2017-05-10 06:00

2017-05-10 06:00

Just nu – högkonjunktur för branschen

VÄRMLAND: Sveriges åkare fyller 100 år

För 100 år sedan samlade häståkaren Anton W Andersson åkare från hela landet för att starta upp den första riksorganisationen för åkare, det som i dag är Sveriges Åkeriföretag.

– Först 18 år därefter startades den regionala föreningen i Värmland. I dag är 220 åkeriföretag med i Sveriges Åkeriföretag Värmland, men tyvärr är det alltför många som står utanför gemenskapen, säger Thomas Broström, regionchef i Värmland.

De som står utanför, säkert över 100 åkare, har olika skäl för att inte vara med i föreningen. Några svartåkare finns det inte längre i Värmland. Däremot är det en stenhård konkurrens från de utländska åkeriföretagen.

– Som lägst kanske de lägger sig 25 procent under den taxa de svenska åkerierna vant sig vid. Det är inte konkurrens på lika villkor, säger Johan Lennartsson, Värmlands Industritransporter.

Inklusive ägarna sysselsätter medlemsföretagen 1 500 personer. Totalt förfogar åkerierna över 700 lastbilar.

Konkurrensen

Thomas Broström berättar att svenska chaufförer dagligen kontaktar regionen för att påtala problem med de utländska åkerierna. Det vill säga att många bryter mot de svenska bestämmelserna.

– Eftersom polisen inte kontrollerar tung trafik i den utsträckning vi skulle önska kan de utländska åkerierna åka riskfritt mellan klockan 22 på kvällen till 07 på morgonen. Då är det nästan inga kontroller.

Åke Johansson, Åkes Fjärr- och lokaltransport, Molkom, har sedan mitten av 1950-talet varit aktiv i branschen.

– Vilken utveckling vi har varit med om. Transportflödena är i dag enorma och ett transportuppdrag som vi utförde på 1950-talet och som kanske tog tre-fyra timmar, tar i dag en timme.

Lönsamheten

I dag har åkerierna en branschmarginal på cirka tre procent. Ungefär vad byggbranschen kan uppvisa.

– Lönsamheten kunde vara bättre. Samtidigt är konjunkturen i dagsläget mycket bra. Vi kan faktiskt tala om högkonjunktur. Något som förhoppningsvis håller i sig ytterligare minst ett år, säger Thomas Broström.

Det finns statistik på vad åkarna i Värmland transporterar. 1943 var det främst ved till hushåll, massaved och timmer till skogsindustrin samt träkol. Tillsammans utgjorde detta 50 procent av de totala transporterna. Dryga tio procent var mjölktransporter.

– I dag är skogs- och träsidan också ganska stor. Anläggningssidan har växt kraftigt.

Stora kostnader

Att köpa en lastbil 1960 kostade kanske 30 000 kronor. 1980 kostade en lastbil 200 000 kronor. 2000 ökade kostnaden till runt en miljon kronor och i år kostar en modern lastbil cirka två miljoner kronor.

– De flesta åkeriägarna köper lastbilarna på avbetalning, säger Kenneth Billinger, Värmlands Motor.

När lastbilarna byts ut hamnar de längre söderut i Europa, för vidare transport till Sydamerika och Asien.

– Det skulle inte förvåna mig om en av våra uttjänta lastbilar i dag transporterar gods i Bolivia eller i Brasilien, säger Åke Johansson.

Flera problem

Branschen har flera problem. Bristen på chaufförer är uttalad och det är faktiskt en mindre brist på tippbilar.

Kilometerskatten blev det ingenting av, men än är faran inte över.

– Vi tror att regeringen sitter och filar på ett annat förslag, säger Thomas Broström.

– Först 18 år därefter startades den regionala föreningen i Värmland. I dag är 220 åkeriföretag med i Sveriges Åkeriföretag Värmland, men tyvärr är det alltför många som står utanför gemenskapen, säger Thomas Broström, regionchef i Värmland.

De som står utanför, säkert över 100 åkare, har olika skäl för att inte vara med i föreningen. Några svartåkare finns det inte längre i Värmland. Däremot är det en stenhård konkurrens från de utländska åkeriföretagen.

– Som lägst kanske de lägger sig 25 procent under den taxa de svenska åkerierna vant sig vid. Det är inte konkurrens på lika villkor, säger Johan Lennartsson, Värmlands Industritransporter.

Inklusive ägarna sysselsätter medlemsföretagen 1 500 personer. Totalt förfogar åkerierna över 700 lastbilar.

Konkurrensen

Thomas Broström berättar att svenska chaufförer dagligen kontaktar regionen för att påtala problem med de utländska åkerierna. Det vill säga att många bryter mot de svenska bestämmelserna.

– Eftersom polisen inte kontrollerar tung trafik i den utsträckning vi skulle önska kan de utländska åkerierna åka riskfritt mellan klockan 22 på kvällen till 07 på morgonen. Då är det nästan inga kontroller.

Åke Johansson, Åkes Fjärr- och lokaltransport, Molkom, har sedan mitten av 1950-talet varit aktiv i branschen.

– Vilken utveckling vi har varit med om. Transportflödena är i dag enorma och ett transportuppdrag som vi utförde på 1950-talet och som kanske tog tre-fyra timmar, tar i dag en timme.

Lönsamheten

I dag har åkerierna en branschmarginal på cirka tre procent. Ungefär vad byggbranschen kan uppvisa.

– Lönsamheten kunde vara bättre. Samtidigt är konjunkturen i dagsläget mycket bra. Vi kan faktiskt tala om högkonjunktur. Något som förhoppningsvis håller i sig ytterligare minst ett år, säger Thomas Broström.

Det finns statistik på vad åkarna i Värmland transporterar. 1943 var det främst ved till hushåll, massaved och timmer till skogsindustrin samt träkol. Tillsammans utgjorde detta 50 procent av de totala transporterna. Dryga tio procent var mjölktransporter.

– I dag är skogs- och träsidan också ganska stor. Anläggningssidan har växt kraftigt.

Stora kostnader

Att köpa en lastbil 1960 kostade kanske 30 000 kronor. 1980 kostade en lastbil 200 000 kronor. 2000 ökade kostnaden till runt en miljon kronor och i år kostar en modern lastbil cirka två miljoner kronor.

– De flesta åkeriägarna köper lastbilarna på avbetalning, säger Kenneth Billinger, Värmlands Motor.

När lastbilarna byts ut hamnar de längre söderut i Europa, för vidare transport till Sydamerika och Asien.

– Det skulle inte förvåna mig om en av våra uttjänta lastbilar i dag transporterar gods i Bolivia eller i Brasilien, säger Åke Johansson.

Flera problem

Branschen har flera problem. Bristen på chaufförer är uttalad och det är faktiskt en mindre brist på tippbilar.

Kilometerskatten blev det ingenting av, men än är faran inte över.

– Vi tror att regeringen sitter och filar på ett annat förslag, säger Thomas Broström.