2015-10-28 06:00

2015-10-28 06:00

Tufft jobb för Bengt efter branden

– han hjälpte skogsägarna

– Jag blev rejält tagen av att se förödelsen efter den stora skogsbranden i Sala-området i Västmanland. Nu känns det bättre efter att ha hjälpt Mellanskogs medlemmar att få ut sitt brandskadade virke och en stor del av det icke skadade virket, säger skogsmästare Bengt Algotsson, Sunne, som av Mellanskog utsågs att samordna insatserna efter branden.

– Det har varit stora utmaningar, men jag tycker ändå det har gått bra. De flesta skogsägarna hade sina skogar försäkrade och inkomsterna från försäljningen och den statliga ersättningen för skogsbilvägarna har hjälpt till att lindra smällarna för de drabbade skogsägarna.

Brandens omfattning var enorm. Från att ha startat den 31 juli i fjol, i samband med markberedning , kom hela 13 500 hektar skog att omfattas av branden. Efter branden blev det omfattande diskussion om hur stora reservaten skulle bli. Till slut enades man om 8 000 hektar som är en yta lika stor som 16 000 fotbollsplaner. Inblandade var Sveaskog, AB Karl Hedin, Kyrkan, Bergvik och Mellanskog.

– 5 500 hektar skog skulle vi gå över och se vad som passade som bränsleved eller sågtimmer. Totalt kom vi inom Mellanskog att åtgärda drygt 3 000 hektar det sammanhanget måste jag framhålla det goda samarbetet vid hade med de andra aktörerna.

Talltimmer från Mellanskogs medlemmar gick till Setras sågverk i Skinnskatteberg. Grantimmer och klentimmer exporterades till sågverk i Lettland. Det brandskadade virket gick som bränsleved till värmeverken i flera kommuner.

17 avverkningsgrupper

Som mest hade Mellanskog engagerat 17 avverkningsgrupper med ett 40-tal skogsmaskiner. Över 50 personer sattes in för att klara uttagen ut skogen.

– Det handlade om ett gigantiskt arbete för att göra det så bra som möjligt för de drabbade medlemmarna. Många var apatiska när vi inledde arbetet, men efterhand blev det bättre.

Nu ställde regeringen upp med 17 miljoner kronor för att rusta skogsbilvägarna. EU godkände ersättningen.

– Räknar man in skadornas omfattning värdemässig och den totala ersättning skogsägarna fått så handlar det ändå om förluster.

Stor utmaning

En annan stor utmaning är föryngringsarbetet. Det vill säga att plantera ny skog.

– Vi såg genast utmaningen i hur arbetet skulle säkerställas. Brand skapade till exempel en massa frågetecken kring skadegörare som rotmurkla snytbagge och örnbräken. Dessutom är det viktigt att hinna utföra stora delar av föryngringen innan området får för mycket gräs.

Bengt Algotsson kan också ge en bild av vad han såg vid första anblicken.

– Det var tyst och dött i området. Inga fåglar syntes till och det fanns inga insekter eller mygg. En kungsörn slog sig samman med en drönare som fanns uppe i luften. Nu var jag häromdagen på återbesök och såg då en älgko med kalv och rätt många myror.

Bättre beredskap

Den stora branden har på olika sätt dokumenterats. Bengt Algotsson sitter för Mellanskogs räkning i en kommitté som skall diskutera beredskap, skydd, åtgärder och allt annat som handlar om skogsbränder.

– Helt klart måste vi framöver ha höjd beredskap. Jag tror inte att det finns någon politiker i det här landet som vågar säga nej till flygövervakning. Samordningen mellan skogsägare, stat och kommun måste bli bättre. Ingen vet när nästa stora skogsbrand inträffar och hur omfattande den blir. Dessutom borde vi få bättre information om hur man i andra länder arbetar med att släcka skogsbränder.

– Det har varit stora utmaningar, men jag tycker ändå det har gått bra. De flesta skogsägarna hade sina skogar försäkrade och inkomsterna från försäljningen och den statliga ersättningen för skogsbilvägarna har hjälpt till att lindra smällarna för de drabbade skogsägarna.

Brandens omfattning var enorm. Från att ha startat den 31 juli i fjol, i samband med markberedning , kom hela 13 500 hektar skog att omfattas av branden. Efter branden blev det omfattande diskussion om hur stora reservaten skulle bli. Till slut enades man om 8 000 hektar som är en yta lika stor som 16 000 fotbollsplaner. Inblandade var Sveaskog, AB Karl Hedin, Kyrkan, Bergvik och Mellanskog.

– 5 500 hektar skog skulle vi gå över och se vad som passade som bränsleved eller sågtimmer. Totalt kom vi inom Mellanskog att åtgärda drygt 3 000 hektar det sammanhanget måste jag framhålla det goda samarbetet vid hade med de andra aktörerna.

Talltimmer från Mellanskogs medlemmar gick till Setras sågverk i Skinnskatteberg. Grantimmer och klentimmer exporterades till sågverk i Lettland. Det brandskadade virket gick som bränsleved till värmeverken i flera kommuner.

17 avverkningsgrupper

Som mest hade Mellanskog engagerat 17 avverkningsgrupper med ett 40-tal skogsmaskiner. Över 50 personer sattes in för att klara uttagen ut skogen.

– Det handlade om ett gigantiskt arbete för att göra det så bra som möjligt för de drabbade medlemmarna. Många var apatiska när vi inledde arbetet, men efterhand blev det bättre.

Nu ställde regeringen upp med 17 miljoner kronor för att rusta skogsbilvägarna. EU godkände ersättningen.

– Räknar man in skadornas omfattning värdemässig och den totala ersättning skogsägarna fått så handlar det ändå om förluster.

Stor utmaning

En annan stor utmaning är föryngringsarbetet. Det vill säga att plantera ny skog.

– Vi såg genast utmaningen i hur arbetet skulle säkerställas. Brand skapade till exempel en massa frågetecken kring skadegörare som rotmurkla snytbagge och örnbräken. Dessutom är det viktigt att hinna utföra stora delar av föryngringen innan området får för mycket gräs.

Bengt Algotsson kan också ge en bild av vad han såg vid första anblicken.

– Det var tyst och dött i området. Inga fåglar syntes till och det fanns inga insekter eller mygg. En kungsörn slog sig samman med en drönare som fanns uppe i luften. Nu var jag häromdagen på återbesök och såg då en älgko med kalv och rätt många myror.

Bättre beredskap

Den stora branden har på olika sätt dokumenterats. Bengt Algotsson sitter för Mellanskogs räkning i en kommitté som skall diskutera beredskap, skydd, åtgärder och allt annat som handlar om skogsbränder.

– Helt klart måste vi framöver ha höjd beredskap. Jag tror inte att det finns någon politiker i det här landet som vågar säga nej till flygövervakning. Samordningen mellan skogsägare, stat och kommun måste bli bättre. Ingen vet när nästa stora skogsbrand inträffar och hur omfattande den blir. Dessutom borde vi få bättre information om hur man i andra länder arbetar med att släcka skogsbränder.