2016-02-01 06:00

2016-04-12 12:47

Stuvbutiken utan kollektivavtal

KARLSTAD: Efter mångårig konflikt

Sista mars i år upphör kollektivavtalet på Stuvbutiken i Karlstad. Samma dag lämnar företaget sin arbetsgivarorganisation.
– Jag har helt och hållet tappat förtroendet för facket, säger Göran Debäck som äger och driver företaget.

Stuvbutiken på Bromsgatan i Karlstad är ett minst sagt framgångsrikt företag, mest säljer man varor inom bygg- och inredningssektorn men också från helt andra områden. På hemsidan lyfter man just nu fram en kollektion med barnkläder.

När NWT träffar Göran Debäck på hans något provisoriska kontor håller han fram en grafik som visar hur företagets omsättning ökat år för år sedan starten 1989. 2015 nådde man 167 miljoner kronor, en ökning med 28 miljoner jämfört med året innan. Ökningen är lika stor som företagets hela omsättning så sent som 2002.

– Det är företagets anställda som har gjort det här möjligt, säger han. Om de anställda inte hade trivts hade det inte gått.

Ändå har det nästan mest handlat om konflikter med de anställdas fack när NWT och andra medier de senaste tre åren uppmärksammat Stuvbutiken.

Först blev det en konflikt när företaget varslade en anställd om uppsägning när man ansåg att personen inte kunde samarbeta med andra anställda. Konflikten tog oerhört mycket kraft och tid och slutade med att Stuvbutiken tvingades betala ett skadestånd på en kvarts miljon kronor.

– Facket krävde att Arbetsmiljöverket skulle stänga vårt företag så att 80 personer skulle bli arbetslösa trots att vi inte gjort något fel.

Nu handlar det om ett 20-tal ungrare och rumäner som från början anställdes i företaget Stuvbutiken fast med lägre lön än övriga nästan 100 anställda. Numera finns de inom ett annat företag inom samma ägarsfär och deras tjänster hyrs in till Stuvbutiken.

Ungrare kom

– För några år sedan kom några ungrare och frågade om vi kunde ordna jobb för dem under en period, berättar Göran Debäck. Så småningom kom det även rumäner.

– Jag sade som det var att de inte kunde få svenska avtalslöner eftersom de inte talade vare sig svenska eller engelska och därför inte kunde arbeta i butiken. Däremot kunde vi erbjuda lättare arbetsuppgifter som lagerhantering och uppackning.

Debäck säger att han frågade hur mycket de ville ha och att de då blev överens, båda parter var nöjda. De fick också i stor utsträckning själva bestämma hur mycket de skulle arbeta, när de ville resa hem och när de skulle komma tillbaka.

Så småningom började de undra om inte även flickvännen eller sonen eller någon annan släkting kunde få komma in. Och den ”ungerska gruppen”, som den kom att kallas, är nu ett 20-tal personer.

Gillar inte svarta löner

– Jag vill betona att alla som arbetar här får vita löner, säger Göran Debäck. Företaget betalar skatt, sociala avgifter och försäkringar enligt alla regler.

– Jag tycker det är fel med svarta löner och jag anser att man ska betala skäliga löner. Men vad är egentligen en skälig lön?

Den lön ungrarna och rumänerna har fått följer inte kollektivavtalet men är ändå avsevärt högre än den lön de kunnat få i sina hemländer – om de över huvud taget lyckas hitta något jobb.

Göran Debäck tycker att han har gjort något bra. Han har gett människor en möjlighet att komma in på den svenska arbetsmarknaden som annars aldrig skulle ha fått en chans. Det kostar inte staten ett dugg. De här människorna får en chans att försörja sig.

När de en gång är bra på svenska och engelska är de välkomna in i butiken med bättre löner.

– Och det innebär inte att ungrare och rumäner tar ”svenskarnas” jobb som en del har trott. Det senaste året har vi utökat den ”svenska” gruppen med 14 personer. Tolv har slutat samtidigt som 26 har nyanställts.

Göran Debäck säger att han nu har tröttnat på facket och dess metoder. Han tycker att de missbrukar sin makt och vill inte längre ha med dem att göra.

Efter 14 år med eget kollektivavtal och dessförinnan 13 år med ett hängavtal är avtalet nu uppsagt till den sista mars. Som en konsekvens lämnar företaget samtidigt arbetsgivarorganisationen.

