2015-10-28 06:00

2015-10-28 06:00

Ulf räddar vårt kulturarv

VÄRMLAND. Skogsbruket hotar tusenåriga skatter

Hälften av forn- och kulturlämningarna i Värmland skadas av skogsbruket. Skogsstyrelsen slår nu larm om att även missriktad hänsyn kan förstöra vårt kulturarv.

– Vi hoppas att skogsägarna här i länet genom bättre planering ska minska skadorna på liknande sätt som skett i Norrland, säger arkeolog Ulf Eriksson på Skogsstyrelsen i Karlstad.

Han konstaterar att där har landets största skogsägare, Sveaskog, minskat påverkan på lämningarna från 60 till 15 procent genom ett mer riktat arbete.

– Det skulle kunna göras här i Värmland också där 50 procent av lämningarna skadas. De flesta skogsbolag går väldigt bra och jag tror att man skulle kunna avsätta en och annan krona för att göra hänsynen bättre.

Skogskonsulent Hans Källsmyr betonar att många skogsägare felaktigt tror att forn- och kulturlämningar betyder att ”en död hand läggs över skogen”.

Missförstånd

– Att man inte längre skulle få bruka sin skog eftersom lämningarna kan komma till skada. Men är oftast precis tvärtom. De flesta lämningarna mår bra av att skötas.

Det håller Ulf Eriksson med om.

Han har flera exempel på skador som uppstått av träd som fått växa fritt.

– Fallna träd och rotvältor kan förstöra en fornlämning.

När Skogsstyrelsen undersökte 367 avverkningar i landet under fjolåret hittade man 950 forn- och kulturlämningar. Av dem hade 387 påverkats varav hälften var skadade eller förstörda.

Det skriver AnnKristin Unander i Skogsstyrelsens rapport.

Påverkar mest

Där understryks att av de åtgärder som vidtas från avverkningen till dess att föryngringsåtgärderna är genomförda verkar markberedning vara det som påverkar hänsynen mest negativt.

Det finns cirka 30 000 registrerade fornlämningar i Värmland och minst lika många som inte är registrerade. Klart vanligast är kolbottnarna som hör ihop med järnframställning.

Arkeolog Ulf Eriksson på Skogsstyrelsen gör hänsynsuppföljningar av skogsbruket i Värmland.

Tycker du att det skogsbruk som bedrivs är hänsynsfullt mot forn- och kulturlämningar?

– Min uppfattning är att man försöker för det mesta.

Han tycker att skogsägarna kan delas in i två grupper.

– i det ena fallet försöker man verkligen ta hänsyn även om det inte alltid lyckas. I det andra fallet tar man nästan ingen hänsyn alls. Det är faktiskt ganska mycket svart eller vitt, sällan något mitt emellan konstigt nog.

Är det någon skillnad på hur små eller stora skogsägare sköter sig?

– Nej, någon klar skillnad finns inte trots att storbolagen planerar sitt skogsbruk på ett annat sätt än de små privata skogsägarna.

Fyra klasser

Hälften av alla lämningar i Region Mitt, dit Värmland hör, är påverkade av skogsbruket. Hälften av den andelen är grovt skadade.

Det finns fyra bedömningsklasser: 1. Inte påverkad, 2. Ringa påverkan, 3. Skadat, 4. Grovt skadat.

– Skadat går att reparera om man vill och kan.

.Grovt skadade lämningar som inte kan återställas leder till åtal och står för 10 procent av skadorna.

– Jag hade två fall under 2014 som jag skickade vidare till länsstyrelsen för åtal och ett i år.

För fem år sedan blev en fossil i en åker ett fall för domstolen då en boplats från brons- eller järnåldern i Kil körts sönder.

– Där utdömdes en företagsbot på 200 000 kronor.

Ulf Eriksson fastslår att efter den historien har det skogsbolaget varit väldigt försiktigt.

– Vi hoppas att skogsägarna här i länet genom bättre planering ska minska skadorna på liknande sätt som skett i Norrland, säger arkeolog Ulf Eriksson på Skogsstyrelsen i Karlstad.

Han konstaterar att där har landets största skogsägare, Sveaskog, minskat påverkan på lämningarna från 60 till 15 procent genom ett mer riktat arbete.

– Det skulle kunna göras här i Värmland också där 50 procent av lämningarna skadas. De flesta skogsbolag går väldigt bra och jag tror att man skulle kunna avsätta en och annan krona för att göra hänsynen bättre.

