2015-11-13 18:53

2015-11-13 18:53

Vd om integrationen: "Vad är problemet?"

VÄRMLAND: "Anställ de bästa"

De nyanländas svårigheter att få jobb är ett mångbottnat problem som kräver insatser på flera olika områden.
Eller också kan man se det som Max Björk, Proplates vd. Han ser inget problem, utan anställer helt enkelt de som är bäst för jobbet. På hans företag finns det människor med 15 olika nationaliteter.

Handelskammaren i Värmland arrangerade på fredagen ett seminarium på Hotel Plaza i Karlstad där man diskuterade vad företagen kan göra i den pågående flyktingskrisen. Sakläget i flyktingfrågan i länet förklarades av Tanja Ekegren, länsstyrelsen. Annika Karlsson från Arbetsförmedlingen informerade publiken – som bestod av värmländska företagare – om vilka möjligheter det finns att anställa asylsökande som praktikanter och vad som görs från myndighetens sida.

Handelskammarens vd Frida Johansson ledde det välbesökta seminariet där frågorna och svaren från deltagarna gav en tydlig bild: det finns en stark vilja bland företagen att underlätta integrationen. Ett exempel är McDonalds, som ligger långt framme när det gäller mångfaldsarbete. Monica Jordan från McDonalds i Värmland berättade att hamburgerkedjan vill vara en spegel av samhället, och att företaget aktivt söker efter utländsk arbetskraft. De blandade arbetsgrupper det resulterar i är bra för affärerna, och det är bra för de anställda. Hon ser hur de unga svenskarna växer på jobbet, när de får möta människor från andra kulturer.

– Det är häftigt att se.

En överlevnadsfråga

För ett företag som Uddeholm AB i Hagfors handlar det inte bara om en vilja att integrera, utan om att klara produktionen.

– Vi kommer att ha pensionsavgångar på 25–30 personer per år, och frågan är hur vi löser det, säger informationschefen Boo Rundqvist.

De nyanlända i Nordvärmland är helt klart en resurs, menar han.

– Det finns ett helt gäng med teknisk bakgrund, säger han.

Uddeholm samarbetar nu med Arbetsförmedlingen, kommunen och skolorna för att få fram en grupp med personer som eventuellt skulle kunna passa i företaget. Här ingår även vanliga svenskar.

– Det är viktigt att inte skapa ett ”vi och dom”.

Sålde in sig själv

Lyckade exempel på matchningar mellan arbetsgivare och nyanlända fanns det gott om på seminariet. Laith Al Qudah, med masterexamen från Jordanien, klev in på konsultföretaget Swecos kontor i Karlstad och lyckades sälja in sig så bra att han nu är anställd.

– Blandade grupper är alltid bäst, säger hans chef Magdalena Westerberg som tycker att språkkunskaper ofta lyfts fram som ett onödigt stort hinder.

Så där till synes problemfritt verkar det gå till på Proplate också. Proplate tillverkar produkter i grovplåt i Oxelösund och har huvudkontor i Karlstad. Företaget har 80 anställda. Bland dem finns 15 nationaliteter representerade. Ingen verkar tänka särskilt mycket på det på företaget. Var folk kommer ifrån är en icke-fråga här.

Reflekterar inte

– Det är när vi får utländskt besök vi påminns om det. De frågar varför vi har så många med utländsk bakgrund, och vi svarar att vi inte har reflekterat över det... Vi vill vara bäst i världen på det vi gör och ska vi vara det måste vi anställa de som är bäst för jobbet, säger vd:n Max Björk.

Det finns ingen plan, inget program.

– Folk ringer direkt till oss, eller så kommer de från Arbetsförmedlingen. Det är precis som vanligt. Vi anställer de vi vill ha och har inställningen att språket inte är viktigt. Blir det språkförbistring betyder det att vi behöver skärpa kommunikationen och bli tydligare. Har en invandrare svårt att förstå finns det säkert svenskar som har det också.

