2016-02-24 06:00

2016-02-24 06:00

2015 - ett bra år för Vänerhamn

KARLSTAD. Goda möjligheter till ökade godsmängder

2015 blev ett hyfsat år för Vänerhamn. Mängden sjögods uppgick till 1,4 miljoner ton, vilket i princip är i nivå med 2014 års resultat. Vd, Göran Lidström, ser ljust på framtiden.

- Det finns flera faktorer som talar för en gynnsam utveckling för Vänersjöfarten. Inte minst EU:s klara direktiv om fördelarna med att utöka transporterna på de inre vattenvägarna har gett bärkraft till vår prognos.

Det är transportinfarkterna, främst i Tyskland, som gjort att EU lagt fram planen om att i större omfattning använda de inre vattenvägarna för godstransporter.

- Härhemma i Sverige kan vi se hur köerna på järnvägsbanorna ökar, men än så länge kanske vi inte kan tala om en infarkt. Sedan vill jag ha sagt att vi samarbetar brett med järnvägen och åkerinäringen. Det är ett måste rent logistiskt sett, säger Göran Lidström.

Annars är det lite si och så med konkurrensneutraliteten. Järnvägen är mest subventionerad. Sjöfarten får i princip bära sina egna kostnader.

Nya fartygstyper

Vid sidan av de stora rederierna, Ahlmarks och Thunbolagen, är det många mindre rederier som kanske bara äger ett fartyg som överväger att ge sig in i konkurrensen om sjögodset, ut och in, på Vänern.

Både Ahlmarks och Thunbolagen diskuterar införandet av nya effektiva fartyg, som skulle kunna sänka kostnaderna i Vänertrafiken. Det pågår samtal om att gå ännu längre och kanske skapa ett gemensamt dotterbolag.

Det är många faktorer som påverkar omfattningen av sjögodset, världskonjunktur, logistiken, politiska beslut, ägarefrågor i företagen, för att nu nämna några exempel.

- Man kan säga att Karlstads hamn fortfarande har den starkaste utvecklingen, men faktum är att Vänersborg kom riktigt starkt under fjolåret.

Nya produktområden

Intressant är hur nya produkttyper tagit Vänern i anspråk som transportled.

- En sådan produkt är betongelement från bland annat Baltikum.

Göran Lidström kommer in på slussfrågan i Trollhättan och brofrågan i Göteborg.

- Det är oerhört viktigt att vi får en långsiktig lösning av slussfrågan. Experter har dömt ut slussarna efter 2030, men just nu pågår det en fördjupad utredning som kan innebära att alternativet kortsiktigt blir att renovera slussarna. Den mera långsiktiga lösningen innebär en investering som skulle gå löst på cirka tre miljarder kronor. När det gäller brofrågan måste Göteborgs kommun lyssna på sjöfartsintressena.

Viktigt för Valmet

Man skall komma ihåg att det finns produkter, främst i Karlstadsregionen, som inte kan transporteras ut i världen på annat sätt än med fartyg. Yankee-cylindrarna från Valmet är ett sådant exempel. Där skulle hundratals jobb vara i fara om de inte hade möjligheten att nå västerhavet via Vänern, tillägger Göran Lidström.

Under årens lopp har frågan om en helt ny hamn i Karlstad diskuterats. Det är de bostadspolitiska frågorna som trycker på. Redan i dag har planerna på bostadsbyggande i området lagt beslag på stora delar av den så kallade Wermlandskajen.

- Jag är ändå nöjd med de utrymmen vi har. I år bygger vi ett nytt magasin och det mesta fungerar riktigt bra. En ny hamn skulle kosta hundratals miljoner kronor.

Positivt resultat

Vänerhamn är i dag arbetsgivare för både stuvare och kranförare i Karlstads hamn. Totalt har Vänerhamn 105 årsanställda i sina hamnar och omsättningen uppgår till 160 miljoner kronor. Resultat är positivt.

Säkerhetsarbetet i Karlstads hamn är omfattande.

- Det blev så efter terrorhandlingarna på Manhattan i USA. Vi har än så länge inte utsatts för några hot. Vi tror det är bra att det är stängsel runt hela hamnområdet. Tidigare kunde folk, även barnfamiljer, vandra rakt under kranarna med risk för allvarliga olyckor. Säkerhetsarbetet har alltså flera bra sidor.

 

Fakta Vänerhamn:

Vänerhamn ägs av kommunerna runt Vänern. Störst ägarandel har Karlstads kommun med 31 procent tätt följd av Lidköping, 20,3 procent och Kristinehamn, 17,5 procent. Företaget har anläggningar i Karlstad, Kristinhamn, Otterbäcken, Lidköping och Vänersborg. De har också verksamhet i Åmål, Gruvön, Hällekis och Trollhättan.

