2016-05-25 06:00

2016-05-25 06:00

Per Molin ilsknade till på styrelsemötet

DEGERFORS.: Det bäddade för nya investeringar vid järnverket

Per Molin var en av cheferna för Degerfors järnverk som i handling visade att han ville se en långsiktig utveckling med satsning på rostfri grovplåt. Vid ett styrelsemöte ilsknade han till över Uddeholm styrelses oförmåga att fatta det så viktiga beslutet för järnverket.

Han bad helt enkelt styrelsen att fara åt h-vete och körde i ren ilska från styrelsemötet i Göteborg tillbaka till Degerfors. Dåvarande vice VD i Uddeholm, Lennart Christoffersson, försökte få tag på Molin genom att ringa ett antal bensinstationer efter vägen mellan Göteborg och Degerfors. Reaktionen från Molin gav resultat. Styrelsen beslutade om investeringen och Degerfors järnverk var än en gång räddat.

Världsledande

Leif Rosén var under många år chef för Degerfors järnverk. I boken ” Bruket i Degerfors under 350 år”, hävdar han att bruket omvandlades till världens ledande tillverkare av rostfri plåt.

– Utvecklingen avstannar aldrig. Vi har i Degerfors vant oss vid att inget varar för evigt, men i Outokumpu har bruket fått en stark ägare. Företagets beslut 2010 om en investering på en miljard kronor visade att ägaren tror på bruket.

Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna. Outokumpu har som koncern betraktad redovisat stora förluster, men verksamheten i Degerfors redovisar hyfsade siffror. Nuvarande chefen Liam Bates tror på framgång, men han är oroad över de kinesiska stålverkens prisdumping på världsmarknaden.

Camitz startade

Det var George Camitz som 1660 startade hammarsmedjor vid Nedre och Övre Degerfors Bruk. Bägge bruken drevs av familjen Camitz.

Ölsboda bruk bildades och störste ägaren blev J.A. Wijkander. Snart anlades en masugn vid Nedre Degerfors. Smidet i Ölsboda bruk lades ned och flyttades till Degerfors. Bruket, som tillverkade stångjärn, knippjärn , spik, tackjärn och smältjärn, gjorde fina vinster under åren 1863-1867.

Men det blev stor dramatik då det 1868 uppdagades att J. A. Wijkander hade förfalskat växlar. Han dömdes till sex års straffarbete. Efter avtjänat straff emigrerade Wijkander till USA,

Eterhand fick bruken i Degerfors nya ägare och Degerfors AB bildades. Därefter har bruket och järnverket haft många chefer och ägare. I dag är det Outokumpu som äger Degerfors Järnverk.

Källor: Boken ”Bruket i Degerfors under 350 år” samt NWT Arkiv.

Han bad helt enkelt styrelsen att fara åt h-vete och körde i ren ilska från styrelsemötet i Göteborg tillbaka till Degerfors. Dåvarande vice VD i Uddeholm, Lennart Christoffersson, försökte få tag på Molin genom att ringa ett antal bensinstationer efter vägen mellan Göteborg och Degerfors. Reaktionen från Molin gav resultat. Styrelsen beslutade om investeringen och Degerfors järnverk var än en gång räddat.

Världsledande

Leif Rosén var under många år chef för Degerfors järnverk. I boken ” Bruket i Degerfors under 350 år”, hävdar han att bruket omvandlades till världens ledande tillverkare av rostfri plåt.

– Utvecklingen avstannar aldrig. Vi har i Degerfors vant oss vid att inget varar för evigt, men i Outokumpu har bruket fått en stark ägare. Företagets beslut 2010 om en investering på en miljard kronor visade att ägaren tror på bruket.

Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna. Outokumpu har som koncern betraktad redovisat stora förluster, men verksamheten i Degerfors redovisar hyfsade siffror. Nuvarande chefen Liam Bates tror på framgång, men han är oroad över de kinesiska stålverkens prisdumping på världsmarknaden.

Camitz startade

Det var George Camitz som 1660 startade hammarsmedjor vid Nedre och Övre Degerfors Bruk. Bägge bruken drevs av familjen Camitz.

Ölsboda bruk bildades och störste ägaren blev J.A. Wijkander. Snart anlades en masugn vid Nedre Degerfors. Smidet i Ölsboda bruk lades ned och flyttades till Degerfors. Bruket, som tillverkade stångjärn, knippjärn , spik, tackjärn och smältjärn, gjorde fina vinster under åren 1863-1867.

Men det blev stor dramatik då det 1868 uppdagades att J. A. Wijkander hade förfalskat växlar. Han dömdes till sex års straffarbete. Efter avtjänat straff emigrerade Wijkander till USA,

Eterhand fick bruken i Degerfors nya ägare och Degerfors AB bildades. Därefter har bruket och järnverket haft många chefer och ägare. I dag är det Outokumpu som äger Degerfors Järnverk.

Källor: Boken ”Bruket i Degerfors under 350 år” samt NWT Arkiv.