2016-09-21 06:00

2016-09-21 06:00

Osäkerhet trots stabila rapporter

DINA PENGAR: Henrik Moberg

Ekonomer diskonterar kanske för snabbt negativa händelser i sina prognoser. Två månader efter Brexit har Europas ekonomi utvecklats betydligt bättre än väntat, liksom Storbritanniens, dock med en hel del negativa förtecken. Men två månader är en kort mätperiod. Osäkerheten kommer därför att bestå under hösten.

Brexit resulterade i ett globalt, räntefall. Nedgången är bestående, trots god inkommande makrostatistik. För svensk del innebär det att statsräntor upp till nio års löptid nu ger en negativ ränta. Man får tillbaka mindre än man lånar ut! Utvecklingen är likartad i de flesta europeiska länder. Riskfri positiv avkastning är nu svår att uppnå.

Svenska och europeiska börser befann sig dagarna efter Brexit i fritt fall. Men redan ett par veckor efter Brexit hade kurserna till stor del återhämtat sig. Hur kunde marknaden återhämta sig så fort på så kort tid? En viktig förklaring är nog ränteutvecklingen. Kursfallen för aktier innebar att direktavkastningen blev rekordhög. Den fundamentala värderingen blev helt enkelt attraktiv, i synnerhet i förhållande till ränteutvecklingen. Rapporter och bättre makrostatistik från Europa gav också stöd till högre kurser.

Rapportperioden för kvartal två på Stockholmsbörsen kan, vid en första blick, sammanfattas som odramatiskt med resultat i linje eller något bättre än väntat. Men den innebar ett efterlängtat positivt trendbrott. Rapporterna för kvartal ett signalerade att botten i konjunkturen var nådd. Rapporterna för kvartal två bekräftade att så var fallet. Eftersom vinsterna var högre än i kvartal ett har nu en trendmässig resultatförbättring påbörjats, efter flera kvartal av fallande vinster.

Kassaflödena var starka och utsikterna för kvartal tre oförändrade. Utdelningsprognosen på strax under 4% för 2016 har därför ökat i sannolikhet, vilket är extra viktigt när många räntepapper ger negativ avkastning. 70 procent av en akties långsiktiga värde kommer nämligen från utdelningen.

Faktum är att de närmaste två-tre kvartalen ser, ur svensk börssynpunkt, ljusa ut när man jämför med förra året. Vinsterna förväntas öka kvartalsvis och vara högre än ett år tillbaka genom kombinationen av lägre kostnader, högre produktionstakt och svagare svensk krona. Bolagen möter samtidigt lätta jämförelsetal eftersom konjunkturnedgången inleddes 2015. Men så länge den underliggande efterfrågan inte förbättras är förbättringen matematisk och kommer senast att plana ut i kvartal två 2016.

Konjunkturutvecklingen kommer därför åter vara i fokus under hösten. Bilden är splittrad. Ovanpå detta kan läggas det amerikanska valet i november, där utgången förblir oviss. Det finns sålunda en mängd osäkerhetsfaktorer som marknaderna måste hantera under hösten. Det innebär att vi fortsätter att ha försiktig hållning till risk. Vi rekommenderar därför en fortsatt en neutral fördelning mellan aktier och räntor.

***

Under vinjetten Dina Pengar ger företrädare för sex värmländska banker aktuella privatekonomiska tips.

Rådgivarna är: Anders Olsson, Länsförsäkringar Värmland, Kristina Frid, Nordea, Anders Paulsson, Swedbank, Ulrik Wedelin, Handelsbanken, Henrik Moberg, Danske Bank och Jens Magnusson, SEB.

 

 

Brexit resulterade i ett globalt, räntefall. Nedgången är bestående, trots god inkommande makrostatistik. För svensk del innebär det att statsräntor upp till nio års löptid nu ger en negativ ränta. Man får tillbaka mindre än man lånar ut! Utvecklingen är likartad i de flesta europeiska länder. Riskfri positiv avkastning är nu svår att uppnå.

Svenska och europeiska börser befann sig dagarna efter Brexit i fritt fall. Men redan ett par veckor efter Brexit hade kurserna till stor del återhämtat sig. Hur kunde marknaden återhämta sig så fort på så kort tid? En viktig förklaring är nog ränteutvecklingen. Kursfallen för aktier innebar att direktavkastningen blev rekordhög. Den fundamentala värderingen blev helt enkelt attraktiv, i synnerhet i förhållande till ränteutvecklingen. Rapporter och bättre makrostatistik från Europa gav också stöd till högre kurser.

Rapportperioden för kvartal två på Stockholmsbörsen kan, vid en första blick, sammanfattas som odramatiskt med resultat i linje eller något bättre än väntat. Men den innebar ett efterlängtat positivt trendbrott. Rapporterna för kvartal ett signalerade att botten i konjunkturen var nådd. Rapporterna för kvartal två bekräftade att så var fallet. Eftersom vinsterna var högre än i kvartal ett har nu en trendmässig resultatförbättring påbörjats, efter flera kvartal av fallande vinster.

Kassaflödena var starka och utsikterna för kvartal tre oförändrade. Utdelningsprognosen på strax under 4% för 2016 har därför ökat i sannolikhet, vilket är extra viktigt när många räntepapper ger negativ avkastning. 70 procent av en akties långsiktiga värde kommer nämligen från utdelningen.

Faktum är att de närmaste två-tre kvartalen ser, ur svensk börssynpunkt, ljusa ut när man jämför med förra året. Vinsterna förväntas öka kvartalsvis och vara högre än ett år tillbaka genom kombinationen av lägre kostnader, högre produktionstakt och svagare svensk krona. Bolagen möter samtidigt lätta jämförelsetal eftersom konjunkturnedgången inleddes 2015. Men så länge den underliggande efterfrågan inte förbättras är förbättringen matematisk och kommer senast att plana ut i kvartal två 2016.

Konjunkturutvecklingen kommer därför åter vara i fokus under hösten. Bilden är splittrad. Ovanpå detta kan läggas det amerikanska valet i november, där utgången förblir oviss. Det finns sålunda en mängd osäkerhetsfaktorer som marknaderna måste hantera under hösten. Det innebär att vi fortsätter att ha försiktig hållning till risk. Vi rekommenderar därför en fortsatt en neutral fördelning mellan aktier och räntor.

***

Under vinjetten Dina Pengar ger företrädare för sex värmländska banker aktuella privatekonomiska tips.

Rådgivarna är: Anders Olsson, Länsförsäkringar Värmland, Kristina Frid, Nordea, Anders Paulsson, Swedbank, Ulrik Wedelin, Handelsbanken, Henrik Moberg, Danske Bank och Jens Magnusson, SEB.