2014-06-05 06:00

2016-05-02 06:29

Låg bro hot mot Vänersjöfart

GÖTA ÄLV: Löjligt tycker ansvarig politiker om motståndet

En ny lågbro över Göta älv i centrala Göteborg utgör ett allvarligt hot mot Vänersjöfarten. Det anser Ahlmarks rederi med hela rederinäringen i ryggen.
Men de får inget stöd för sin sak från ansvariga politiker.
– Löjligt, avfärdar regionrådet Tomas Riste (S) motståndet.

Göteborgs kommun vill ersätta den hårt slitna Göta älvbron med en ny men betydligt lägre bro, Hisingsbron kallad. Med en lägre bro skulle kommunen kunna exploatera de stora markområden som i dag blockeras av Göta älvbrons långa ramper. 5 000 nya arbetstillfällen påstår kommunen att detta skulle kunna ge.

På Göta älv genom centrala Göteborg går all sjöfart till och från Vänern. Fartygen är till största delen anpassade till den nuvarande höga bron. Normalt sett öppnas inte Göta älvbron mer någon enda gång per dygn.

Med Hisingsbron blir det helt annorlunda. Bron behöver lyftas i stort sett varenda gång ett handelsfartyg ska passera, för att inte tala om alla segelbåtar med höga master.

Vill styra bort

Kommunen vill styra bort fartygstrafiken från de sex timmar på dygnet då trafiken på bron är mest intensiv. Men när bron väl öppnas handlar det om minst tio minuter per gång och bortåt tre kvarts timme innan kollektivtrafiken går normalt igen.

– Det här håller inte, säger Håkan Thorell som är vd för Karlstadsbaserade Ahlmarks rederi. Det blir en olöslig konflikt mellan sjöfartens och kollektivtrafikens intressen.

I nästa vecka håller Mark- och miljödomstolen förhandlingar om Göteborgs kommuns ansökan om att få bygga en ny lägre bro.

Argumenterar emot

– Vi, Sveriges Redareförening och ett par andra intressenter har ett gemensamt ombud på plats som ska argumentera emot en lågbro. Vi anser att en ny bro måste bli minst lika hög som den nuvarande alternativt att man anlägger en tunnel.

Både regeringen och EU vill styra över så mycket som möjligt av godstrafiken till fartyg och Trafikverket tror på en fördubbling av Vänersjöfarten på ett decennium eller två. Samtidigt väntas också kollektivtrafiken över Göta älv genom centrala Göteborg stadigt öka.

– Vi tror det kommer krav på att sjöfarten ska maka på sig ännu mer, säger Håkan Thorell. Det har redan rests visioner om att ”bygga igen” älven genom Göteborg.

Region Värmland accepterar

Göteborg vill börja bygga redan nästa år och kommunen har drivit på för att alla intressenter ska skriva på ett regleringsavtal för sjöfarten på Göta älv. Region Värmlands styrelse är en av dem som accepterat tanken på en lågbro. Bara Centerpartiet röstade emot.

– Löjligt, säger regionrådet Tomas Riste (S) om motståndet mot den låga bron. De borde ägna sig åt väsentliga saker som att argumentera för pengar till nya slussar i Trollhättan.

Sjöfartsverket har tidigare också accepterat den låga bron men har nu bestämt sig för att inte skriva under avtalet.

– Vi tycker de ska bygga en tunnel i stället, säger Ove Eriksson på Sjöfartsverket till NWT.

– Finns Sjöfartsverket kvar än, kommenterar Tomas Riste. Det borde läggas ner, det är Trafikverket som är viktigt.

Göteborgs kommun vill ersätta den hårt slitna Göta älvbron med en ny men betydligt lägre bro, Hisingsbron kallad. Med en lägre bro skulle kommunen kunna exploatera de stora markområden som i dag blockeras av Göta älvbrons långa ramper. 5 000 nya arbetstillfällen påstår kommunen att detta skulle kunna ge.

På Göta älv genom centrala Göteborg går all sjöfart till och från Vänern. Fartygen är till största delen anpassade till den nuvarande höga bron. Normalt sett öppnas inte Göta älvbron mer någon enda gång per dygn.

Med Hisingsbron blir det helt annorlunda. Bron behöver lyftas i stort sett varenda gång ett handelsfartyg ska passera, för att inte tala om alla segelbåtar med höga master.

Vill styra bort

Kommunen vill styra bort fartygstrafiken från de sex timmar på dygnet då trafiken på bron är mest intensiv. Men när bron väl öppnas handlar det om minst tio minuter per gång och bortåt tre kvarts timme innan kollektivtrafiken går normalt igen.

– Det här håller inte, säger Håkan Thorell som är vd för Karlstadsbaserade Ahlmarks rederi. Det blir en olöslig konflikt mellan sjöfartens och kollektivtrafikens intressen.

I nästa vecka håller Mark- och miljödomstolen förhandlingar om Göteborgs kommuns ansökan om att få bygga en ny lägre bro.

Argumenterar emot

– Vi, Sveriges Redareförening och ett par andra intressenter har ett gemensamt ombud på plats som ska argumentera emot en lågbro. Vi anser att en ny bro måste bli minst lika hög som den nuvarande alternativt att man anlägger en tunnel.

Både regeringen och EU vill styra över så mycket som möjligt av godstrafiken till fartyg och Trafikverket tror på en fördubbling av Vänersjöfarten på ett decennium eller två. Samtidigt väntas också kollektivtrafiken över Göta älv genom centrala Göteborg stadigt öka.

– Vi tror det kommer krav på att sjöfarten ska maka på sig ännu mer, säger Håkan Thorell. Det har redan rests visioner om att ”bygga igen” älven genom Göteborg.

Region Värmland accepterar

Göteborg vill börja bygga redan nästa år och kommunen har drivit på för att alla intressenter ska skriva på ett regleringsavtal för sjöfarten på Göta älv. Region Värmlands styrelse är en av dem som accepterat tanken på en lågbro. Bara Centerpartiet röstade emot.

– Löjligt, säger regionrådet Tomas Riste (S) om motståndet mot den låga bron. De borde ägna sig åt väsentliga saker som att argumentera för pengar till nya slussar i Trollhättan.

Sjöfartsverket har tidigare också accepterat den låga bron men har nu bestämt sig för att inte skriva under avtalet.

– Vi tycker de ska bygga en tunnel i stället, säger Ove Eriksson på Sjöfartsverket till NWT.

– Finns Sjöfartsverket kvar än, kommenterar Tomas Riste. Det borde läggas ner, det är Trafikverket som är viktigt.

  • Håkan Gynnå

Vänersjöfarten

1,9 miljoner ton gods fraktas varje år med fartyg till och från Vänerns hamnar. En prognos fram till 2030 talar för ytterligare 1 miljon ton med det nuvarande upplägget som mest handlar om export av trävaror och malm från Vänerns uppland till hamnar ibland annat Storbritannien och Nederländerna. Ytterligare 1 miljon ton kan komma när Sverige inför samma regler som gäller för kanal- och flodsjöfart på den europeiska kontinenten.

De största hamnarna finns i Karlstad, Kristinehamn, Gruvön, Otterbäcken och Lidköping. Dessutom finns en stor industrihamn i Surte, strax norr om Göteborg som också påverkas av den nya brons utformning.

Ett fartyg, som maximalt utnyttjar utrymmet i Trollhätte kanals slussar lastar lika mycket som fem godståg – eller 135 lastbilar. försvinner Vänersjöfarten behövs ytterligare 140 000 lastbilar och 1 500 tåg – varje år.

Källa: Trafikverket

null
null