2016-08-31 08:04

2016-08-31 08:04

Banken måste ställa frågor om dina pengar

EKONOMI: Misstänkta transaktioner kan tyda på penningtvätt eller finansiering av terrorism

Sedan penningtvättslagen infördes 2014 kan du få fler frågor från banken kring dina transaktioner. Flera banker har fått höga böter för att inte ha stenkoll på sina kunder.

En läsare har hört av sig till NWT och rasat efter att ha försökt betala av ett lån.

– Jag skulle föra över pengar från en bank till en annan, men de undrade var pengarna kom från. Det tycker inte jag att de har med att göra. Jag förstår inte tanken med att fråga så mycket, säger läsaren som vill vara anonym.

Anledningen till att bankerna frågar var pengarna kommer från beror bland annat på den nya penningtvättslagen från 2014. Enligt den får inte banken utföra transaktioner utan att känna till kundens syfte. Om syftet är oklart måste banken hämta in mer information. Klarnar inte syftet efter det så får banken inte utföra den önskade tjänsten. Om penningtvättslagen inte följs kan banken drabbas av sanktioner från Finansinspektionen som är tillsynsmyndighet.

– Företagen måste känna sin kund och identifiera avvikelser, exempelvis ovanligt stora eller av andra orsaker misstänkta transaktioner som avviker från det normala som kan tyda på penningtvätt eller finansiering av terrorism, säger Erik Sjöholm, chef för penningtvättsenheten på Finansinspektionen.

Förra året fick Nordea betala 50 miljoner kronor och Handelsbanken 35 miljoner kronor i sanktionsavgift då Finansinspektionen upptäckt grova överträdelser.

– Dessa banker hade exempelvis inte informationen om sina kunder som man ska ha och hade gjort bristande riskbedömningar av kunderna, säger Erik Sjöholm.

– Generellt lägger storbankerna ner mycket resurser på det här. Många andra finansiella aktörer, exempelvis små valutaväxlingskontor, är många fler och där tror vi att det finns en kunskapsbrist om regelverket, fortsätter han.

Finanspolisen tar som enda aktör inom polisen emot rapportering om misstänkta transaktioner avseende penningtvätt eller finansiering av terrorism. Sedan 2011 har antalet rapporter varken ökat eller minskat. Däremot har kvaliteten och substansen i rapporterna hela tiden ökat, enligt Angelica Wallmark som är sektionschef på Finanspolissektionen.

– De flesta rapporterna kommer från storstadslänen. En väldigt liten del kommer från övriga län. Från Värmland kommer det inte speciellt många, mindre än tio per år. Under 2015 gjorde vi inte någon brottsanmälan om penningtvättsbrott direkt till åklagare i Värmland, säger hon.

En läsare har hört av sig till NWT och rasat efter att ha försökt betala av ett lån.

– Jag skulle föra över pengar från en bank till en annan, men de undrade var pengarna kom från. Det tycker inte jag att de har med att göra. Jag förstår inte tanken med att fråga så mycket, säger läsaren som vill vara anonym.

Anledningen till att bankerna frågar var pengarna kommer från beror bland annat på den nya penningtvättslagen från 2014. Enligt den får inte banken utföra transaktioner utan att känna till kundens syfte. Om syftet är oklart måste banken hämta in mer information. Klarnar inte syftet efter det så får banken inte utföra den önskade tjänsten. Om penningtvättslagen inte följs kan banken drabbas av sanktioner från Finansinspektionen som är tillsynsmyndighet.

– Företagen måste känna sin kund och identifiera avvikelser, exempelvis ovanligt stora eller av andra orsaker misstänkta transaktioner som avviker från det normala som kan tyda på penningtvätt eller finansiering av terrorism, säger Erik Sjöholm, chef för penningtvättsenheten på Finansinspektionen.

Förra året fick Nordea betala 50 miljoner kronor och Handelsbanken 35 miljoner kronor i sanktionsavgift då Finansinspektionen upptäckt grova överträdelser.

– Dessa banker hade exempelvis inte informationen om sina kunder som man ska ha och hade gjort bristande riskbedömningar av kunderna, säger Erik Sjöholm.

– Generellt lägger storbankerna ner mycket resurser på det här. Många andra finansiella aktörer, exempelvis små valutaväxlingskontor, är många fler och där tror vi att det finns en kunskapsbrist om regelverket, fortsätter han.

Finanspolisen tar som enda aktör inom polisen emot rapportering om misstänkta transaktioner avseende penningtvätt eller finansiering av terrorism. Sedan 2011 har antalet rapporter varken ökat eller minskat. Däremot har kvaliteten och substansen i rapporterna hela tiden ökat, enligt Angelica Wallmark som är sektionschef på Finanspolissektionen.

– De flesta rapporterna kommer från storstadslänen. En väldigt liten del kommer från övriga län. Från Värmland kommer det inte speciellt många, mindre än tio per år. Under 2015 gjorde vi inte någon brottsanmälan om penningtvättsbrott direkt till åklagare i Värmland, säger hon.

Penningtvätt

Ett sätt att föra pengar från brottslig verksamhet som narkotikabrott, rån eller bedrägeri in i det finansiella systemet och ”tvätta dem rena”. Syftet är att dölja pengarnas ursprung. Ett vanligt sätt att tvätta pengar är att köpa dyrbara saker kontant som sedan registreras på en mellanhand som säljer varorna vidare. På det sättet förs de ”svarta” pengarna in i det finansiella systemet och kan användas utan att de kan spåras till brottslingen.

Källa: Ekobrottsmyndigheten

Rapporterade fall

Antalet rapporter till Finanspolisen om misstänkta transaktioner avseende penningtvätt eller finansiering av terrorism:

2015 10 170 rapporter

2014 9 183 rapporter

2013 11 185 rapporter

2012 9 436 rapporter

2011 11 410 rapporter

Källa: Finanspolisen