2016-01-13 09:15

2016-01-13 10:32

Skolans föråldrade världsbild

Professor Per Kristensson vill byta ut slöjd mot IT

Vi är konsumenter på många olika sätt, till exempel av skattefinansierade tjänster som skola. Dagens skola lever dock efter en föråldrad världsbild. Här är några idéer jag stött på som är intressanta och borde diskuteras mer.

Byt ut slöjd mot IT och ekonomi. Vem kan inte spika upp en list? Och tänk om det ändå hade varit det elever lärt sig i träslöjd. I stället verkar fokus vara smörknivstillverkning och ljusstakar.

Dagens unga behöver knappast den kunskapen lika mycket som de behöver förstå datorer, eller hur Internet kan kopplas till saker som hjälper människor i vardag och yrkesliv. En intressant jämförelse vore att räkna hur många gånger en individ använder IT kontra träslöjd en vanlig dag. Och vem stoppar sockor eller använder en symaskin i dag? Svaret är i stort sett ingen.

Däremot förväntas du förstå hur du sparar till din egen pension och det är en klar fördel om du vet hur aktiemarknaden fungerar eller hur man startar ett företag. Få saker har sådan direkt inverkan på ditt liv som hur du planerar din ekonomi och det är svårt att begripa att ämnet inte finns i grundskolan.

Detsamma gäller retorik. Konsten att tala och göra sig förstådd handlar om individers självständighet och finns förvisso angiven i ämnet svenska. Men i konkurrens med många andra kunskapsmål får den tyvärr en marginaliserad roll. Skolledare jag träffat säger att kunskaper som retorik, och IT, bör komma till uttryck genom andra ämnen. Men det fungerar naturligtvis inte, för inte stärks väl geografi av ämnet slöjd? Notera att i USA är retorik ett eget ämne.

En gång i tiden försvann grekiska och latin från skolan. Det berodde på att världen förändrats och dessa ämnen förlorat sin funktion. Världen är dock under ständig förändring och Skolverket (ytterst Skollagen) bör därför revidera sina kursplaner. Framgångsrika företag kännetecknas av att de snabbt kan ställa om för att möta nya behov, det borde gälla skolan också. Skolverket undrar vad som kan ge läraryrket ökad legitimitet. En skola som tillhandahåller människor kunskap som rustar dem för dagens samhällsutmaningar är åtminstone en del av svaret.

 

Byt ut slöjd mot IT och ekonomi. Vem kan inte spika upp en list? Och tänk om det ändå hade varit det elever lärt sig i träslöjd. I stället verkar fokus vara smörknivstillverkning och ljusstakar.

Dagens unga behöver knappast den kunskapen lika mycket som de behöver förstå datorer, eller hur Internet kan kopplas till saker som hjälper människor i vardag och yrkesliv. En intressant jämförelse vore att räkna hur många gånger en individ använder IT kontra träslöjd en vanlig dag. Och vem stoppar sockor eller använder en symaskin i dag? Svaret är i stort sett ingen.

Däremot förväntas du förstå hur du sparar till din egen pension och det är en klar fördel om du vet hur aktiemarknaden fungerar eller hur man startar ett företag. Få saker har sådan direkt inverkan på ditt liv som hur du planerar din ekonomi och det är svårt att begripa att ämnet inte finns i grundskolan.

Detsamma gäller retorik. Konsten att tala och göra sig förstådd handlar om individers självständighet och finns förvisso angiven i ämnet svenska. Men i konkurrens med många andra kunskapsmål får den tyvärr en marginaliserad roll. Skolledare jag träffat säger att kunskaper som retorik, och IT, bör komma till uttryck genom andra ämnen. Men det fungerar naturligtvis inte, för inte stärks väl geografi av ämnet slöjd? Notera att i USA är retorik ett eget ämne.

En gång i tiden försvann grekiska och latin från skolan. Det berodde på att världen förändrats och dessa ämnen förlorat sin funktion. Världen är dock under ständig förändring och Skolverket (ytterst Skollagen) bör därför revidera sina kursplaner. Framgångsrika företag kännetecknas av att de snabbt kan ställa om för att möta nya behov, det borde gälla skolan också. Skolverket undrar vad som kan ge läraryrket ökad legitimitet. En skola som tillhandahåller människor kunskap som rustar dem för dagens samhällsutmaningar är åtminstone en del av svaret.

 

  • Per Kristensson (professor på CTF och psykologiavdelningen, Karlstads universitet)