2017-03-01 06:00

2017-03-01 06:00

Budskap som överlever

KRÖNIKA: PER KRISTENSSON

Donald Trump häver ur sig osanningar om Sverige och många i USA tror på honom. Kjell A Nordström föreläste och talade illa om Värmland och fick massor av uppmärksamhet för sitt budskap.

Alla har vi upplevt budskap som har haft en stark förmåga att överleva. Två exempel som jag själv minns från uppväxten är att kinesiska muren syns från månen samt att man inte får bada förrän 30 minuter efter man fikat (eftersom man kan få kramp). Hur kan det komma sig att felaktiga budskap kan överleva i en tid där korrekt information inte ens når fram?

En viktig anledning är naturligtvis statusen hos källan, om det är en president eller en forskare som uttalar sig har vi en benägenhet att tro på det som sägs, men vilka andra förklaringar finns?

I en studie fick deltagare ta del av ett fall där ett sjuårigt barn eventuellt behövde tvångsomhändertas av myndigheter. Deltagarna fick läsa om mamman och hennes lämplighet som vårdnadshavare. I den ena gruppen fick deltagare läsa om henne på ett detaljerat och målande sätt medan den andra gruppen endast fick saklig information. Till exempel fick den detaljerade gruppen läsa att barnet hade en Star Wars-tandborste medan den andra endast fick reda på att barnet hade tandborste. Den detaljerade informationen innehöll ingen ny information utan adderade bara en målande beskrivning.

Hur bedömdes då lämpligheten hos modern? 48 timmar efter att deltagarna fått informationen fick de i uppgift att fatta beslut och det visade sig att deltagare som fått en målande beskrivning var mer positiva i sin hållning än de som fått saklig information. De som fått den sakliga informationen hade ett mer diffust intryck av mammans lämplighet.

Så vill du att ett budskap ska överleva – klä det i målande och detaljerade termer! Värmland är en skräpyta, är ett exempel på detta. Värmland avbefolkas, hade knappast fått samma uppmärksamhet. Jag gissar att den förälder som hittade på att man inte fick bada förrän 30 minuter efter fikat helt enkelt ville ta sig en lur på stranden och slippa hålla koll på ungarna. Det fiffiga med ett sådant målande budskap är att det lever länge.

Per Kristensson är professor och föreståndare vid Centrum för Tjänsteforskning, Karlstads universitet

Donald Trump häver ur sig osanningar om Sverige och många i USA tror på honom. Kjell A Nordström föreläste och talade illa om Värmland och fick massor av uppmärksamhet för sitt budskap.

Alla har vi upplevt budskap som har haft en stark förmåga att överleva. Två exempel som jag själv minns från uppväxten är att kinesiska muren syns från månen samt att man inte får bada förrän 30 minuter efter man fikat (eftersom man kan få kramp). Hur kan det komma sig att felaktiga budskap kan överleva i en tid där korrekt information inte ens når fram?

En viktig anledning är naturligtvis statusen hos källan, om det är en president eller en forskare som uttalar sig har vi en benägenhet att tro på det som sägs, men vilka andra förklaringar finns?

I en studie fick deltagare ta del av ett fall där ett sjuårigt barn eventuellt behövde tvångsomhändertas av myndigheter. Deltagarna fick läsa om mamman och hennes lämplighet som vårdnadshavare. I den ena gruppen fick deltagare läsa om henne på ett detaljerat och målande sätt medan den andra gruppen endast fick saklig information. Till exempel fick den detaljerade gruppen läsa att barnet hade en Star Wars-tandborste medan den andra endast fick reda på att barnet hade tandborste. Den detaljerade informationen innehöll ingen ny information utan adderade bara en målande beskrivning.

Hur bedömdes då lämpligheten hos modern? 48 timmar efter att deltagarna fått informationen fick de i uppgift att fatta beslut och det visade sig att deltagare som fått en målande beskrivning var mer positiva i sin hållning än de som fått saklig information. De som fått den sakliga informationen hade ett mer diffust intryck av mammans lämplighet.

Så vill du att ett budskap ska överleva – klä det i målande och detaljerade termer! Värmland är en skräpyta, är ett exempel på detta. Värmland avbefolkas, hade knappast fått samma uppmärksamhet. Jag gissar att den förälder som hittade på att man inte fick bada förrän 30 minuter efter fikat helt enkelt ville ta sig en lur på stranden och slippa hålla koll på ungarna. Det fiffiga med ett sådant målande budskap är att det lever länge.

Per Kristensson är professor och föreståndare vid Centrum för Tjänsteforskning, Karlstads universitet