2015-11-04 06:00

2015-11-04 06:00

Balansen familj/jobb svårare för kvinnliga ingenjörer

KARLSTAD: Nybliven doktor i arbetsvetenskap

Vägen till ingenjörsyrket är krokigare för kvinnor än för män. Och efter utbildningen är det svårare för kvinnor att få de bästa jobben, även om de har samma kvalifikationer som männen.

Det är några av slutsatserna i avhandlingen ”Den raka och den krokiga vägen”, som nyligen gav forskaren Line Holth på Karlstads universitet en doktorstitel. Hon avslutade därmed sex års doktorandarbete med en lyckad disputation inom ämnet arbetsvetenskap på universitetet.

Hon har koncentrerat sina studier på data- och maskiningenjörer, två av de mest mansdominerade ingenjörsutbildningarna med cirka 20 procent kvinnor.

– Det absurda är att det satsas resurser från både näringsliv och universiteten för att få fler kvinnor att söka till de här utbildningarna, men ändå har det inte ökat särskilt mycket. Det finns andra inriktningar av ingenjörsutbildningen där andelen kvinnor är högre, men det går sakta.

Traditioner

Den manliga dominansen förklaras bland annat av att vi från barnsben matas med en föreställning att teknik är för killar.

– Flickor socialiseras inte in i tekniken på samma sätt som pojkar.

Könsrollerna spelar en stor roll för ungdomarnas val av gymnasieutbildning, och här är vägen mot ingenjörsyrket rakare för killarna.

– Vi ser många kvinnor som valt till exempel barn och fritid eller handelsprogrammen men som kom på senare att de vill bli ingenjörer. Det går ju, men då måste de läsa naturvetenskapligt basår först.

Kompetensförsörjning

Vinsten med att få in fler kvinnor på ingenjörsutbildningarna har dels med jämställdheten att göra – teknikyrken har högre löner och andra karriärmöjligheter än traditionella kvinnoyrken inom till exempel vården. Men Line Holth menar också att en jämnare könsfördelning är bra ur kompetensförsörjningssynpunkt – om alla som har intresse och talang för IT eller teknik väljer den banan höjs kompetensnivån – vilket är bra för tillväxten och samhällsekonomin – jämfört med om hälften av de potentiella ingenjörerna väljer bort utbildningen på grund av gamla könsroller.

Efter utbildningen finns det ett tydligt mönster att kvinnliga IT-konsulter väljer bort de jobb som innebär att man måste jobba långt från hemorten.

– Tar man inte de här konsultuppdragen är det svårt att hålla sig ajour inom tekniken.

Får inte de bästa jobben

Det avspeglar sig i karriärerna.

– I en kvantitativ studie visade det sig att kvinnor inte har positioner som motsvarar deras utbildningsnivå.

Anledningen till att kvinnorna tvekar till att ta vissa konsultuppdrag är att de vill vara närmare familjen. Något som tydligen inte är lika viktigt för männen.

Förändring på gång

– Nej, men det händer faktiskt en del där. Vi ser ett ökat faderskapsengagemang och fler män ser det som ett problem att de måste vara borta från familjen. Det är viktigt att notera den förändringen, men det måste slå igenom på organsiationsnivå också. Männen möts fortfarande av andra förväntningar.

Nu är Line Holth alltså doktor. Det är inte bara hennes akademiska titel som ändras. Även tjänstetiteln är alldeles ny. I måndags tillträdde hon tjänsten som ny föreståndare på Centrum för genusforskning på universitetet.

Det är några av slutsatserna i avhandlingen ”Den raka och den krokiga vägen”, som nyligen gav forskaren Line Holth på Karlstads universitet en doktorstitel. Hon avslutade därmed sex års doktorandarbete med en lyckad disputation inom ämnet arbetsvetenskap på universitetet.

Hon har koncentrerat sina studier på data- och maskiningenjörer, två av de mest mansdominerade ingenjörsutbildningarna med cirka 20 procent kvinnor.

– Det absurda är att det satsas resurser från både näringsliv och universiteten för att få fler kvinnor att söka till de här utbildningarna, men ändå har det inte ökat särskilt mycket. Det finns andra inriktningar av ingenjörsutbildningen där andelen kvinnor är högre, men det går sakta.

Traditioner

Den manliga dominansen förklaras bland annat av att vi från barnsben matas med en föreställning att teknik är för killar.

– Flickor socialiseras inte in i tekniken på samma sätt som pojkar.

Könsrollerna spelar en stor roll för ungdomarnas val av gymnasieutbildning, och här är vägen mot ingenjörsyrket rakare för killarna.

– Vi ser många kvinnor som valt till exempel barn och fritid eller handelsprogrammen men som kom på senare att de vill bli ingenjörer. Det går ju, men då måste de läsa naturvetenskapligt basår först.

Kompetensförsörjning

Vinsten med att få in fler kvinnor på ingenjörsutbildningarna har dels med jämställdheten att göra – teknikyrken har högre löner och andra karriärmöjligheter än traditionella kvinnoyrken inom till exempel vården. Men Line Holth menar också att en jämnare könsfördelning är bra ur kompetensförsörjningssynpunkt – om alla som har intresse och talang för IT eller teknik väljer den banan höjs kompetensnivån – vilket är bra för tillväxten och samhällsekonomin – jämfört med om hälften av de potentiella ingenjörerna väljer bort utbildningen på grund av gamla könsroller.

Efter utbildningen finns det ett tydligt mönster att kvinnliga IT-konsulter väljer bort de jobb som innebär att man måste jobba långt från hemorten.

– Tar man inte de här konsultuppdragen är det svårt att hålla sig ajour inom tekniken.

Får inte de bästa jobben

Det avspeglar sig i karriärerna.

– I en kvantitativ studie visade det sig att kvinnor inte har positioner som motsvarar deras utbildningsnivå.

Anledningen till att kvinnorna tvekar till att ta vissa konsultuppdrag är att de vill vara närmare familjen. Något som tydligen inte är lika viktigt för männen.

Förändring på gång

– Nej, men det händer faktiskt en del där. Vi ser ett ökat faderskapsengagemang och fler män ser det som ett problem att de måste vara borta från familjen. Det är viktigt att notera den förändringen, men det måste slå igenom på organsiationsnivå också. Männen möts fortfarande av andra förväntningar.

Nu är Line Holth alltså doktor. Det är inte bara hennes akademiska titel som ändras. Även tjänstetiteln är alldeles ny. I måndags tillträdde hon tjänsten som ny föreståndare på Centrum för genusforskning på universitetet.