2016-08-09 12:04

2016-08-09 12:04

Inte lika svårt få hyreskontrakt

BOSTAD: "Inget samband mellan hyreskrav och betalningsvilja"

Flera bostadsbolag sänker kravet på att hyresgästernas måste ha en viss lön för att få ett kontrakt. I Karlstad finns krav på existensminimum efter att hyran är betald.

En rad kommunala bostadsbolag i landet har börjat sänka kravet om en viss månadslön för att kunna få hyreskontrakt. Malmö och Stockholms allmännytta ställer i dag lägre krav medan Göteborgs kommun helt har övergett kravet om att ha en viss inkomst.

– Våra hyresgäster ska ha kvar ett existensminimum, vilket innebär knappt 4 700 kronor för en ensamstående, när hyran är betald. Går man under existensminimum är det ett minerat fält. Då kan vad som helst hända, säger Mats Hedlund, koordinator på det kommunala bostadsbolaget KBAB i Karlstad.

Överväger ni att ta bort inkomstkraven helt?

– Nej, det är ingenting vi reflekterat över. Flera större bolag har haft inkomstkrav på tre gånger månadshyran. Då är det hängslen och livrem från fastighetsbolaget. Har man höga krav från början kan man behöva sänka dem.

Har inte hyresgästerna ett eget ansvar för vilken hyra de klarar av?

– Det blir svårt. Har man väl fått ett hyresavtal så styr jordabalken och hyreslagen. I sämsta fall har vi haft hyresgäster som bott i lägenheten och inte betalat hyra och inte blivit vräkta på ett och ett halvt år. Hyresrätten är väldigt stark. Man gör folk en otjänst om man låter dem hyra en lägenhet de inte har råd med. Det kan innebära en personlig tragedi, säger Mats Hedlund.

Bostadsforskaren Fredrik Grander menar att inkomstkraven har lett till en stigmatisering av människor och gjort livet tuffare och osäkrare för personer som redan har en svag ställning på bostadsmarknaden. Att allmännyttan börjar lätta på reglerna är en trend sedan ett par år.

– Det finns inget samband mellan hyreskrav och betalningsvilja och det har bolagen börjat inse. Hyresgäster i dag är så pass måna om sina kontrakt, att de vill absolut inte bli av med det, säger Fredrik Grander.

Det är fortfarande en majoritet av allmännyttan som ställer krav om inkomst. Det visade en granskning i våras av tidningen Hem och hyra. Förutom att bolagen ställt specifika krav om inkomst har många inte räknat in olika bidrag som del av inkomsten. Det har inneburit att många nekats kontrakt därför att de har försörjningsstöd eller bostadsbidrag. Även i vissa kommuner där reglerna setts över, ligger det kravet fortfarande kvar, vilket Fredrik Grander är mycket kritisk till.

– Det är en diskriminering mot människor med låga inkomster, eller ensamstående kvinnor, som det ofta handlar om. Vi har en modell som bygger på en allmännytta, men i själva verket stänger den ute ganska många, säger han.

En rad kommunala bostadsbolag i landet har börjat sänka kravet om en viss månadslön för att kunna få hyreskontrakt. Malmö och Stockholms allmännytta ställer i dag lägre krav medan Göteborgs kommun helt har övergett kravet om att ha en viss inkomst.

– Våra hyresgäster ska ha kvar ett existensminimum, vilket innebär knappt 4 700 kronor för en ensamstående, när hyran är betald. Går man under existensminimum är det ett minerat fält. Då kan vad som helst hända, säger Mats Hedlund, koordinator på det kommunala bostadsbolaget KBAB i Karlstad.

Överväger ni att ta bort inkomstkraven helt?

– Nej, det är ingenting vi reflekterat över. Flera större bolag har haft inkomstkrav på tre gånger månadshyran. Då är det hängslen och livrem från fastighetsbolaget. Har man höga krav från början kan man behöva sänka dem.

Har inte hyresgästerna ett eget ansvar för vilken hyra de klarar av?

– Det blir svårt. Har man väl fått ett hyresavtal så styr jordabalken och hyreslagen. I sämsta fall har vi haft hyresgäster som bott i lägenheten och inte betalat hyra och inte blivit vräkta på ett och ett halvt år. Hyresrätten är väldigt stark. Man gör folk en otjänst om man låter dem hyra en lägenhet de inte har råd med. Det kan innebära en personlig tragedi, säger Mats Hedlund.

Bostadsforskaren Fredrik Grander menar att inkomstkraven har lett till en stigmatisering av människor och gjort livet tuffare och osäkrare för personer som redan har en svag ställning på bostadsmarknaden. Att allmännyttan börjar lätta på reglerna är en trend sedan ett par år.

– Det finns inget samband mellan hyreskrav och betalningsvilja och det har bolagen börjat inse. Hyresgäster i dag är så pass måna om sina kontrakt, att de vill absolut inte bli av med det, säger Fredrik Grander.

Det är fortfarande en majoritet av allmännyttan som ställer krav om inkomst. Det visade en granskning i våras av tidningen Hem och hyra. Förutom att bolagen ställt specifika krav om inkomst har många inte räknat in olika bidrag som del av inkomsten. Det har inneburit att många nekats kontrakt därför att de har försörjningsstöd eller bostadsbidrag. Även i vissa kommuner där reglerna setts över, ligger det kravet fortfarande kvar, vilket Fredrik Grander är mycket kritisk till.

– Det är en diskriminering mot människor med låga inkomster, eller ensamstående kvinnor, som det ofta handlar om. Vi har en modell som bygger på en allmännytta, men i själva verket stänger den ute ganska många, säger han.

Krav för hyreskontrakt

99 procent av de samhällsnyttiga bostadsbolagen tar kreditupplysning.

64 procent begär intyg på inkomster.

57 procent begär referenser från tidigare hyresvärd.

34 procent säger nej till dem som har försörjningsstöd.

28 procent begär att du har en inkomst som är minst tre gånger större än hyran.

22 procent har inte några inkomstkrav alls.

Källa: Hem och hyra