär även att trycket på Riksbanken att börja höja räntan tidigare än planerat minskar marginellt.

I förra veckans räntebeslut utgick riksbankschefen Stefan Ingves och hans direktion från en tillväxtprognos på 3,2 procent i år, vilket nu ser lite högt ut.

– Men det här är inte något som ändrar den stora bilden för Riksbanken, säger SEB-ekonomen Olle Holmgren.

Han räknar med en räntehöjning från rekordlåga minus 0,50 procent i april nästa år. Riksbankens direktion tror dock det dröjer till andra halvåret 2018.

  • TT