Ledarskapet viktigt

Problem på arbetsplatsen handlar ofta om ledarskapet, säger han.

– Det handlar om vilken värdegrund man har. Det handlar om att ha ett bra förhållningssätt till människor över huvud taget.

Handelskammaren i Värmland arrangerade på fredagen ett seminarium på Hotel Plaza i Karlstad där man diskuterade vad företagen kan göra i den pågående flyktingskrisen. Sakläget i flyktingfrågan i länet förklarades av Tanja Ekegren, länsstyrelsen. Annika Karlsson från Arbetsförmedlingen informerade publiken – som bestod av värmländska företagare – om vilka möjligheter det finns att anställa asylsökande som praktikanter och vad som görs från myndighetens sida.

Handelskammarens vd Frida Johansson ledde det välbesökta seminariet där frågorna och svaren från deltagarna gav en tydlig bild: det finns en stark vilja bland företagen att underlätta integrationen. Ett exempel är McDonalds, som ligger långt framme när det gäller mångfaldsarbete. Monica Jordan från McDonalds i Värmland berättade att hamburgerkedjan vill vara en spegel av samhället, och att företaget aktivt söker efter utländsk arbetskraft. De blandade arbetsgrupper det resulterar i är bra för affärerna, och det är bra för de anställda. Hon ser hur de unga svenskarna växer på jobbet, när de får möta människor från andra kulturer.

– Det är häftigt att se.

En överlevnadsfråga

För ett företag som Uddeholm AB i Hagfors handlar det inte bara om en vilja att integrera, utan om att klara produktionen.

– Vi kommer att ha pensionsavgångar på 25–30 personer per år, och frågan är hur vi löser det, säger informationschefen Boo Rundqvist.

De nyanlända i Nordvärmland är helt klart en resurs, menar han.

– Det finns ett helt gäng med teknisk bakgrund, säger han.

Uddeholm samarbetar nu med Arbetsförmedlingen, kommunen och skolorna för att få fram en grupp med personer som eventuellt skulle kunna passa i företaget. Här ingår även vanliga svenskar.

– Det är viktigt att inte skapa ett ”vi och dom”.

Sålde in sig själv

Lyckade exempel på matchningar mellan arbetsgivare och nyanlända fanns det gott om på seminariet. Laith Al Qudah, med masterexamen från Jordanien, klev in på konsultföretaget Swecos kontor i Karlstad och lyckades sälja in sig så bra att han nu är anställd.

– Blandade grupper är alltid bäst, säger hans chef Magdalena Westerberg som tycker att språkkunskaper ofta lyfts fram som ett onödigt stort hinder.

Så där till synes problemfritt verkar det gå till på Proplate också. Proplate tillverkar produkter i grovplåt i Oxelösund och har huvudkontor i Karlstad. Företaget har 80 anställda. Bland dem finns 15 nationaliteter representerade. Ingen verkar tänka särskilt mycket på det på företaget. Var folk kommer ifrån är en icke-fråga här.

Reflekterar inte

– Det är när vi får utländskt besök vi påminns om det. De frågar varför vi har så många med utländsk bakgrund, och vi svarar att vi inte har reflekterat över det... Vi vill vara bäst i världen på det vi gör och ska vi vara det måste vi anställa de som är bäst för jobbet, säger vd:n Max Björk.

Det finns ingen plan, inget program.

– Folk ringer direkt till oss, eller så kommer de från Arbetsförmedlingen. Det är precis som vanligt. Vi anställer de vi vill ha och har inställningen att språket inte är viktigt. Blir det språkförbistring betyder det att vi behöver skärpa kommunikationen och bli tydligare. Har en invandrare svårt att förstå finns det säkert svenskar som har det också.

Ledarskapet viktigt

Problem på arbetsplatsen handlar ofta om ledarskapet, säger han.

– Det handlar om vilken värdegrund man har. Det handlar om att ha ett bra förhållningssätt till människor över huvud taget.