2017-09-02 06:00

2017-09-05 14:40

Vänerskog var inte bara ett elände

VÄRMLAND: Skogsveteranernas historiebeskrivning

Skogsägarföreningen Vänerskog, som gick i konkurs 1981, var inte bara elände. Flera industrier och sågverk som Vänerskog satsade på drivs i dag med framgång.

Det framgår av dokumentet, ”Skogshistorisk tillbakablick” som beställts av Mellanskog.

– Det begick många misstag av Vänerskog, bland annat allt för stor upplåning, men föreningens styrelse och ledning genomförde också viktiga investeringar som medverkat till att flera fabriker, Bäckhammar, Åmotfors samt Rottneros. för att nämna några exempel, levt vidare och utvecklats, säger Bengt Algotsson, i teamet bakom tillbakablicken.

I dokumentet konstaterar författarna att införandet av månadslön för skogsarbetarna, ett beslut som fattades efter en omfattande strejk i början av 1980-talet, innebar att produktiviteten i skogen sjönk mycket kraftigt.

– Samtidigt bidrog förändringen till att maskintekniken i skogen utvecklades i rask takt. Från 1990 till 2010 steg produktiviteten kraftigt. Än i dag kan man tala om god produktivitet, säger Rune Gårdh.

Kris

Under en period på 1800-talet var skogstillväxten i Värmland minimal. Bengt Algotsson talar om ett nästintill skogslöst län.

– Det satsades hårt på återväxten i skogen. 1930 blev Värmland försökslän för riksskogstaxeringen. Då uppgick virkesförrådet i länet till 90 kubikmeter per hektar. 2015 uppgick virkesförrådet till 170 kubikmeter per hektar.

Bra läge

Det har aldrig funnits så mycket skog i Värmland som i dagsläget. Den årliga tillväxten i länet uppgår till cirka åtta miljoner kubikmeter. Industrin i länet gör årligen av med 7,5 miljoner kubikmeter. Allt virke kommer inte från de värmländska skogarna. Det handlar till varierande delar också om import av virke.

I början av 1900-talet fanns det drygt 50 skogsindustrier i Värmland. I dag är det sex kvar, Skoghall, Gruvön, Bäckhammar, Rottneros, Säffle och Åmotfors. Vidare ett antal sågverk, flera av dem ägs av norska Moelven.

Efter Vänerskogs fall bildades flera nya skogsägarföreningar. I dag är Mellanskog den största föreningen i länet.

Författarna konstaterar också att dagens prissättning på virke ibland är en djungel för skogsägaren.

Lustspel

Nu kommer den här omfattande skogshistoriska återblicken av visas upp vid lustspel med en del av författarna som skådespelare. Det första uppförandet sker vid Billingsbergs herrgård i Klässbol den 9 september och det andra vid Lundsholm i Ölme den 16 september.

– Vi tror att dokumentationen vi tagit fram borde intressera alla värmlänningar. För hur vi än vrider och vänder på frågan är skogen den definitiva basen för vårt välstånd, säger Bengt Algotsson.

Vid träffarna i Klässbol och Ölme kommer också framtidsfrågorna för skogen att diskuteras. På plats finns bland annat Maria Hollander, vd för Paper Province, som kommer att redovisa nya intressanta projekt inom den svenska skogsindustrin. Arrangörer är Mellanskog.

Det framgår av dokumentet, ”Skogshistorisk tillbakablick” som beställts av Mellanskog.

– Det begick många misstag av Vänerskog, bland annat allt för stor upplåning, men föreningens styrelse och ledning genomförde också viktiga investeringar som medverkat till att flera fabriker, Bäckhammar, Åmotfors samt Rottneros. för att nämna några exempel, levt vidare och utvecklats, säger Bengt Algotsson, i teamet bakom tillbakablicken.

I dokumentet konstaterar författarna att införandet av månadslön för skogsarbetarna, ett beslut som fattades efter en omfattande strejk i början av 1980-talet, innebar att produktiviteten i skogen sjönk mycket kraftigt.

– Samtidigt bidrog förändringen till att maskintekniken i skogen utvecklades i rask takt. Från 1990 till 2010 steg produktiviteten kraftigt. Än i dag kan man tala om god produktivitet, säger Rune Gårdh.

Kris

Under en period på 1800-talet var skogstillväxten i Värmland minimal. Bengt Algotsson talar om ett nästintill skogslöst län.

– Det satsades hårt på återväxten i skogen. 1930 blev Värmland försökslän för riksskogstaxeringen. Då uppgick virkesförrådet i länet till 90 kubikmeter per hektar. 2015 uppgick virkesförrådet till 170 kubikmeter per hektar.

Bra läge

Det har aldrig funnits så mycket skog i Värmland som i dagsläget. Den årliga tillväxten i länet uppgår till cirka åtta miljoner kubikmeter. Industrin i länet gör årligen av med 7,5 miljoner kubikmeter. Allt virke kommer inte från de värmländska skogarna. Det handlar till varierande delar också om import av virke.

I början av 1900-talet fanns det drygt 50 skogsindustrier i Värmland. I dag är det sex kvar, Skoghall, Gruvön, Bäckhammar, Rottneros, Säffle och Åmotfors. Vidare ett antal sågverk, flera av dem ägs av norska Moelven.

Efter Vänerskogs fall bildades flera nya skogsägarföreningar. I dag är Mellanskog den största föreningen i länet.

Författarna konstaterar också att dagens prissättning på virke ibland är en djungel för skogsägaren.

Lustspel

Nu kommer den här omfattande skogshistoriska återblicken av visas upp vid lustspel med en del av författarna som skådespelare. Det första uppförandet sker vid Billingsbergs herrgård i Klässbol den 9 september och det andra vid Lundsholm i Ölme den 16 september.

– Vi tror att dokumentationen vi tagit fram borde intressera alla värmlänningar. För hur vi än vrider och vänder på frågan är skogen den definitiva basen för vårt välstånd, säger Bengt Algotsson.

Vid träffarna i Klässbol och Ölme kommer också framtidsfrågorna för skogen att diskuteras. På plats finns bland annat Maria Hollander, vd för Paper Province, som kommer att redovisa nya intressanta projekt inom den svenska skogsindustrin. Arrangörer är Mellanskog.