- Det finns flera faktorer som talar för en gynnsam utveckling för Vänersjöfarten. Inte minst EU:s klara direktiv om fördelarna med att utöka transporterna på de inre vattenvägarna har gett bärkraft till vår prognos.

Det är transportinfarkterna, främst i Tyskland, som gjort att EU lagt fram planen om att i större omfattning använda de inre vattenvägarna för godstransporter.

- Härhemma i Sverige kan vi se hur köerna på järnvägsbanorna ökar, men än så länge kanske vi inte kan tala om en infarkt. Sedan vill jag ha sagt att vi samarbetar brett med järnvägen och åkerinäringen. Det är ett måste rent logistiskt sett, säger Göran Lidström.

Annars är det lite si och så med konkurrensneutraliteten. Järnvägen är mest subventionerad. Sjöfarten får i princip bära sina egna kostnader.

Nya fartygstyper

Vid sidan av de stora rederierna, Ahlmarks och Thunbolagen, är det många mindre rederier som kanske bara äger ett fartyg som överväger att ge sig in i konkurrensen om sjögodset, ut och in, på Vänern.

Både Ahlmarks och Thunbolagen diskuterar införandet av nya effektiva fartyg, som skulle kunna sänka kostnaderna i Vänertrafiken. Det pågår samtal om att gå ännu längre och kanske skapa ett gemensamt dotterbolag.

Det är många faktorer som påverkar omfattningen av sjögodset, världskonjunktur, logistiken, politiska beslut, ägarefrågor i företagen, för att nu nämna några exempel.

- Man kan säga att Karlstads hamn fortfarande har den starkaste utvecklingen, men faktum är att Vänersborg kom riktigt starkt under fjolåret.

Nya produktområden

Intressant är hur nya produkttyper tagit Vänern i anspråk som transportled.

- En sådan produkt är betongelement från bland annat Baltikum.

Göran Lidström kommer in på slussfrågan i Trollhättan och brofrågan i Göteborg.

- Det är oerhört viktigt att vi får en långsiktig lösning av slussfrågan. Experter har dömt ut slussarna efter 2030, men just nu pågår det en fördjupad utredning som kan innebära att alternativet kortsiktigt blir att renovera slussarna. Den mera långsiktiga lösningen innebär en investering som skulle gå löst på cirka tre miljarder kronor. När det gäller brofrågan måste Göteborgs kommun lyssna på sjöfartsintressena.

Viktigt för Valmet

Man skall komma ihåg att det finns produkter, främst i Karlstadsregionen, som inte kan transporteras ut i världen på annat sätt än med fartyg. Yankee-cylindrarna från Valmet är ett sådant exempel. Där skulle hundratals jobb vara i fara om de inte hade möjligheten att nå västerhavet via Vänern, tillägger Göran Lidström.

Under årens lopp har frågan om en helt ny hamn i Karlstad diskuterats. Det är de bostadspolitiska frågorna som trycker på. Redan i dag har planerna på bostadsbyggande i området lagt beslag på stora delar av den så kallade Wermlandskajen.

- Jag är ändå nöjd med de utrymmen vi har. I år bygger vi ett nytt magasin och det mesta fungerar riktigt bra. En ny hamn skulle kosta hundratals miljoner kronor.

Positivt resultat

Vänerhamn är i dag arbetsgivare för både stuvare och kranförare i Karlstads hamn. Totalt har Vänerhamn 105 årsanställda i sina hamnar och omsättningen uppgår till 160 miljoner kronor. Resultat är positivt.

Säkerhetsarbetet i Karlstads hamn är omfattande.

- Det blev så efter terrorhandlingarna på Manhattan i USA. Vi har än så länge inte utsatts för några hot. Vi tror det är bra att det är stängsel runt hela hamnområdet. Tidigare kunde folk, även barnfamiljer, vandra rakt under kranarna med risk för allvarliga olyckor. Säkerhetsarbetet har alltså flera bra sidor.

 

Fakta Vänerhamn:

Vänerhamn ägs av kommunerna runt Vänern. Störst ägarandel har Karlstads kommun med 31 procent tätt följd av Lidköping, 20,3 procent och Kristinehamn, 17,5 procent. Företaget har anläggningar i Karlstad, Kristinhamn, Otterbäcken, Lidköping och Vänersborg. De har också verksamhet i Åmål, Gruvön, Hällekis och Trollhättan.