2016-01-21 14:11

2016-01-21 14:13

Storföretagen flyger inte så mycket som man trodde

NÄRINGSLIV: Analysen stämde inte

De värmländska storföretagen reser inte så mycket med Frankfurtflyget som beräknat. Behovsanalysen som Karlstad Airport AB gjorde inför beslutet om ny Frankfurtlinje stämmer inte med verkligheten.
Kommunen har därför bara fått tillbaka en liten del av de pengar från näringslivet som man hade räknat med.

Genom bildandet av Värmlands Näringslivsutveckling AB, VNAB, kunde kommunen ge de ekonomiska förutsättningarna för en flyglinje från Karlstad till Frankfurt. Kommunen la in 15 miljoner kronor i bolaget för att BMI Regional skulle kunna starta linjen. Planen var att kommunen skulle få tillbaka hälften av pengarna, 7,5 miljoner kronor, genom att företagen skulle betala en frivillig avgift på 150 kronor per flygbiljett.

Nu visar en genomgång som Värmlands Folkblad gjort att näringslivet bara betalat tillbaka en bråkdel av de pengarna.

Kommunalrådet Per-Samuel Nisser (M) har sagt till VF att han räknat med att de cirka 7,5 miljonerna ska kunna betalas tillbaka på två till tre år.

710 000 under ett år

2014 betalade Värmlands näringslivs AB in 710 000 kronor från biljettavgifterna till kommunen. Den summan hade behövt vara flera gånger större.

Värmlands näringslivs AB:s ordförande och tillika Handelskammarens vd, Frida Johansson, säger till NWT att modellen man valde för att finansiera Frankfurtlinjen inte har fungerat.

– Det är många som reser, och flyglinjen är mycket viktig för det värmländska näringslivet, men modellen stämde inte.

Glädjekalkyl

Enligt Frida Johansson var det den behovsanalys som togs fram inför starten av Frankfurtlinjen som styrde vilken finansieringsmodell man valde. Nu visar det sig att analysen varit en glädjekalkyl – i alla fall när det gäller storföretagens resande.

Innan linjen startade kontaktades de större företagen och man gjorde överenskommelser om att de skulle betala den frivilliga avgiften varje gång de reser.

– Vi byggde modellen på att få stora företag skulle resa mycket och stå för en större del, säger Frida Johansson.

Resandet har blivit betydligt mer utspritt bland företagen än man trodde, och därför fungerar inte betalningsmodellen.

Ska göra ändringar

– Vi har lärt oss det nu efter 1,5 år. Men när man ser att något inte fungerar får man fundera på hur man ska ändra på det. Vi ska vara aktiva och göra de ändringar som krävs för att det ska fungera bättre, för linjen är viktig.

Enligt Frida Johansson ser faktureringen för 2015 bättre ut än 2014, även om inga siffror är klara.

– Vi har inte haft årsstämman än så jag kan inte ge några siffror, men det blir bättre, säger hon.

Frida Johansson vill också betona att Frankfurtlinjen betytt mycket för besöksnäringen i Värmland, eftersom resandet in till länet ökat tack vare flyglinjen.

”Över prognosen”

Flygplatsens vd Peter Landmark säger att resandet på Frankfurtlinjen ligger på eller till och med lite över prognosen.

– Om man ser till antalet resenärer. Vilka det är som reser är en annan sak, säger han till NWT.

Genom bildandet av Värmlands Näringslivsutveckling AB, VNAB, kunde kommunen ge de ekonomiska förutsättningarna för en flyglinje från Karlstad till Frankfurt. Kommunen la in 15 miljoner kronor i bolaget för att BMI Regional skulle kunna starta linjen. Planen var att kommunen skulle få tillbaka hälften av pengarna, 7,5 miljoner kronor, genom att företagen skulle betala en frivillig avgift på 150 kronor per flygbiljett.

Nu visar en genomgång som Värmlands Folkblad gjort att näringslivet bara betalat tillbaka en bråkdel av de pengarna.

Kommunalrådet Per-Samuel Nisser (M) har sagt till VF att han räknat med att de cirka 7,5 miljonerna ska kunna betalas tillbaka på två till tre år.

710 000 under ett år

2014 betalade Värmlands näringslivs AB in 710 000 kronor från biljettavgifterna till kommunen. Den summan hade behövt vara flera gånger större.

Värmlands näringslivs AB:s ordförande och tillika Handelskammarens vd, Frida Johansson, säger till NWT att modellen man valde för att finansiera Frankfurtlinjen inte har fungerat.

– Det är många som reser, och flyglinjen är mycket viktig för det värmländska näringslivet, men modellen stämde inte.

Glädjekalkyl

Enligt Frida Johansson var det den behovsanalys som togs fram inför starten av Frankfurtlinjen som styrde vilken finansieringsmodell man valde. Nu visar det sig att analysen varit en glädjekalkyl – i alla fall när det gäller storföretagens resande.

Innan linjen startade kontaktades de större företagen och man gjorde överenskommelser om att de skulle betala den frivilliga avgiften varje gång de reser.

– Vi byggde modellen på att få stora företag skulle resa mycket och stå för en större del, säger Frida Johansson.

Resandet har blivit betydligt mer utspritt bland företagen än man trodde, och därför fungerar inte betalningsmodellen.

Ska göra ändringar

– Vi har lärt oss det nu efter 1,5 år. Men när man ser att något inte fungerar får man fundera på hur man ska ändra på det. Vi ska vara aktiva och göra de ändringar som krävs för att det ska fungera bättre, för linjen är viktig.

Enligt Frida Johansson ser faktureringen för 2015 bättre ut än 2014, även om inga siffror är klara.

– Vi har inte haft årsstämman än så jag kan inte ge några siffror, men det blir bättre, säger hon.

Frida Johansson vill också betona att Frankfurtlinjen betytt mycket för besöksnäringen i Värmland, eftersom resandet in till länet ökat tack vare flyglinjen.

”Över prognosen”

Flygplatsens vd Peter Landmark säger att resandet på Frankfurtlinjen ligger på eller till och med lite över prognosen.

– Om man ser till antalet resenärer. Vilka det är som reser är en annan sak, säger han till NWT.