2017-01-25 06:00

2017-01-25 07:29

Mycket att tänka på vid skilsmässor

AE-KRÖNIKA

Vart fjärde barn i Sverige har i dag föräldrar som inte längre lever ihop. Sedan 1970-talet har andelen ökat från 15 till 25 procent.

2015 gifte sig 53 000 svenska par och 24 900 skilde sig, enligt SCB:s statistik. Siffrorna har legat ganska konstanta under de senaste fem åren.

I jämförelse med 1970-talen har den ekonomiska situationen förändrats. I de fall barnen då bodde hos mamman var hon ofta höginkomsttagare. Nu är det vanligare att mamman är låginkomsttagare.

Skilsmässorna är vanligast i unga år. Andra riskfaktorer för skilsmässa är låg utbildningsnivå eller stor skillnad i utbildningsnivå. Även i förhållanden där pappan inte tar ut föräldraledighet ökar risken för separation.

Tidigare var skilsmässor ett storstadsfenomen. Så är inte längre fallet även om Stockholms kommun ligger i topp i statistiken, 30 procent över rikssnittet. I Jönköpings län är man minst benägna att skilja sig. Där ligger man lika långt under snittet.

Separationer smärtar och kan skapa både social och ekonomisk otrygghet.

Förutom de känslomässiga aspekterna finns det flera praktiska och ekonomiska frågor att fundera över när man går skilda vägar.

Sara Hjalmarsdotter Gund tar i sin juridiska spalt i Arbete & Ekonomi upp frågor om skilsmässor och hur de påverkar vår ekonomi. Skilsmässor är temat för Fråga juristen i det här och nästa nummer av bilagan. Skriv gärna till Sara om du har något du undrar över som knyter an till familjerättsliga frågor.

Värmland är känt för sina bruk och patroner. Blombacka var inte det största bruket men är nu väl omskrivet i en nyligen utkommen bok.

Roland Hedström har dokumenterat bruket vars tid sträckte sig under ett sekel fram till 1990.

NWT:s kulturredaktör Mats Dahlberg följde med Roland på en vandring i det gamla bruket, som minner om en tid då stållinor till tv-master var en av storsäljarna.

Flyger du och far mycket? Hur miljövänligt är det? En framtid skymtar ändå där flyget tar ett större ansvar för miljön. Det har så smått börjat användas biobränsle i flygmaskinerna.

Och snart kanske det också tankas med skoglig råvara från Värmland.

Det låter som en bra miljöinvestering.

Läs reportagen som Jonny Ohlsson gjort om tillväxtmöjligheterna inom skogens bioekonomi.

2015 gifte sig 53 000 svenska par och 24 900 skilde sig, enligt SCB:s statistik. Siffrorna har legat ganska konstanta under de senaste fem åren.

I jämförelse med 1970-talen har den ekonomiska situationen förändrats. I de fall barnen då bodde hos mamman var hon ofta höginkomsttagare. Nu är det vanligare att mamman är låginkomsttagare.

Skilsmässorna är vanligast i unga år. Andra riskfaktorer för skilsmässa är låg utbildningsnivå eller stor skillnad i utbildningsnivå. Även i förhållanden där pappan inte tar ut föräldraledighet ökar risken för separation.

Tidigare var skilsmässor ett storstadsfenomen. Så är inte längre fallet även om Stockholms kommun ligger i topp i statistiken, 30 procent över rikssnittet. I Jönköpings län är man minst benägna att skilja sig. Där ligger man lika långt under snittet.

Separationer smärtar och kan skapa både social och ekonomisk otrygghet.

Förutom de känslomässiga aspekterna finns det flera praktiska och ekonomiska frågor att fundera över när man går skilda vägar.

Sara Hjalmarsdotter Gund tar i sin juridiska spalt i Arbete & Ekonomi upp frågor om skilsmässor och hur de påverkar vår ekonomi. Skilsmässor är temat för Fråga juristen i det här och nästa nummer av bilagan. Skriv gärna till Sara om du har något du undrar över som knyter an till familjerättsliga frågor.

Värmland är känt för sina bruk och patroner. Blombacka var inte det största bruket men är nu väl omskrivet i en nyligen utkommen bok.

Roland Hedström har dokumenterat bruket vars tid sträckte sig under ett sekel fram till 1990.

NWT:s kulturredaktör Mats Dahlberg följde med Roland på en vandring i det gamla bruket, som minner om en tid då stållinor till tv-master var en av storsäljarna.

Flyger du och far mycket? Hur miljövänligt är det? En framtid skymtar ändå där flyget tar ett större ansvar för miljön. Det har så smått börjat användas biobränsle i flygmaskinerna.

Och snart kanske det också tankas med skoglig råvara från Värmland.

Det låter som en bra miljöinvestering.

Läs reportagen som Jonny Ohlsson gjort om tillväxtmöjligheterna inom skogens bioekonomi.