2015-10-28 06:00

2015-10-28 08:55

Han köpte billigt efter konkursen

– bruket har upplevt dramatiska tider

I början på 1970-talet satsade skogsägarföreningen Vänerskog över 300 miljoner kronor i Bäckhammars bruks massaproduktion. 1981 gick Vänerskog i konkurs och året därefter förvärvade Ingemar Pettersson bruket.

Vad Ingemar Pettersson fick betala för bruket är än i dag en väl förborgad hemlighet, men NWT:s källor gör gällande att det handlade om ett lågt belopp i förhållande till det egentliga värdet.

Tre olika obekräftade källor gör gällande att köpeskillingen endera bestod av fem miljoner kronor plus virkesvärdet, 40 miljoner kronor eller 90 miljoner kronor.

Ingemar Pettersson såg fördelarna med bruket. Med den förhållandevis låga köpeskillingen i bagaget såg han möjligheterna att skapa ett modernt bruk. Under en period på tre-fyra år investerade han nästan 300 miljoner kronor i bruket.

Lyckosam period

Det finns de som menar att epoken Ingemar Pettersson var den lyckosammaste perioden för Bäckhammars bruk som moderniserades samtidigt som driftskostnaderna sänktes rätt avsevärt. Helt klart blev Bäckhammars bruk en bra affär för Ingemar Pettersson och hans familj. Redan första verksamhetsåret redovisade bruket ett rörelseresultat före avskrivningar på 43 miljoner kronor. Det andra verksamhetsåret blev vinsten 143 miljoner kronor.

När Ingemar Pettersson en gång fick frågan varför han samlat så enormt mycket virke runt fabriken svarade han att detta var ett sätt att upplysa virkessäljarna om att man hade gott om virke vid bruket. På det sättet kunde han hålla nere virkespriserna.

Bäckhammars bruk som grundades som en sodamassafabrik 1871 är i dag världens äldsta massafabrik i drift för tillverkning av kemisk massa med alkalisk kokningsmetod.

Brand och konkurser

Greve Sten Axel Lewenhaupt var en av initiativtagarna att uppföra Bäckhammars bruk. Övriga delägare var John H. Johansson, Lorentz Tidén och Thorsten Nordenfelt. De första årens drift slutade olyckligt. Bruket drabbades av brand och 1891 tvingades bolaget att begära sig i konkurs. 1910 bildades Bäckhammars Nya AB och i den rekonstruktionen återfanns bland annat Billerud-disponenten, Christian Storjohann. 1928 trädde bruket i likvidation och Bäckhammars AB bildades.

Bruket fick nya ägare som fick igenom en affär med Wermlands Enskilda bank. 1950 var det dags för ny konkurs för bruket som överläts till Skandinaviska banken. Samma år förvärvade Victor Hasselblad och Carl-Bertel Nathhorst bruket. 1956 byggdes det i princip en helt ny fabrik. Ett bygge som visade på stor ingenjörskonst och som Bäckhammar än i dag har stor nytta av. 1969 köpte Otterbäckens Industri AB bruket och skogsägarna runt Vänern, föreningen Vänerskog, hade plötsligt blivit stora ägare av industrier. Något som skogsägarna djupt fick ångra.

Ny försäljning

Efter Ingemar Petterssons bortgång valde familjen Pettersson att sälja bruket till investmentbolaget Procuritas. Koncernen fick namnet, Wermland Paper AB.

Sedan 2008 ingår Bäckhammars bruk, bruket i Säffle, Åmotfors bruk och norska Greåker i Nordic Paper med tyska bolag som huvudägare.

Källor: Papper och Massa i Värmland- Alf Svensson och NWT arkiv.

Vad Ingemar Pettersson fick betala för bruket är än i dag en väl förborgad hemlighet, men NWT:s källor gör gällande att det handlade om ett lågt belopp i förhållande till det egentliga värdet.

Tre olika obekräftade källor gör gällande att köpeskillingen endera bestod av fem miljoner kronor plus virkesvärdet, 40 miljoner kronor eller 90 miljoner kronor.

Ingemar Pettersson såg fördelarna med bruket. Med den förhållandevis låga köpeskillingen i bagaget såg han möjligheterna att skapa ett modernt bruk. Under en period på tre-fyra år investerade han nästan 300 miljoner kronor i bruket.

Lyckosam period

Det finns de som menar att epoken Ingemar Pettersson var den lyckosammaste perioden för Bäckhammars bruk som moderniserades samtidigt som driftskostnaderna sänktes rätt avsevärt. Helt klart blev Bäckhammars bruk en bra affär för Ingemar Pettersson och hans familj. Redan första verksamhetsåret redovisade bruket ett rörelseresultat före avskrivningar på 43 miljoner kronor. Det andra verksamhetsåret blev vinsten 143 miljoner kronor.

När Ingemar Pettersson en gång fick frågan varför han samlat så enormt mycket virke runt fabriken svarade han att detta var ett sätt att upplysa virkessäljarna om att man hade gott om virke vid bruket. På det sättet kunde han hålla nere virkespriserna.

Bäckhammars bruk som grundades som en sodamassafabrik 1871 är i dag världens äldsta massafabrik i drift för tillverkning av kemisk massa med alkalisk kokningsmetod.

Brand och konkurser

Greve Sten Axel Lewenhaupt var en av initiativtagarna att uppföra Bäckhammars bruk. Övriga delägare var John H. Johansson, Lorentz Tidén och Thorsten Nordenfelt. De första årens drift slutade olyckligt. Bruket drabbades av brand och 1891 tvingades bolaget att begära sig i konkurs. 1910 bildades Bäckhammars Nya AB och i den rekonstruktionen återfanns bland annat Billerud-disponenten, Christian Storjohann. 1928 trädde bruket i likvidation och Bäckhammars AB bildades.

Bruket fick nya ägare som fick igenom en affär med Wermlands Enskilda bank. 1950 var det dags för ny konkurs för bruket som överläts till Skandinaviska banken. Samma år förvärvade Victor Hasselblad och Carl-Bertel Nathhorst bruket. 1956 byggdes det i princip en helt ny fabrik. Ett bygge som visade på stor ingenjörskonst och som Bäckhammar än i dag har stor nytta av. 1969 köpte Otterbäckens Industri AB bruket och skogsägarna runt Vänern, föreningen Vänerskog, hade plötsligt blivit stora ägare av industrier. Något som skogsägarna djupt fick ångra.

Ny försäljning

Efter Ingemar Petterssons bortgång valde familjen Pettersson att sälja bruket till investmentbolaget Procuritas. Koncernen fick namnet, Wermland Paper AB.

Sedan 2008 ingår Bäckhammars bruk, bruket i Säffle, Åmotfors bruk och norska Greåker i Nordic Paper med tyska bolag som huvudägare.

Källor: Papper och Massa i Värmland- Alf Svensson och NWT arkiv.