2015-12-09 06:00

2015-12-09 10:02

Så ska fler unga få jobb

UTBILDNING: Bred satsning på yrkesprogrammen

Regeringen, LO och Svenskt näringsliv satsar tillsammans över 30 miljoner kronor för att lyfta fram yrkesprogrammen.
2016 ska bli ”Yrkesutbildningens år”. Med olika insatser ska man få fler unga att söka yrkesprogrammen.

Samtidigt som många unga har svårt att få jobb, har vartannat företag svårt att hitta rätt arbetskraft. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas helt. Många av de yrken där de lediga jobben finns kräver en gymnasial yrkesutbildning.

Lyfter fram

Nu vill regeringen, LO och arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv lyfta fram yrkesprogrammens betydelse för både unga på väg ut i arbetslivet och för den nationella kompetensförsörjningen.

Fyra av tio

I Värmland studerar fyra av tio elever på ett yrkesprogram.

– Gymnasieskolan ska förbereda unga för att kunna ta klivet ut i arbetslivet. Vi vet att unga som läst ett yrkesprogram snabbt kan ta de jobb som finns där ute. Därför är det viktigt att de ses som ett huvudalternativ för alla och inte som ett säralternativ för vissa, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) i ett pressmeddelande

Undersköterskor

I Värmlands län har bland annat utbildade skogsmaskinförare, lastbilsmekaniker och undersköterskor goda chanser till jobb.

– När fler unga väljer yrkesprogram räknar regeringen med att utbudet av arbetskraft med rätt kompetenser ökar och kompetensförsörjningen inom de yrkeskategorierna förbättras. Enligt SCB har sju av tio jobb ett år efter att de slutfört en yrkesexamen på gymnasiet.

Intresset sjunker

De senaste åren har intresset bland unga att välja yrkesprogram på gymnasiet sjunkit. Hösten 2008 började 35 procent av landets nybörjarelever ett yrkesprogram. Hösten 2014 hade andelen nybörjarelever minskat till 26 procent. I Värmlands län går 39 procent av eleverna i gymnasieskolan på ett yrkesprogram.

- Vi har ett gemensamt intresse av att stärka yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft, så att fler unga blir intresserade av att läsa dem, säger Aida Hadzialic.

Inom industrin och inom vård- och omsorgssektorerna har kommuner, utbildningsanordnare och företag tillsammans utvecklat modeller för samverkan mellan skola och arbetsliv. Syftet är att både öka attraktionskraften samt kvaliteten i de utbildningar som är relevanta för branscherna.

”Inspirerande”

– Dessa initiativ är inspirerande för hur fler branscher ska kunna hitta sätt att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv, skriver regeringen som nu har skickat ut ett betänkande på remiss, med flera förslag på hur samverkan mellan skola och arbetliv ska kunna stärkas.

Fler olika insatser

Under ”Yrkesutbildningens år” ska en rad olika insatser göras för att stärka de gymnasiala yrkesutbildningarnas kvalitet och attraktionskraft. Exempelvis kommer elever i grundskolan att få möjlighet att prova på yrken för att öka intresset. Yrkeslärarna kommer att lyftas fram som en särskilt viktig grupp för att höja utbildningarnas kvalitet. Under året kommer dessutom yrkes-SM hållas i Malmö i maj och Euroskills, som är ett europeiskt yrkesmästerskap, hållas i Göteborg i december.

Samtidigt som många unga har svårt att få jobb, har vartannat företag svårt att hitta rätt arbetskraft. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas helt. Många av de yrken där de lediga jobben finns kräver en gymnasial yrkesutbildning.

Lyfter fram

Nu vill regeringen, LO och arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv lyfta fram yrkesprogrammens betydelse för både unga på väg ut i arbetslivet och för den nationella kompetensförsörjningen.

Fyra av tio

I Värmland studerar fyra av tio elever på ett yrkesprogram.

– Gymnasieskolan ska förbereda unga för att kunna ta klivet ut i arbetslivet. Vi vet att unga som läst ett yrkesprogram snabbt kan ta de jobb som finns där ute. Därför är det viktigt att de ses som ett huvudalternativ för alla och inte som ett säralternativ för vissa, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) i ett pressmeddelande

Undersköterskor

I Värmlands län har bland annat utbildade skogsmaskinförare, lastbilsmekaniker och undersköterskor goda chanser till jobb.

– När fler unga väljer yrkesprogram räknar regeringen med att utbudet av arbetskraft med rätt kompetenser ökar och kompetensförsörjningen inom de yrkeskategorierna förbättras. Enligt SCB har sju av tio jobb ett år efter att de slutfört en yrkesexamen på gymnasiet.

Intresset sjunker

De senaste åren har intresset bland unga att välja yrkesprogram på gymnasiet sjunkit. Hösten 2008 började 35 procent av landets nybörjarelever ett yrkesprogram. Hösten 2014 hade andelen nybörjarelever minskat till 26 procent. I Värmlands län går 39 procent av eleverna i gymnasieskolan på ett yrkesprogram.

- Vi har ett gemensamt intresse av att stärka yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft, så att fler unga blir intresserade av att läsa dem, säger Aida Hadzialic.

Inom industrin och inom vård- och omsorgssektorerna har kommuner, utbildningsanordnare och företag tillsammans utvecklat modeller för samverkan mellan skola och arbetsliv. Syftet är att både öka attraktionskraften samt kvaliteten i de utbildningar som är relevanta för branscherna.

”Inspirerande”

– Dessa initiativ är inspirerande för hur fler branscher ska kunna hitta sätt att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv, skriver regeringen som nu har skickat ut ett betänkande på remiss, med flera förslag på hur samverkan mellan skola och arbetliv ska kunna stärkas.

Fler olika insatser

Under ”Yrkesutbildningens år” ska en rad olika insatser göras för att stärka de gymnasiala yrkesutbildningarnas kvalitet och attraktionskraft. Exempelvis kommer elever i grundskolan att få möjlighet att prova på yrken för att öka intresset. Yrkeslärarna kommer att lyftas fram som en särskilt viktig grupp för att höja utbildningarnas kvalitet. Under året kommer dessutom yrkes-SM hållas i Malmö i maj och Euroskills, som är ett europeiskt yrkesmästerskap, hållas i Göteborg i december.