– Och det betyder inte, som en del påstår, att vi vill sänka de anställdas löner. Vi kommer att fortsätta med konkurrenskraftiga löner och vi fortsätter att betala in skatter, sociala avgifter, försäkringar och pension.

– Personalen är vår största och värdefullaste investering.

Stuvbutiken på Bromsgatan i Karlstad är ett minst sagt framgångsrikt företag, mest säljer man varor inom bygg- och inredningssektorn men också från helt andra områden. På hemsidan lyfter man just nu fram en kollektion med barnkläder.

När NWT träffar Göran Debäck på hans något provisoriska kontor håller han fram en grafik som visar hur företagets omsättning ökat år för år sedan starten 1989. 2015 nådde man 167 miljoner kronor, en ökning med 28 miljoner jämfört med året innan. Ökningen är lika stor som företagets hela omsättning så sent som 2002.

– Det är företagets anställda som har gjort det här möjligt, säger han. Om de anställda inte hade trivts hade det inte gått.

Ändå har det nästan mest handlat om konflikter med de anställdas fack när NWT och andra medier de senaste tre åren uppmärksammat Stuvbutiken.

Först blev det en konflikt när företaget varslade en anställd om uppsägning när man ansåg att personen inte kunde samarbeta med andra anställda. Konflikten tog oerhört mycket kraft och tid och slutade med att Stuvbutiken tvingades betala ett skadestånd på en kvarts miljon kronor.

– Facket krävde att Arbetsmiljöverket skulle stänga vårt företag så att 80 personer skulle bli arbetslösa trots att vi inte gjort något fel.

Nu handlar det om ett 20-tal ungrare och rumäner som från början anställdes i företaget Stuvbutiken fast med lägre lön än övriga nästan 100 anställda. Numera finns de inom ett annat företag inom samma ägarsfär och deras tjänster hyrs in till Stuvbutiken.

Ungrare kom

– För några år sedan kom några ungrare och frågade om vi kunde ordna jobb för dem under en period, berättar Göran Debäck. Så småningom kom det även rumäner.

– Jag sade som det var att de inte kunde få svenska avtalslöner eftersom de inte talade vare sig svenska eller engelska och därför inte kunde arbeta i butiken. Däremot kunde vi erbjuda lättare arbetsuppgifter som lagerhantering och uppackning.

Debäck säger att han frågade hur mycket de ville ha och att de då blev överens, båda parter var nöjda. De fick också i stor utsträckning själva bestämma hur mycket de skulle arbeta, när de ville resa hem och när de skulle komma tillbaka.

Så småningom började de undra om inte även flickvännen eller sonen eller någon annan släkting kunde få komma in. Och den ”ungerska gruppen”, som den kom att kallas, är nu ett 20-tal personer.

Gillar inte svarta löner

– Jag vill betona att alla som arbetar här får vita löner, säger Göran Debäck. Företaget betalar skatt, sociala avgifter och försäkringar enligt alla regler.

– Jag tycker det är fel med svarta löner och jag anser att man ska betala skäliga löner. Men vad är egentligen en skälig lön?

Den lön ungrarna och rumänerna har fått följer inte kollektivavtalet men är ändå avsevärt högre än den lön de kunnat få i sina hemländer – om de över huvud taget lyckas hitta något jobb.

Göran Debäck tycker att han har gjort något bra. Han har gett människor en möjlighet att komma in på den svenska arbetsmarknaden som annars aldrig skulle ha fått en chans. Det kostar inte staten ett dugg. De här människorna får en chans att försörja sig.

När de en gång är bra på svenska och engelska är de välkomna in i butiken med bättre löner.

– Och det innebär inte att ungrare och rumäner tar ”svenskarnas” jobb som en del har trott. Det senaste året har vi utökat den ”svenska” gruppen med 14 personer. Tolv har slutat samtidigt som 26 har nyanställts.

Göran Debäck säger att han nu har tröttnat på facket och dess metoder. Han tycker att de missbrukar sin makt och vill inte längre ha med dem att göra.

Efter 14 år med eget kollektivavtal och dessförinnan 13 år med ett hängavtal är avtalet nu uppsagt till den sista mars. Som en konsekvens lämnar företaget samtidigt arbetsgivarorganisationen.

– Och det betyder inte, som en del påstår, att vi vill sänka de anställdas löner. Vi kommer att fortsätta med konkurrenskraftiga löner och vi fortsätter att betala in skatter, sociala avgifter, försäkringar och pension.

– Personalen är vår största och värdefullaste investering.