Oro över kommunens stora låneskuld

KIL: M-politiker vill föra in bättre ekonomistyrning

Kils kommun har en omsättning på 700 miljoner kronor, men den långsiktiga låneskulden uppgår till 800 miljoner kronor. Varje invånare i kommunen har i dag en låneskuld till kommunen på 90 000 kronor.
– Det går inte att hålla på så här och leva på lånade pengar. Kommunerna, i det här fallet Kils kommun, måste ta till sig företagsvärldens sätt att styra ekonomin, säger Hans Eriksson, gruppledare för moderaterna i Kils kommun och tidigare chef för Robust-koncernen.
Publicerad: 2012-09-05 08:08
LÄS OCKSÅ:
Kils kommun kan inte hålla på att öka på skuldberget, som i dag uppgår till 800 miljoner kronor. Det måste till en bättre ekonomisk styrning och en ökning av amorteringarna, säger Hans Eriksson, gruppledare för moderaterna i Kil och tidigare chef för Robust-koncernen.
Foto: Jonny Ohlsson
 [Förstora] 

Hans Eriksson menar att kommunen måste lära sig att amortera av på skulden och bli duktigare på att skära i kostnadsmassan. Annars kommer skuldberget att öka och det är väl ingen i Kil som önskar att kommunen längre fram får en överrock som sköter den kommunala ekonomin.

– Kommunerna tar allt för lätt på den här uppgiften. Det märkliga är att alla politiker i Kil i princip är överens om bättre amortering, men när det väl drar ihop sig till budgetarbete verkar de flesta glömma det här med skulden och amorteringarna. I stället fortsätter man att låna till drift och investeringar. Dessutom räknar man in skatteutjämningsbidraget i rörelseresultat. Så får det inte gå till.

Hur tänker banken?

Hans Eriksson undrar hur bankerna funderar på den ekonomiska styrningen i kommunerna?

– De vet säkert med sig att en svensk kommun inte regelrätt kan gå i konkurs, men det kan uppstå stora problem med återbetalningen. Det är märkligt att inte bankerna ställer större krav på kommunerna.

När det går dåligt i ett företag och krisen närmar sig med stormsteg måste det vidtas åtgärder. När det finns skäl anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet kan styrelsen i ett privat företag upprätta kontrollbalansräkning.

– Jag tror att många kommuner befinner sig i så penibel ekonomisk situation att det är dags att upprätta en kontrollbalansräkning.

Bra exempel

Hans Eriksson tar ett exempel från Kils kommun. Ett av de kommunägda bolagen, Kils Energi, omsätter 30 miljoner kronor, men har långsiktiga lån på 104 miljoner kronor.

– Detta är ett av flera exempel där vi måste vidta åtgärder och amortera bättre. Vi måste få tillstånd en striktare budgetstyrning.

Hans Eriksson hänvisar till flera ekonomiska experter som hävdat att kommunerna måste städa upp i sin ekonomi. Överlag förordar de kraftiga amorteringar.

Lura sig själv

Men kan inte kommunen höja skatten?

– Det är att lura sig själv, menar Hans Eriksson.

Han menar att Kils kommun har en enorm potential. Kommunen kan erbjuda bra miljö, bra infrastruktur och stora möjlighet för turismen att hitta intressanta besöksarenor. Närheten till Karlstad är också en fördel.

– Kil har mycket goda förutsättningar. Därför måste det städas upp i ekonomin som gör att kommunen framöver kan leva ett friskt liv med en lägre skuldbörda.

Jonny Ohlsson
054-19 96 96
Skriv ut!  Skriv ut!  |  Tipsa en vän!  Tipsa!  |  Rätta fel i artikeln!  Rätta!
Just nu på arbeteekonomi.se

OMX Stockholm PI (kl 14:11)
Ner-2.26% OMX Sthlm 30
Upp8.67 EUR/SEK
Upp6.57 USD/SEK

Nytt på arbeteekonomi.se