Skogskonsulent Hans Källsmyr betonar att många skogsägare felaktigt tror att forn- och kulturlämningar betyder att ”en död hand läggs över skogen”.

Missförstånd

– Att man inte längre skulle få bruka sin skog eftersom lämningarna kan komma till skada. Men är oftast precis tvärtom. De flesta lämningarna mår bra av att skötas.

Det håller Ulf Eriksson med om.

Han har flera exempel på skador som uppstått av träd som fått växa fritt.

– Fallna träd och rotvältor kan förstöra en fornlämning.

När Skogsstyrelsen undersökte 367 avverkningar i landet under fjolåret hittade man 950 forn- och kulturlämningar. Av dem hade 387 påverkats varav hälften var skadade eller förstörda.

Det skriver AnnKristin Unander i Skogsstyrelsens rapport.

Påverkar mest

Där understryks att av de åtgärder som vidtas från avverkningen till dess att föryngringsåtgärderna är genomförda verkar markberedning vara det som påverkar hänsynen mest negativt.

Det finns cirka 30 000 registrerade fornlämningar i Värmland och minst lika många som inte är registrerade. Klart vanligast är kolbottnarna som hör ihop med järnframställning.

Arkeolog Ulf Eriksson på Skogsstyrelsen gör hänsynsuppföljningar av skogsbruket i Värmland.

Tycker du att det skogsbruk som bedrivs är hänsynsfullt mot forn- och kulturlämningar?

– Min uppfattning är att man försöker för det mesta.

Han tycker att skogsägarna kan delas in i två grupper.

– i det ena fallet försöker man verkligen ta hänsyn även om det inte alltid lyckas. I det andra fallet tar man nästan ingen hänsyn alls. Det är faktiskt ganska mycket svart eller vitt, sällan något mitt emellan konstigt nog.

Är det någon skillnad på hur små eller stora skogsägare sköter sig?

– Nej, någon klar skillnad finns inte trots att storbolagen planerar sitt skogsbruk på ett annat sätt än de små privata skogsägarna.

Fyra klasser

Hälften av alla lämningar i Region Mitt, dit Värmland hör, är påverkade av skogsbruket. Hälften av den andelen är grovt skadade.

Det finns fyra bedömningsklasser: 1. Inte påverkad, 2. Ringa påverkan, 3. Skadat, 4. Grovt skadat.

– Skadat går att reparera om man vill och kan.

.Grovt skadade lämningar som inte kan återställas leder till åtal och står för 10 procent av skadorna.

– Jag hade två fall under 2014 som jag skickade vidare till länsstyrelsen för åtal och ett i år.

För fem år sedan blev en fossil i en åker ett fall för domstolen då en boplats från brons- eller järnåldern i Kil körts sönder.

– Där utdömdes en företagsbot på 200 000 kronor.

Ulf Eriksson fastslår att efter den historien har det skogsbolaget varit väldigt försiktigt.

Tänk på det här!

Märk ut lämningarna med 1,3 meter höga kulturstubbar ett par meter utanför lämningens yttergräns.

Planera bas- och stickvägar så att markpåverkan blir så liten som möjligt.

Lämna inte kvar träd i lämningarna som riskerar att blåsa ner och orsaka skador.

Fäll inte träd över lämningen. Dels kan lämningen skadas av fallande träd, dels kan lämningen skadas när trädet tas bort.

Ta bort träd för att skapa en öppen plats runt bebyggelselämningar. Spara vårdträd, hamlade eller bärande träd och andra kulturväxter. Spara eller skapa bryn mot bebyggelsemiljöer för att få en mjuk övergång.

Se till att det inte ligger ris på lämningen. Riset innebär att lämningen inte syns och risken för skador ökar.

Röj fram och markera äldre stigar och leder med kulturstubbar.

Markbered och plantera inte på lämningen eller inom området närmast lämningen. Det är länsstyrelsen som beslutar hur nära markberedning och plantering får ske.

Alla som utför arbete i skogen bör ha ett traktdirektiv med nödvändig information för skogsbruk i det aktuella området.

Källa: Skogsstyrelsen

Forn- och kulturlämningar

Fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet före 1850. Det är Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för fornlämningar.

Kulturhistoriska lämningar är lämningar som tillkommit 1850 eller senare. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet för dessa.

Vill du veta mer så – gå in på www.skogsstyrelsen/kulturmiljö.se

Källa: Skogsstyrelsen