2016-02-08 18:42

2016-02-08 18:42

Här ska lignin bli till guld

BÄCKHAMMAR: Demoanläggningen går in i nästa fas

Nu ska ligninet på allvar bli det ”skogens gröna guld” det har pratats om i flera år.
Lignocity vid Bäckhammars bruk ska bli samlingsplatsen för företag som vill testa och – förhoppningsvis – kommersialisera sina idéer.

Lignin – en restprodukt från ved vid pappersmassatillverking – har länge intresserat svenska skogsindustriföretag. Tillsammans med forskare inom kemi och teknik har man lyckats förädla lignitet som i dag har flera användningsområden.

Grön el

Främst används det energirika ligninet för produktion av grön el vid pappersbruken, till exempel Bäckhammars bruk. Lignin kan också användas vid bestrykningar och som tillsats i lim och asfaltsemulsion, bland mycket annat.

Men många menar att man i dag bara utnyttjar en liten del av lignitets potential som mångsidig och miljövänlig råvara.

Prioriterat forskning

På demoanläggningen i Bäckhammars bruk har man de senaste åren dragit ner på produktion av lignin och i stället prioriterat forskning och utveckling. Nu går man in i nästa fas. Med ett projektbidrag på fem miljoner från statliga Vinnova och ett starkt stöd från bland andra företagsklustret Paper Province, Karlstads universitet och Kristinehamns kommun öppnar man nu en så kallad öppen testbädd.

Meningen är att företag ska kunna verka här och med hjälp av den teknik och det kunnande som finns på plats ta fram nya användningsområden för ligninet.

Konceptet går under namnet Lignocity.

Kan skala upp

– Här ska företag kunna komma med sina idéer och skala upp verksamheten, säger Per Tomani, Innventias projektledare för Lignocity.

– Vi vill skapa möjligheter till nya företagsetableringar, och bidra både till bioekonomin och regionens utveckling.

Vill ha ”en drös” företag

Erik Dahlén, innovationsrådgivare som jobbar tillsammans med Paper Province och Inova, är entusiastisk.

– Jag skulle vilja att det kommer en hel drös med startup-företag. Det här är det största som hänt på tio år eller mer i den här branschen, säger han.

Ligninets egenskaper gör att det bland annat kan användas för framställning av kolfiber – en icke-fossil sådan. Det kan därmed användas bland annat som byggmaterial i bilar. Både delar av karossen och batteriet kan därmed tillverkas av skogsråvara. Det finns också stora förhoppningar kring ligninet som bränsle, både för bilar och flyg.

18 partners

Stockholmsbaserade forskningsinstitutet Innventia har huvudansvaret för demoanläggningen vid Bäckhammars bruk. Sammanlagt 18 partners, både privata och offentliga, är delaktiga på olika sätt i projektet. Nordic Paper, som äger Bäckhammars bruk och därmed hela den tekniska infrastrukturen runt anläggningen är givetvis en stor och viktig partner.

Inte ensamma

Lignocity är inte ensamma om att forska på lignin. Men i kapplöpningen om att få det stora kommersiella genombrottet har projektet i Bäckhammar en betydande fördel: stödet runt omkring.

– Ingen annanstans finns det här stödet från företag, universitet och samhälle, säger Per Tomani.

– Det finns också ett grundkunnande och driv i regionen tack vare alla företag som finns inom skogsindustrin här sedan tidigare. Alla känner alla och det är lätt att få kontakt med rätt person. Det gör att allt går snabbare, säger Erik Dahlén.

Lignin – en restprodukt från ved vid pappersmassatillverking – har länge intresserat svenska skogsindustriföretag. Tillsammans med forskare inom kemi och teknik har man lyckats förädla lignitet som i dag har flera användningsområden.

Grön el

Främst används det energirika ligninet för produktion av grön el vid pappersbruken, till exempel Bäckhammars bruk. Lignin kan också användas vid bestrykningar och som tillsats i lim och asfaltsemulsion, bland mycket annat.

Men många menar att man i dag bara utnyttjar en liten del av lignitets potential som mångsidig och miljövänlig råvara.

Prioriterat forskning

På demoanläggningen i Bäckhammars bruk har man de senaste åren dragit ner på produktion av lignin och i stället prioriterat forskning och utveckling. Nu går man in i nästa fas. Med ett projektbidrag på fem miljoner från statliga Vinnova och ett starkt stöd från bland andra företagsklustret Paper Province, Karlstads universitet och Kristinehamns kommun öppnar man nu en så kallad öppen testbädd.

Meningen är att företag ska kunna verka här och med hjälp av den teknik och det kunnande som finns på plats ta fram nya användningsområden för ligninet.

Konceptet går under namnet Lignocity.

Kan skala upp

– Här ska företag kunna komma med sina idéer och skala upp verksamheten, säger Per Tomani, Innventias projektledare för Lignocity.

– Vi vill skapa möjligheter till nya företagsetableringar, och bidra både till bioekonomin och regionens utveckling.

Vill ha ”en drös” företag

Erik Dahlén, innovationsrådgivare som jobbar tillsammans med Paper Province och Inova, är entusiastisk.

– Jag skulle vilja att det kommer en hel drös med startup-företag. Det här är det största som hänt på tio år eller mer i den här branschen, säger han.

Ligninets egenskaper gör att det bland annat kan användas för framställning av kolfiber – en icke-fossil sådan. Det kan därmed användas bland annat som byggmaterial i bilar. Både delar av karossen och batteriet kan därmed tillverkas av skogsråvara. Det finns också stora förhoppningar kring ligninet som bränsle, både för bilar och flyg.

18 partners

Stockholmsbaserade forskningsinstitutet Innventia har huvudansvaret för demoanläggningen vid Bäckhammars bruk. Sammanlagt 18 partners, både privata och offentliga, är delaktiga på olika sätt i projektet. Nordic Paper, som äger Bäckhammars bruk och därmed hela den tekniska infrastrukturen runt anläggningen är givetvis en stor och viktig partner.

Inte ensamma

Lignocity är inte ensamma om att forska på lignin. Men i kapplöpningen om att få det stora kommersiella genombrottet har projektet i Bäckhammar en betydande fördel: stödet runt omkring.

– Ingen annanstans finns det här stödet från företag, universitet och samhälle, säger Per Tomani.

– Det finns också ett grundkunnande och driv i regionen tack vare alla företag som finns inom skogsindustrin här sedan tidigare. Alla känner alla och det är lätt att få kontakt med rätt person. Det gör att allt går snabbare, säger Erik Dahlén.